Author Archives: admin

Julkalendern 2014

iphone 20140726 1196Nu går 2014 års julkalender av stapeln. Det är ett bra gäng målare samlade bakom årets kalender. Det kommer att bli ännu en fantastisk decembermånad för oss graffitimålare. Du som följer kalendern kan se fram emot att varje morgon öppna en lucka här på hemsidan, vissa dagar kanske det är fler än en målare bakom luckan. Diskutera gärna kalendern i vår slutna facebookgrupp. Om du vill kan du även följa kalendern på instagram @lysandenu och facebook ”graffiti saved my life”.

 

Jag som står bakom kalendern heter Victor och för frågor eller pepptalk går det bra att kontakta mig på mail@lysande.nu

Du hittar kalendern för 2014 här ovanför i menyn, eller klicka här!

Tack & God Jul – 2013

God jul & Gott nytt år målning av Hesk, Awone & Bigm

Så har vi kommit till avslutningen på denna julkalender. En riktig subkulturell företeelse. När jag var tonåring följde jag Capital Sthlm julkalender. Det var som att jag satt på nålar inför varje kommande lucka. Det var ett grymt arbete bakom den kalendern. Det kan jag förstå idag efter att ha varit i liknande skor.  En julkalender när den är som bäst bygger upp en förväntan och håller på så sätt sina efterföljare fångna att följa. Denna kalender har för andra året i rad haft intervjuer bakom varje lucka. Alla luckor har varit olika varandra. Vissa intervjuer är redan kultförklarade. Min övertygelse är att detta behövs. Att detta saknas här i Sverige. En inblick i graffiti världen där målarna får prata till punkt, svara på frågor. Detta visar på en bredd och ett djup. Här i Sverige har vi så många grymma graffitimålare på så många olika sätt. Tänker på de som blivit pappa och prioriterar sina barn framför väggar. De som inte brytt sig om vad alla säger, gör sin egen grej och växer fram till pionjärer i graffitins utveckling. Eller de som var med när det började och ändå har tillräckligt med ödmjukhet att ge uppmuntrande ord till yngre.

Tyvärr fick vi inte med en bra helhetsbild när det kommer till vilka som graffar, det finns inte bara grabbar i vår kultur även om kalendern lite missvisande kan peka på det. Det finns flera grymma tjejer. Vi behöver er i graffitisverige. Jag saknar dock era hemsidor, bloggar, tumblr och instagram. Möjlighet till kontakt. Framförallt att ni svarar när man hör av sig. Utan att lämna ut vem eller vilka så kan jag påpeka att några graff-tjejer är tillfrågade men inte gett någon respons. Ensam i årets kalender står därför Blue. Dessutom är hon en av Sveriges grymmaste graffare.

Besökarantalet har pendlat mellan 400-500 besökare per dag(mobiltelefoner och datorer). Vissa dagar har det varit peakar med det dubbla antalet besökare.  Sammanlagt 4324 unika besökare sedan 1 december. De flesta hittar till sidan via facebook. Vi kan se att både vår facebook grupp och -sida växer med antalet följare. Det speciella med graffiti kulturen är mångas val(behov) av anonymitet. Det är min egen reflektion till att diskussionen inte går särskilt varm på facebook. Många ser det vi lägger upp, men det är få som gillar eller kommenterar. Här saknas Whoa forumet. När det var som bäst så fyllde det en viktig funktion särskilt för oss graffitimålare att kunna diskutera anonymt. Det positiva med facebook är att det enda folk kan göra är att gilla. Hatarna står tysta(eller drunknar i flashback).

Personligen går jag till kyrkan idag. Inte för att jag står bakom allt kyrkan gör eller säger. Mer för att jag ser att i djupet av tron finns en sanning jag inte kan gömma mig från. På liknande sätt påminns jag även i år om att jag inte kan överge graffitin. Även om jag ibland vill. Tro mig. Men djupt där inne i den kultur som jag är del utav, om än som åskådare och hejarklack, så finner jag en sanning om mig själv. Det handlar om den gemenskap jag har med graffitimålare, om den kreativitet som jag inte lockas till någonannan stans, och om den samhällskritik som finns i graffitins själ.

Önskar er alla en skön julledighet nu. Tack till alla som följt och till alla som bidragit! Tack till er som hjälpt till att få med alla intressanta personer i kalendern. Detta har vi gjort tillsammans!

/ Victor, Graffiti saved my life

Lucka 24 – Macke ( Julkalendern 2013 )

Här kommer en intervju med Macke! Levererat med feta sjuka målningar som gör julen färgglad.

Victor – Tja! Läget?

Macke – Tjena! Jodå, lite stressigt innan julledigheten bara! Men nu får man äntligen andas ut och dricka lite god glögg!

 

 

Vad skriver du nu?

Jag skriver Macke, mina crews är PUBB som är mina polare i stan, sen IRIES GANG som är ett gäng vänner från USA, Frankrike, Australien och England.


Vad har du skrivit förut?

Jag byter namn väldigt ofta, gillar att få variation i bokstavskombinationer samtidigt som jag aldrig brytt mig särskilt mycket över att behålla en specifik tag eller att få upp ett namn. Men några namn jag legat bakom är: Eksact, Exact, Eksa, 2Sloe, Strul, Wzup, Tekno, Oddity och sedan har jag ett gäng som jag gärna håller hemliga för framtida bruk!

 

 

Hur fick du din tag? Vad betyder den?

Jag har i princip alltid kallats Macke av vänner och familj, så det kändes naturligt att låta det få vara med i den kreativa processen! Egentligen betyder det väl inget, men jag hörde att Macke på tyska betyder någon som är lite småtokig eller har en skruv lös…

 

 

Hur länge har du målat?

Gjorde min första riktiga målning 1995 i en gångtunnel i förorten där jag växte upp, innan dess hade jag taggat och gjort små kackiga throwups med pennor sedan ca 1993.

 

  

  

  

 

Varför började du med Graffiti?

Jag har alltid varit galen i att rita och måla, ett intresse både jag och min storebror delade och det var egentligen när han började intressera sig för graffiti som jag fick upp ögonen för det. Vi fick en varsin sprayburk av vår mosters man som jobbade med konstmaterial nån gång runt 1992-93 och tog med dom ut i kvarteret utan att riktigt veta vad vi skulle göra, det hela slutade med att vi bara kopierade tagsen vi såg på väggarna! Tror inte att Ace, Shop, Slice, Shof och de andra vi kopierade blev så glada över våra ”hyllningstags”…

 




Varför har du fortsatt med graffiti?

Medan brorsan tröttnade på graffitin innan första målningen och gick vidare till serietecknande så fastnade jag rejält, det är något med typografi som är svårt att sätta fingrarna på, älskar hela uttrycksformen. Graffiti för mig har även varit ett sätt att hålla sig borta från grövre brott, där jag växte upp gick de flesta av mina barndomsvänner den ”riktiga” kriminella banan med våldsbrott, narkotika, rån och annat med i många fall riktigt dåliga utfall. Vi som målade hade alltid något att göra så vi slapp tristessen av att leva sysslolösa i miljonprogrammens gråa miljöer, vilket drev de andra till att dra ut och fightas eller råna folk.  Graffitin var något vi kunde nörda in oss på!

 

 

Vilka graffitimålare har du målat med som imponerat på dig på något sätt?

Det är verkligen många, imponeras i stort sett av varje människa jag målar med på något plan, man lär sig alltid något. Men ska jag nämna några så är det nog mina vänner Gorey och Horphée från Paris! Deras stilar, can control och snabbhet är helt makalös, kommer ihåg en gång när jag knappt hunnit skissa upp innan de båda var inne på att dra lines på sina målningar! (Säger kanske mer om min speed, hehe) Om jag ska nämna någon svensk så är det utan tvekan min goda vän Nagel, varje gång vi gör en vägg har vi sjukt kul och jag tycker det syns på resultaten, blir alltid något avslappnat och spejsat!

Klassikern. Någon knashistoria att dela med dig av?

Hmm, en gång när jag och Abyss skulle måla på ett tak hände något kul. Vi var inne på lines och bakgrund när det runt hörnet på huset flyger förbi en polishelikopter med fulla strålkastarljus mot oss innan den for iväg, självfallet blev det att köra klart snabbt för säkerhets skull. Som vi dock tänkte var den ju inte ute efter oss, utan det visade sig när vi satte oss i bilen och körde iväg att någon gangster blivit avrättad i sin bil en bit bort…

Vilka länder har du målat i?

Jag brukar försöka ta chansen och måla i alla länder jag semestrar i, än så länge är det nog dessa om jag inte glömmer något: USA, Frankrike, Danmark, Italien, Tyskland, Spanien, Portugal, Grekland, Holland, Belgien. Sen har jag säkert glömt något…

Vilket land är favoriten?

Vet inte, alla är sjukt trevliga på sina egna sätt, men jag har alltid riktigt kul i Paris och Köpenhamn, två grymt bra städer för graffiti! Annars skulle jag vilja måla fler gånger i Bryssel vilket jag tyckte var en trevlig stad där man kan få tag på den bästa Kongolesiska maten i Europa för en billig penning innan man drar och målar!

 

  

Vad tycker du om graffiti kulturen och scenen i Sverige?

Jag kan väl mest prata om min stad Stockholm där jag lever och här måste jag säga att jag tycker att det just nu är fantastiskt kul! Trots en hård nolltolerans och lite gehör från myndigheter och maktpersoner så frodas graffitin.

Även tack vare internet och t.ex. instagram kan jag se så mycket mer nu än vad jag skulle hinna med annars. Det dyker upp så mycket nya (eller gamla) namn som jag inte har en aning om vilka som ligger bakom som kör nya roliga stilar och håller grymt tempo! I Stockholm just nu tycker jag att det är skitkul att gå/åka runt på stan eller skumma igenom bilder på telefonen och hitta nya tags, throw-ups och målningar från writers som Havets, Gimp & Honie, Death, Mendeleev, Alone, Rask, Spacey, Slack, Casix, Serio, Liv, Ûmer, Boys, Getok, Cairo med flera. Skulle säkert kunna göra denna lista hur lång som helst för jag blir så ruggigt peppad av att se allt som görs och alla galna stilar som körs!

Sedan tycker jag att fler kommuner ska ta exempel och uppföra lagliga väggar till de yngre som vill testa på graffiti, samt starta en större kultur av muralmålande i Sverige, det skulle vara underbart att se mer av stora väggar á la de gigantiska som Carolina Falkholt gjort senaste tiden, något som kommer stå kvar även i framtiden! Främja kreativitet, oavsett vilken konstform ungdomen väljer!

 


Vad tycker du om tågscenen i sverige?

Har aldrig varit mycket av en tågmålare, gjort några backjumps och kört några tåg, men blir oftast sjukt missnöjd med mina målningar när jag stressar för mycket… Annars gillar jag dom som faktiskt orkar med allt jobb, blir alltid riktigt glad när jag ser tåg rulla från Kay, Sbr, Obhs, Nise, Wol, Risk och alla andra som faktiskt gör iögonfallande grejer!

 

 

Vilka graffitimålare ger dig inspiration?

Om jag bara skulle välja 5 målare som givit mig mest pepp och inspiration genom åren så är det nog Egs, Nug, Petro, Sabe och Pike! Dom är alla fem helt överlägsna på sina grejer och fortsätter fortfarande utvecklas inom sina uttryck vad dom än ger sig på! Annars blir jag alltid glad när jag ser yngre förmågor som inte kör den gängse Stockholms-stilen med öl innanför västen, dubbelkrom i händerna och sjuk stress i fötterna!

 

Vilken burk kör du med?

Jag kör med det jag kommer över, men Montana Black kör jag oftast med. Den är en arbetshäst som funkar i alla väder utan att krångla!

Vilken cap?

Kör i princip bara med fatcaps till fyll och Stock cap till detaljer, samma sak där, dom krånglar inte så ofta!

 

 

Vad handlar graffiti om för dig?

Graffiti för mig är så mycket mer än ett uttryckssätt, det är en så pass stor del av mitt liv. Jag har träffat så mycket människor som jag nu kallar mina bästa vänner via denna syssla, det handlar om att uttrycka sig både på ett personligt plan som gemensamt som en kultur.

 

 

Vad gör du om tio år?

Jag har nog inte gjort min sista målning då, jag sysslar ständigt med något konstprojekt om det så vara graff eller inte men jag kommer alltid tillbaka till graffitin, den är mitt andrum när vardagen kväver mig!

 

 

Vad vill du säga till nya och yngre graffitimålare? Något tips att skicka med?

Fortsätt utvecklas, vad du än gör och våga misslyckas! Ser hellre en fuck-up med höga ambitioner än en trygg, snabb krommålning… Och skit i vad polarna säger! ;)

 

Någon hälsning till dem som läser?

God jul och gott nytt år!

Tack Macke! Vi ser fram emot att se mer av dina målningar och hur du fortsätter att ta graffen vidare. Blessings! / Victor

Lucka 24 – Skil ( Julkalendern 2013 )

Skil har varit och är fortfarande en målare som influerar många andra målare i Sverige och även Europa. En trendsättare. Här med ett gäng feta målningar.

 

 

 

Victor – Tja! Läget? Kul med jul?
Skil – Tjo! Läget är bra tack och julförväntningarna höga! ;)

 

 

Vad skriver du nu?
Skil-TD (Top dogs)
Vad har du skrivit förut?
Lix och ett gäng andra namn under årens lopp.

 

 

Varför Skil?
Skil kommer just från tagen Lix (Liks). Liks blir Skil baklänges (Fyndigt!!)

 

Din stil har utvecklats med åren. Du är en av de som ligger i framkant och tar graffen vidare. En trendsättare. Känner du press eller förväntan från andra?
Tack för de vänliga orden men det är nog andra som är mer framstående än vad jag är i nuläget.

Jag gillar att utvecklas i min stil och inte stagnera och göra för mycket egna upprepningar. Jag känner nog ingen press från andra att behöva bevisa något men däremot har jag nog en press på mig själv att inte vara tillräckligt kreativ.

Nuförtiden försöker jag bara att måla (om jag har tid) när jag själv orkar och har lust för att inte tycka att det ska kännas tråkigt.

 

Hur länge har du målat?

Jag har mer eller mindre ritat hela mitt liv men med graff har jag hållit på med till och från sen mitten av 80-talet.

 

 

Du har varit med och sett graffscenen i Sverige förändras, har den förändrats till det bättre eller sämre?
Jag är inte särskilt uppdaterad vad som händer med ”scenen” generellt nuförtiden om jag ska vara ärlig men som det känns spontant går det väl lite upp och ner som med allt annat.

Vissa år ser man nya inspirerande stilar dyka upp på internet eller i närmiljön och ibland känns det som det inte har hänt så mycket. Men som sagt så jag vet jag nog inte direkt vad eller vem som kör.

I dag är det nog en bredare utveckling i hela landet än för 15 år sedan som känns positivt.

 

  

  

  
Varför började du med Graffiti?
Jag blev nog till en början fascinerad av hur någon kunde ta sig friheten att måla en bild med spray på en offentlig yta. Det fanns en mystik runt det också som jag gillade att man inte visste hur personen bakom målningen eller tagen såg ut och varför personen hade fått för sig att måla just på den platsen. På den tiden var ju graffiti ett nytt fenomen så det var ju ballt bara i sig själv.

 

Varför har du fortsatt med graffiti?
Graffiti för mig är det roligaste jag vet att måla, om jag ska måla någonting, och hur man målar den på stora ytor med spray. Jag har svårt för canvassmåleri mm för att man då måste hålla sig till en liten begränsad yta jämfört med en vägg eller ett tåg. Graffiti gör sig bäst stort och i en publik miljö.

Det finns inget bättre och roligare än att måla med spray och då passar det bäst om formatet är stort så man kan ta ut svängarna.

 

Vilka graffitimålare har du målat med som imponerat på dig på något sätt?
Många jag har målat med har nog imponerat på mig på olika sätt. Vissa för att de är duktiga eller för att dom har en rutin kring målandet som har varit före sin tid.

Om jag ska välja någon eller några specifikt blir det VIM-crew isåfall.

 

 

Någon knas historia att dela?
Vi skulle måla färgwholecars på tuben i Vällingby depån någon gång sommaren 1995-96. Vi gick in när det var dagsljus och måste ha blivit upptäckta på vägen in i hallen. Jag tror vi hade målat i max 5 minuter då vi hör ett högt cowboyvrål (JIIIIIIHAAAAAAAAA!!) inne i hallen och det stormar in rallare från alla håll och kanter. Vi står på det yttersta spåret mot ytterväggen och har bara en smal träbrygga att springa på led till en dörr mitt på depån som leder ut på spårområdet. Det kommer rallare bakom och framför och mellan vagnarna och de verkar vara taggade på att gripa oss. När vi efter en liten rush når dörren har alla kommit fram samtidigt så vi är nu en hel grupp med målare och rallare som står och drar och sliter i varandra och i dörrhandtaget för att komma ut ur hallen! Helt plötsligt får vi upp dörren och det blir som att dra ut proppen ur badkaret och alla rasar ut på spåret. Vi springer därifrån medans rallarna står kvar och skriker något som jag inte kommer ihåg.

När vi är i säkerhet märker jag att jag står krampaktigt och håller i det plasthandtag från den påse som jag hade haft sprayburkarna i. Resten av påsen är borta. En polare hade fått en rejäl smäll på huvudet av något vasst föremål och blödde rejält. Jag hade också, kände jag nu, två stora bulor i huvudet som jag måste ha fått under tumultet vid dörren. Vi hade nog så mycket adrenalin i kroppen då att vi inte kände något utan märkte det först nu. Vi garvade lite åt det hela men var nöjda med att ha klarat oss.

 

Vilka länder har du målat i?
Finland, Danmark, Norge, USA, Tyskland, England, Holland, Belgien, Ryssland.

Vilket land är favoriten?

Nu var det länge sedan jag var i Danmark men det har alltid varit ett favorit resemål att åka och måla i Köpenhamn. Sen har jag bara grymma minnen och bra erfarenheter av de andra platserna också. Men i Köpenhamn har jag varit flest gånger i alla fall.

Vad tycker du om graffiti kulturen och scenen i Sverige?
Återigen är jag rätt så dåligt insatt men det jag ser tycker jag är positivt! Det känns som att det görs bra graff lite överallt nuförtiden! Hehe!

 

Vad tycker du om tågscenen i sverige?

Jag målar inte själv tåg längre och har därför ingen koll alls generellt. Om det är någon tågscen i Sverige, trots allt, som jag är mest intresserad av så är det givetvis den från Stockholm eftersom jag själv bor här. Det görs fortfarande feta grejjor på pendeln har jag sett trots det hårda klimat som verkar råda.

Nere i södra Sverige har jag sett att det görs riktiga rykare på brotågen och pågan!

Big up till dom som fortfarande håller på!

Vilka graffitimålare ger dig inspiration?

Jag har nog inga direkta namn eller tags att rabbla upp men graff från Danmark, ryssland, tyskland osv blir jag inspirerad av. Det kan ibland vara en bild på en målning i en viss miljö som jag kan gå igång på.

Sen så är det, i alla fall för mig, inspirerande att måla med bra vänner som man kanske inte träffar så ofta som förut längre. Det blir alltid en energiboost för mig.

 

 

Hur började TopDoggz? Vad betyder crewet för dig idag?
TopDoggz kom till efter några öl på en uteservering vid Odenplan har jag för mig. Jag, Kaos och Assma tyckte vi skulle börja skriva något ihop och TD grundades. Vi bjöd in några bra gemensamma polare med olika målarbakgrund som vi trodde kanske ville vara med. Jag tror ingen vi frågade tackade nej haha!

Jag har som sagt inte tidigare direkt brytt mig om att vara med i ett crew men sen vi startade TD 1997 så har jag alltid skrivit det.

Vi som är med i TD träffas inte lika ofta längre men det är alltid kul att se att alla fortfarande skriver det då och då!

Jag är helt klart stolt över att vara en i Topdoggz!

 

Vilken burk kör du med?
Jag tycker i stort sett alla burkar som går att få tag på nuförtiden är bra.
Vilken cap?
Om jag fick välja en enda cap att måla en hel målning med så skulle det vara en NYC-fatcap. Grymmaste allroundcapen.!!

 

 

Vad handlar graffiti om för dig?
Att vara kreativ dom gånger jag målar! Jag försöker alltid att måla snabbt för att tvinga mig till att improvisera under målandet. Det gör att målningen blir så levande som möjligt trots att den är målad lagligt.

Vad gör du om tio år?
Jag kommer absolut att fortsätta måla graff! Det är ett hantverk som alltid går att utöva i någon form.  Jag har trott flera gånger att nu har jag nog målat färdigt och lagt burkarna på hyllan men har alltid kommit till samma slutsats ändå.

Det finns ingen anledning alls att sluta med graff! Det gäller bara att utföra det på det sätt som man själv känner passar en bäst för tillfället. ;)

 

Någon hälsning till dem som läser?

Fortsätt fortsätta!

 

Tack Skil! Vi önskar dig fortsatt lycka till och ser fram emot att följa dig även framöver. Blessings! / Victor

 

Följ Skil på nätet

Instagram – skil_td

 

Lucka 24 – Pike ( Julkalendern 2013 )

Pike ger oss en inblick i hans värld. Med både tavlor och väggar. Från dåtid till nutid.

 

Victor – Tja! Läget nu med jul?

Pike – Nja, jag gillar att jobba. Men det är bra med en tid på året då man träffar släkt och familj.

Vad skriver du?

P!KE, NSA, TSF, GVB, HAIR och VIM

 

 

Vad har du skrivit förut? 

Massa olika versioner på P!KE och många olika tillfälliga namn ex.T-SHIRT.

 

 

Varför Pike?

Jag satte ihop de bokstäver som jag tyckte såg coolast ut i från den rådande tagstilen i Malmö under mitten av 80-talet. Ordet betyder både gädda och spjutspets, men för mig är det bara en bokstavskombination jag får leva med.

 

 

Hur länge har du målat?

Jag började tagga på platser jag lekte på som liten och använde mig av flera olika alias i olika kompissammansättningar. Jag gick ofta över mig själv för att inte avslöja att jag även ingick i ett rivaliserande graffiticrew. Min första tag var ?!P (ZIP), som jag såg i en annons med beställningstalong i tidningen Okej. Jag antar att de hade kvar texten ZIP för att det fanns en amerikansk förlaga med zipcode. Jag kände inte till att det fanns eller skulle finnas en ZIP i Stockholm.

Varför började du med Graffiti?

Delvis för att jag hamnade i puberteten och insåg att teckna serier inte var ett särskilt bra sätt att få tjejer, och delvis för att jag på något sätt säkert ville imponera på de balla snubbarna på högstadiet. Men mest var det för att graffiti var så nära magisk upplevelse jag någonsin kommit.

 

 

Varför har du fortsatt med graffiti?

I den utsträckning jag gör det är det för att jag fortfarande känner att jag utvecklas och har mer att ge. Just nu är jag mycket mer fokuserad på annan konst men jag återkommer alltid till graffiti, det är min största kärlek.

 

 

Hur har graffitin påverkat dig i ditt konstnärskap, och särskilt i dina konststudier på kungliga konsthögskolan?

Graffitin har stor betydelse för min konst då den är en stor del av hur jag formats och konst blir oftast mer intressant om den har en personlig kontext, sådant lärde jag mig där. Ett ”bevis” för att det funkar så är det projekt jag skapade tillsamman med NUG (King Of The Line, (under min tid på Konshögskolan), där vi utgick från honom och hans liv, skalade ner bildspråket för att nå en renare och slagkraftig kommunikation. Vi gjorde 3 kortfilmer, Its So Fresh I Cant Take It (2001), Best Things In Life For Free (2002) och Su Casa Mi Casa (2003): https://www.youtube.com/watch?v=GbJVRFtDOfY

Du har varit med och startat upp Open Book Stockholm. Kul initiativ! Varför lägger du ner tid på ett projekt som detta? 

Jag har alltid varit intresserad av ”slumpmässig” konst och ingått många konstsamarbeten och ägnat mig åt objektorienterad programmerad slumpkonst. Open-Books tillvägagångssätt att vara flera som ritar och suddar varandras linjer tills det framträder ett linje-”moln” som uppmanar hjärnan en ej förbestämd tolkning och bestämmer det motiv som blir, är kanske det bästa sättet att teckningssamarbeta om man vill bli förvånad och eller överraskad. Dessutom är träffar man många nya människor med liknade intresse. Open books bildblogg: http://openbookstockholm.tumblr.com och hur det går till: http://vimeo.com/6518837

Vilka graffitimålare har du målat med som imponerat på dig på något sätt?

ALLA jag målat med har imponerat på mig på något sätt. Jag väljer inte mina samarbetspartners utifrån att dom är bra graffitimålare, det är viktigare att de är bra vänner och intressanta individer. Oftast är dom både och.

Klassikern. Har du någon knas historia att dela?

För många nästan bara roliga och spännande för att favorisera någon. Värst var nog när jag och min dåvarande grafpartner fick jagen och jag krossade typ alla ben i vristen vid en järnvägsövergång och min vän Bam-Bam (Khaki) som även var bodybuilder bar mig likt Hulken till ett gömställe innan han sprang vidare och hämtade hjälp.

Vilka länder har du målat i?

Sverige, Danmark, Holland, Frankrike…

Vilket land är favoriten?

Holland, jag reste dit typ varje sommar mellan 1988-93 och stannade ofta några dagar i så många olika städer jag hann med, Amsterdam blev favoritstaden där jag spenderade mest tid. Nästan alla jag träffat där har varit/är inspirerande personer.

 

 

Vad tycker du om graffitikulturen och scenen i Sverige?

Graffiti blandas alldeles för ofta ihop med street-art i svensk media. Graffiti må vara street-art, men street-art är INTE Graffiti. Att man föredrar street-art för att man gillar att förstå vad man tittar på är inte så konstigt, jag fattar fenomenet, men hallå! Vad det gäller att ha koll på mer/fler än på dom graffitimålare jag gillar och umgås/umgicks med har jag inte, så jag har ingen åsikt om dem heller.

Vad tycker du om tågscenen i Sverige?

Den tågscen som intresserar mig är den som görs/gjorts av vänner. De enda jag kollar in ordentligt i graffititidningar är mina vänners målningar, dom är dessutom bäst!:)

Vilka graffitimålare ger dig inspiration?

Utan ordning och säkert råkat missa någon, CORE, KAOS, NUG, AMAN, RUZE,  DISEY, FINSTA, MAES, SABE, TRAMA, EGS, BLADE, FUTURA, SEEN, BANDO, MODE2, DELTA och typ 25 till.

Berätta om Recmode. Vad är det för något och hur började det?

Jag Pike, Leolyxx och Finsta träffades ofta och experimenterade med olika animationstekniker. Utifrån det utvecklade vi en arbetsmetod och satte ett tydligt mål för vad vi ville göra för slags filmer, enkelt ”slagkraftigt” och med en handgjord feeling. Kolla in vår site: www.recmode.se

 

 

Vad är fördelarna med att vara kreativ framför datorn istället för med sprayburken?

Det är hälsosammare! Fast utan fysisk träning är det inte att rekommendera.

Vilken burk kör du med?

Det beror på vilken yta som ska målas.

Vilken cap?

En som är så hård att man hör när strålen träffar ytan, så att hela kroppen kan vara med när man drar upp motivet.

Vad handlar graffiti om för dig?

Att det var något vuxenvärlden visste mindre än jag om när jag var yngre, Att göra motiv som inspirerar personer på det sätt jag själv blev. Att få var del att ett globalt nätverk.

 

Vad gör du om tio år?

Eftersom 10 år går apsnabbt så lär jag göra det jag gör nu fast bättre.

Någon hälsning till dem som läser?

ETT LIV, ta vara på det och ANDRAS. Glöm inte att säga vad ni tycker, tänker och känner till era vänner en dag är dom borta:(

 

 

Någon hälsning till nya och yngre graffitimålare?

Nu är det er tur att visa var skåpet ska stå, jag vill bli förvånad, bring it on.

 

Tack Pike! Vi ser fram emot att se och höra mer från dig. Blessings! / Victor

 

Kolla in mer om Pike på nätet.

Pike utställning 2012 på Larrys Corner i Stockholm (film av Ola Kalnins):

https://www.youtube.com/watch?v=x9dtSLbFc6Q

Las Palmasrapparen och serietecknare Simon Gärdenfors och Pike jobbar med att sjösätta en animerad tv-serie för barn. Det handlar om ett vanligt opoppat popcorn som när han blir upprörd förvandlas/poppar till ett superpopcorn.

Paco – the Judo Popcorn, teaser:

http://www.youtube.com/watch?v=5s-b_J60nUo

Lite olika verk/projekt från när Pike gick kungl.konsthögskolan. + diverse

http://hem.bredband.net/pike

Nästan alla graffiti skisser Pike gjort från 85 till idag:

http://outlinedump.tumblr.com

Lucka 23 – Ligisd ( Julkalendern 2013 )

Ligisd är en av Sveriges mest kända graffitimålare. Här i en unik, personlig och självutlämnande intervju. Om flytten till och tiden i Sydamerika. Om att hitta en ny kärlek till skapande och målandet. Dessutom serverat med fina målningar.

 

 

Victor – Tja! Läget nu med jul?

Ligisd – Hej, Jo det är fett, allt rullar på som det ska. Sen när det kommer till jul, så gillar jag inte konceptet med att en hel civilisation stressar upp sig över att konsumera massa bullshit vi inte behöver för ” barnens” skull. Fuck kapitalist julen och allt för vad den står för!!

 

Vad skriver du nu?

Det är jag som är Ligisd. Jag reppar F.Y crew” fuck your crew, Foreveryoungs” och W.U.F.C ” Writers Uniteds Fucks Capitalism”

Vad har du skrivit förut?

Jag har skrivit massa shit..haha.. men från början körde jag Mrx, Spew,Fush, Joge ,Ike , Tja, Ajt, Voyo och Thf crew ” The high fives”  som jag körde med View, Xeno, Punt, Ger bla.

 

Varför Ligisd?

Jag tror det var runt 1998 som jag spånade och kom på att jag gillade namnet Ligist, det stod mycket för det jag kände då. Någon som inte är välkommen i samhället. Ligist är ett skällsord för personer som inte accepterar systemet, vi går vår egen väg.

Jag började köra Ligist med ”T” men lessnade då jag tyckte att ”T” var en dålig bokstav att sluta en tag med så jag bytte ”T” till ”D” Och det blev LIGISD.

 

Hur länge har du målat?

När jag var runt 11 år så var inte basket korten och modell bygget inte så intressant längre och jag fick nya polare i skolan och vi blev buskillarna som kaosade i skolan och fuckade med våra stackars lärare. Under den här åldern så började jag få höra mycket om min brors rykte, då han redan var en legend på gatan. Alla viste vem han var, samt att han var en av få manliga förebilder som jag hade under min uppväxt. Så det föll ju rätt så naturligt att jag följde hans fotspår, han var min första idol, jag ville bli som han.

Det började med rätt så oskyldigt klotter i trappuppgångar, men snart så träffade jag fler killar i min förort som hade samma intresse och vi bildade mitt första crew THF som senare blev F.Y crew, Som stod för Fuck Your crew. Vi blev en familj mer än bara ett graffiti crew, vi gjorde allt ihop. Vi ville synas, och det gjorde vi. Ingen respekterades av oss, jiddrade någon då kom yxan fram, det var så vi hade fått lära oss om respekt i orten. Vi trashade tåg, alla dagar i veckan bombade vi sönder och samman pendeln mot stan, jiddra någon blev det akuten för dem direkt. Vi tog inte skit från någon, vi var unga och arga och det märktes, många danska skallar delades ut.

Istället för att gå i skolan så skolkade man och målade tåg, klottrade, slogs och stal, det var vad våra liv gick ut på, vi mådde bra och vi var kungarna av stan.

  

  

 

För mig som bor i Småland så var det en paus några år mellan att jag såg dina grejer överallt, och särskilt i Stockholm, tills nu då du varit ute och rest och sedan kickar igång via sociala medier. Vad hände?

Något hände och verkligheten kom ifatt de flesta av oss och man hängde inte lika mycket och plötsligt stod man där själv med ett knas jobb o inte en aning om vad man skulle leva för. Så man jobbade på i råtthjulet, och kom längre ifrån graffitin, Jag kände ingen samhörighet med många av de svenska målarna och heller ingen mening med att fortsätta måla då vi också var hårt motarbetade av staten och deras väktare. Det var en väldigt deprimerande tid för mig då jag inte trivdes i det svenska samhället och kände mig ovälkommen.

2008 reste jag till Sydamerika och hade inga planer på att komma tillbaka till Sverige.

Väl i Sydamerika kom jag i kontakt med graffitin på nytt. En scen som för mig var helt annorlunda från den svenska scenen. Jag lärde känna målarna och kom igång med graffitin på nytt. Det ena äventyret var galnare än det andra, från skjutande vakter till Galna crackheads.

Jag har alltid tyckt att man ska hålla på sin blackbook och vara väldigt selektiv med att visa det man gör. Jag gillar inte iden om att lägga upp allt man gör på nätet och visa sig överallt, det vill säga skryta om det man gör. Utan jag har alltid målat för mig själv och mina vänner.

Men dock under min resa har jag märkt hur stort genomslag filmerna som gjordes i Sverige i början på 2000-talet hade haft i Sydamerika där många lät sig inspireras av oss och det vi gjorde då. Det fick mig att förstå hur liten världen är, att det jag gjorde i Stockholm 2002 fick effekt på andra sidan jorden 10 år senare. Så idag ser jag hellre att jag inspirerar de yngre generationerna än att jag sitter och spar på massa foton som förmodligen kommer att slarvas bort med tiden i varje fall.

 

 

Hur var graffitin i sydamerika?

Graffitin i Sydamerika är jävligt fet, det är en rätt så ung scen, samtidigt som de har en lång historia av mural målning. Vilket man idag märker på graffitin att den influeras mycket av de äldre muralism stilarna. Jag älskar deras sätt att måla, man kan ställa sig rakt upp och ner och måla vart man vill i stort sätt. Alla är väldigt positiva till att man målar där, man blir nästan behandlad som en hjälte av folket som passerar.

Europeiska sprayburkar är ju väldigt dyrt för målarna där så dem målar i större utsträckning med rollfärg. Så man blev van att rolla mycket av ifyllningarna och spara på de värdefulla sprayburkarna. Stilarna som målarna har utvecklat i Sydamerika är väldigt innovativa och känns fräscha.

Dem är väldigt duktiga på att anordna stora graffiti jams runt om i Sydamerika där det inte sällan kommer 200 talet målare och tar över hela områden och målar allt.

 

 

 

Vilka graffitimålare har du målat med som imponerat på dig på något sätt?

Mel, Am, F.Y, Stockholm. För att han är min första mentor där jag lärde mig allt om gamet. En Levande Legend, Nummer 1!!

Sen finns det en mängd grymma målare som har imponerat på mig och det dyker upp nya hela tiden som rockar hårt. För att name droppa några: Ner grabbarna, Aislap och hela Adep crew, Gueto, Mindone, Erse, Kere, Stile, Smokey, Shalak, Vejam, Saile, Rizo, Mlok, Gomes, Gouge m.m. Alla har ni lärt mig något.

 

 

Klassikern. Någon knas historia att dela?

Den värsta situationen som jag och en polare var med om där vi var nära en döden upplevese. Vi hade målat en tub i en tunnel nere på Blåa linjen. Vi står på sista vagnen och målar i en tunnel lay up, och när vi är klara så tar vi lite foton och plötsligt så tittar någon ut från första vagnen på oss. Då bestämmer vi oss för att packa ihop burkarna och gitta. Men enda problemet är att utgången är vid första vagnen. Så vi tänkte att vi skulle finta dem som knasade på oss så vi bestämmer oss för att ta trafik tunneln runt till nöd utgången och ta oss ut den vägen. När vi har kommit in en bit i tunneln så kollar min vän på klockan och säger att nästa tåg som anländer till stationen kommer om 2 minuter. Då är vi i tunneln innan stationen vilket betyder att tåget ska komma på spåret där vi springer inom vilken sekund som helst. Vi ser hur tunneln lyses upp av tågets lysen, tåget kommer i en kurva så det tar en stund innan tunneln är helt upplyst och det är då vi ser att det inte finns några ställen alls att gömma sig på, utan att det är en betong tunnel med helt släta väggar som inte låter oss gömma oss för tåget. Det är försent att ta sig tillbaka så det är bara att lägga benen på ryggen. I denna stund så förstår jag att det nu är kört och dödsångesten börjar ta över och jag vet att om jag inte gör något så snart som möjligt så blir det bye bye forever. Och jag kommer ihåg hur mina tankar höll på att inbilla mig att det skulle vara som att trilla i en säng, mjukt och skönt.  Adrenalinet var på max. det var nu det gällde, skulle jag få återse min familj eller ej. Så i sista stund beslutar jag mig för att jag slänger mig mellan betong väggen och det tredje spåret som är strömförande. Jag vet att om elen hoppar kolar jag i vilket fall. Men i den här stunden finns det inte tid att inte ta den risken så jag slänger mig ner och lägger mig raklång så tätt som möjligt mot väggen. I samma stund som jag har lagt mig kommer tåget susande förbi. En vagn, två vagnar passerar och till slut den tredje och tåget lyckas stanna till.

Jag reser mig upp förvånad att jag fortfarande lever. Möter blicken av en skrämd passagerare och jag börjar springa mot fören och rundar nosen hälsar på tub chauffören och möts av min kompis som också precis klarade sig runt betongväggen. Och vi springer ut genom nödutgången..

Det var nog en av de vidrigaste stunderna i mitt liv, där jag nästan var säker på att det var slut. Så efter det tog jag det lugnt med tunnlarna.

Jag tror att det var veckan därpå som en 14 årig kille omkom i albys tunnar när han och kompis var där inne och lekte.

 

 

Vad tycker du om graffiti kulturen och scenen i Sverige?

Finns det en graffitiscen i Sverige? Hahaha.. nä men alvarligt så tycker jag att den är intressant men väldigt trendkänslig vilket jag inte riktigt gillar samtidigt väldigt trångsynt och tråkig på sin del och den är fylld av hobbymålare som helg efter helg tränar på att göra samma linjer om och om igen. Alla deras målningar ser likadana ut och har oftast sett likadana ut sen dag ett. Så ambitions nivån på svensk graffiti är väldigt låg. Men självklart finns det ju en hel del målare som jag tycker gör tvärtunga grejer. Men i stort så ser det bra ut men väldigt tråkigt och väldigt lite shit som är tilltalande. Jag känner att den svenska graffitimålaren inte riktigt ifrågasätter sig själv och det han gör och varför han gör det. Utan att dem bara fortsätter kladda på bara för att man ska göra det.

Och alla jävla hipster/ trend graff, Varför i helvete vill man göra något som någon annan redan har gjort. den första regeln jag lärde mig när jag började måla graffiti var att MAN BAITAR  INTE!!!  Och att man alltid ska sträva efter en egen stil, och det tycker jag är väldigt tamt på den svenska scenen. Har ni så dålig självkänsla och självrespekt för det ni gör. Sluta baita och hoppa på de första bästa trenderna. Ni har alla möjligheter att tänka själva och där ni kan utforska er kreativitet! Var inte så jävla fega. Blir det fel en gång så blir det bättre nästa gång. Ska ni titta tillbaka på era bilder om 10 år och inte kunna avgöra vem som målade vad bara för att alla målade likadant.

Graffiti är något rebeliskt och bör ha den energin. Ställ er inte på led som ett gäng robotar och härma det som är poppis.. jobbar ni på Mtv eller?

Tänk utanför ramarna och spräck dem utan vaselin.

 

 

Vad tycker du om tågscenen i Sverige?

Måla tåg får mig att känna mig levande, man måste vara med i nuet och vara koncentrerad fast man är nervös och att det kan knasa när som helst. Det är snabbt och känslofyllt. Men allt runt omkring med att måla tåg avskyr jag, jag pallar inte jaga tåg och fixa fram fotografierna, det är inte lika intressant för mig. Så mycket på grund av det så har jag inte mycket foton på shit jag har gjort.

Sen är ju den svenska tågscenen väldigt fet, med många duktiga målare. Men självklart finns det ju väldigt mycket skit. Många prioriterar kvantitet över kvalitet, och det tycker jag är sjukt. Hur kul är det när allt ser likadant ut. Plus att alla kids bara får se mycket skit och tror att det ska se ut så, och tar efter skit som resulterar i ännu mer skit som ser ut som värre skit.

Så Sverige som har en fet scen som har mycket respekt runt om i världen, Det är dags att steppa upp kvalitén och se till vi behåller kronan på!!

 

Vilka graffitimålare ger dig inspiration?

Det finns massor av målare, vilka jag tycker gör feta grejer. Men jag söker inte min inspiration hos andra graffiti målare då det känns som att springa i cirklar.

Utan jag låter mig t.ex. inspireras av muralist målare som David Alfaro Siqueros och Jorge Gonzaloz Camarena, Brigada Ramona Parra och konstnärer som Roberto Matta och Francis Bacon. Dem har ju redan gjort en studie av sina stilar och jag tycker att där maestros har lämnat stafettpinnen ska vi den nya generationen ta den vidare.

Sen inspireras jag också mycket av den magiska aspekten inom konsten som t.ex. betydelserna av de gamla grottmålningarna och tatueringarna från vår historias begynnelse.

 

Vilken burk gillar du mest?

Jag tycker Kobra är feta. Väldigt mångsidig burk. Man får en fet väl fylld stråle med t.ex. Astro fat cap, medan med skinny får man burken riktigt tight.  Sen är dem jävligt prisvärda. Så kobra måste jag säga, bra för snabbare grejer likaväl som för längre burner projekt.

Sen använder jag mycket roller färg då jag tycker det oftast går fortast att kladda på med en roller än med burk och det luktar inget så man slipper fucka upp lungorna och miljön plus att rollfärg kan man få massor av gratis.

 

 

Vad handlar graffiti om för dig?

Graffiti är ett verktyg, som vi använder för att forma vår omvärld till det vi vill att den ska vara. Samtidigt som jag ser graffitin som en del av dagens kultur där Jag ser oss människor som växter. Vissa är taggiga och rädda, lever i mörker och projicerar mörker. Andra är som harmlöst gräs som bara svajar med i vinden, och kanske ploppar det upp någon enstaka blomma bland dem ibland. Sen finns det växter som tar plats för att blomma, och varje gång slår en ny typ av blomma ut, de ändrar form och färg efter varje blomning, blommorna är en projicering av verkligheten som denna artist bär inom sig. Hajar ni?

 

Hur kommer det sig att du började med tattuerandet?

Jag har alltid velat tatuera men fick aldrig arslet ur vagnen och började gadda först i Sydamerika på allt som rörde sig, tuggarna ute i barriot fick användas som övnings skinn. Det är ett måste för mig att arbeta med ett kreativt yrke för att kunna hålla livslusten på topp. Att sitta på kontor och vara connected i datorn är inte min grej. Plus att jag älskar den sociala delen av tatueringen, då man lär känna så mycket olika personer plus att man får göra dem illa ;)

 

Vad gör du om tio år?

Då har jag flytt Sverige för gott, till ett varmt land och har ett hus med ett mango träd. Nära vattnet och massa djur. Nära en stad där graffiti inte finns där jag ska ha som mål att måla hela staden och då menar jag verkligen allt. Från trappstegen till hela hus, allt!

Och utföra magi med människors fantasi.

 

Någon hälsning till dem som läser?

Graffiti, muralism och gatuexpressionism eller vad man nu ska kalla det när man utrycker sig i det allmänna rummet. Det är ett viktigt element för ett fungerande samhälle, så att alla fritt kan utrycka sina idéer och inspirera sina medmänniskor.

Svensken behöver mer färg i sitt samhälle då vi går mot hårdare tider där det finns intressen som vill vagga in oss i en depression av sjuka normer och materiella begär, där kultur ses som nöje och inte som stommen som håller upp civilisationen. Där rädslan blir till en religion och kärlek blir till en fiende.

Vi har rätt till vårt land och våra väggar. Bort med nolltoleransen då Sverige ska vara ett tolerant och öppet samhälle där vi alla har rätt att utrycka våra åsikter.

!!!MER FÄRG ÅT FOLKET!!! ;)

 

 

Vad vill du säga till nya och yngre graffitimålare? Något tips att skicka med?

Ett tips?

Ok. Fastna inte på internet och tro att det är graffiti, bara för att det ser ut som graffiti så betyder det inte att det är graffiti, graffiti ska upplevas in the ”real LIFE”.

So stay ÄKTA! Då menar jag inte att du ska som vissa nostalgiska 25- 40 åriga gubbar som tror att några tonåringar på 70 talets new york ska sätta upp regler för hur du ska tänka, leva och måla. Utan våga utmana dig själv och dina idéer och var äkta mot dig själv och fuck vad andra tycker. Du ska måla för din egen skull och inte andras, det är att vara ÄKTA.

Och hata inte. är du wac så är det inte andras fel, utan blir du avundsjuk på någons talang, så bränn dem!. Sätt dem på plats med färg och inte våld. För allt kommer tillbaka till er.

Sen angående öppna väggar? Ut och måla på riktiga väggar. Slösa inte er veckopeng på keffa klotterplank som ingen ser.  Det finns massor av väggar där ute, så hitta dem och måla dem. Överaska den yrvakna skattebetalaren på morgonen med ett färgspektakel på väg till jobbet, make their Day!!!

Tack Ligisd! Vi önskar dig fortsatt lycka till och ser fram emot att se mer av dina målningar framöver. Blessings! / Victor

Följ Ligisd på nätet

Instagram – ligisd

 

 

Lucka 22 – Chezz ( Julkalendern 2013 )

Chezz delar med sig i denna lucka av lite exklusiva bilder som inte visats tidigare på nätet. En inblick i tågmålandet.

 

Vad skriver du?

Chezz, Fau Crew!

När började du med graffiti?

Det va 2003 som jag började spraya.

 

Varför graffiti?

Känns som att det är det bästa sättet för mig att få ut min kreativitet och energi.

Vad är storyn bakom FAU?

Jag och Game startade det 2003/2004. Tror vi satt och kollade på någon graff film och såg en sign ”Fuck all against us” och tyckte det passade oss bra.

Varför tåg?

La mitt första tåg 2004 sen dess har jag varit fast. Det är de roligaste man kan göra inom graffiti.

 

 

Var hämtar du inspiration?

Nästan allt inom graffiti inspirerar mig, både folk jag känner och andra målare.

 

Någon hälsning?

God jul & Gott nytt år till alla mina vänner!

 Tack Chezz! Vi önskar dig fortsatt lycka till med målandet. Blessings! / Victor

Lucka 22 – Clown ( Julkalendern 2013 )


Anders alias Clown är en av målarna som startade upp CP crew en gång i tiden. Han var en av de första att måla i Falun och minns tiden innan internet och mobiltelefoner. Då UP var svartvit och kopierad. När graffitin var ett äventyr och inte en hemsida. Här i en unik intervju om dåtiden men även om nutiden, vad hände sen!?

 

Toke och Bonus, 1990

 


Tja Anders! Hur är läget?

Jo tack, bara bra. Ser fram emot lite ledigt nu i jul.

Du var med och startade CP crew. Det går knappast underskatta den plats och mening CP crew haft på den svenska graffiti scenen. När jag började måla graffiti så fanns det två grupper som hade inflytande på graffitistilen. Det var Stockholms tunnelbana crew, och så fanns det CP. Med en old school inspirerad stil som många kallade barnslig, samtidigt lekfull och gränslös. Vad är dina egna reflektioner om detta? Har CP crew haft en viktig plats i svensk graffiti scen?

När vi startade CP kunde i alla fall inte jag ana hur stort det skulle bli. Jag vill poängtera här att jag bara var med och drog igång det, inte gjorde det känt. Det gjorde andra medlemmar i crewet och jag hade då flyttat från Dalarna. Men i början av 90-talet när CP startades så gick det väldigt mycket i linje med mentaliteten som var hos oss som målade i Falun och Borlänge då – vi skulle ha kul. Och vi gillade att måla. Det var inte så himla seriöst, kanske därför jag bytte från Toke till Claon/Clown. Från allra första början stod CP för Cement Pojkarna, men ju mer vi målade desto mer CP blev det, så då blev det CP helt enkelt. Tycker lekfullheten vi hade i början även märks på de senare medlemmarna och stilen som utvecklades med CP. Jag tycker definitivt att CP haft en viktig plats då de vågade bryta normerna för hur en målning skulle se ut. För vem har egentligen satt upp regler, det är väl fritt för varje målare att själv bestämma? Det tycker jag CP visade. Mina personliga favoritnamn från CP är för övrigt Johnny V8 och Nils Ek, bättre än så blir det inte.

 

2013

Idag finns det graffitiskolor i Sverige, studiecirklar men även folkhögskolor. Den första som startades i Falun var du med och drog igång. Även Dalarnas museum har haft flera grafftiutställningar, du var med på en för något år sedan. Hur kommer det sig att Dalarna varit så öppna för graffiti? Vad tror du att det beror på?

När jag var med och startade upp graffitiskolan i Falun 1991 hade vi utbyte med graffitiskolan i Uppsala som Ruskig startat nått år tidigare tillsammans med bl a Dale, Dwane och Pike. Den stora anledningen till att vi kunde genomföra graffitiskolan var givetvis att det fanns välvilligt inställda personer på viktiga poster i kommunen. Deras inställning och vårt engagemang gjorde att vi kunde arbeta fram någon form av samsyn om hur vi skulle hantera målandet i Falun. Jag flyttade från Falun 1993 och har ingen jättekoll på läget där idag. Men det stämmer att jag blev kontaktad tidigare i våras angående en utställning på Dalarnas Museum om graffitin i Dalarna från 80-talet fram tills nu. Det var kul att se och jag hoppas det blir något mer av allt material de samlade ihop.

Du var en av de som var del av graffitin innan internet och mobiltelefoner. Då fick man ta sig till platser där det fanns målningar för att se verket. Idag finns det instagram och andra medier. Vad har blivit bättre och vad har blivit sämre? Va allt bättre förr?

Allt var definitivt inte bättre förr, men det var helt klart annorlunda mot hur scenen är idag. Jag tror få målare idag har koll på hur det var när allt startade och satte fart. Det var som sagt innan mobiltelefoner och internet. Ville man se en målning fick man själv åka dit och titta. Ville man ha kontakt med en målare från en annan stad fick man ringa via den fasta telefonen eller skicka ett brev. Jag hade då tur som tidigt fick kontakt med Bonus i Stockholm som kunde guida mig och visa alla bra målningar där. Men det var ju mycket experimenterande då. Vi målade med billacker och bilvårdsprodukter, snodde caps från deodoranter och hårsprayer och köpte tuggummin med graffitimotiv från danska målare för att få inspiration. Nu är ju graffitin en industri med specialfärger, specialcaps, sponsrade målare samt alla möjligheter som finns med webben att sprida bilder på målningar och hitta ny inspiration. Och det är ju bra att det utvecklats åt det hållet. Jag känner själv att jag varit med i tre faser av graffitin. Dels starten vid slutet 80- och början 90-tal då allt var nytt och ingen egentligen fattade vad som gällde och hände. En kul period i mitt liv. Sedan flyttade jag från Falun till Jönköping där det inte fanns någon graffitiscen alls, och då det var tråkigt att måla själv valde jag att ägna mig åt annat istället. Runt 10 år senare blev jag inkopplad på att arrangera en form av graffitiskola igen, men då jag inte kände igen mig i kulturen som hade blivit mycket hårdare, och inte hade tid och lust att nystarta, så blev det bara en kort period. Det jag var med och lyckades driva igenom då var i alla fall två lagliga väggar i Jönköping, alltid nått. I år, 20 år efter jag slutade måla, blev jag kontaktad igen angående en utställning i Falun och målade då ihop med Gebo, min gamla kompis från Falun. Plötsligt tyckte jag det var kul igen, men nu är jag ju gubbe så det blir ju bara sporadiska målningar på lagliga platser när det är fint väder.

  

  

  

En av dina utställningar är foton från gatan i Berlin. Hur har responsens varit?

Ja, det projektet är roligt. Under hela mitt liv har jag ju haft en dragning till det som är lite mer skitigt och underground. När jag besöker större städer blir det mycket bakgator. Så blev det också vid mitt första besök i Berlin. Jag gick omkring och fotograferade massor av detaljer på väggar och fick en idé till en utställning. Lite senare åkte jag ner med en fotograf och genomförde idén – att dokumentera detaljer från gatumiljön vi dagligen passerar utan att lägga märke till och sätta den i ett annat sammanhang. Vi hade en utställning där vi printat upp obehandlade dokumentära bilder från väggar i Berlin samt installationer av möbler som vi målat. Responsen blev mycket bra och folk tyckte det var »fint«. Det jag tycker är intressant är att det bara är motiv som klassas som skräp och förstörelse som vi satte i en annan kontext. En nedklottrad öronlappsfåtölj på en utställning betraktas som ett konstverk medan ett nedklottrat säte i en tunnelbana genast är vandalisation. Tyvärr tror nog de flesta att vi behandlat fotona och gjort retuscher, men de är helt dokumentära. Vi kommer göra något mer med projektet DRRT när vi får tid och ork.

En gång sa du att ”ni målade för att det va kul, idag är det mer som att graffare är emot samhället”. Jag tänker att graffitin kan ha flera uppgifter. En är det estetiska med kreativitet och skaparglädje. En annan är att graffitin är samhällskritisk och i sig själv en viktig alternativ röst i samhället. Kan du se att de båda uppgifterna har sin plats i graffitin?

Nja, det är väl lite av en felcitering isåfall. Det stämmer att jag målade mest för att jag tyckte det var kul när jag körde i Falun. Det här med att graffitin ska vara en kritik mot samhället är dock en debatt som jag är fruktansvärt trött på, precis som tjatet om det offentliga rummet. Grejen är trots allt den att om man målar, oavsett om det är på ett tåg, en vägg eller en bergsknalle långt inne i en skog i Värmland, så ägs ytan man har som duk av någon annan. Och det ingår inte i allemansrätten att vi ska få måla var vi vill. Så hela det tjatet om att alla har rätt att göra vad man vill i det offentliga rummet tycker jag bara är en dålig ursäkt för något annat. Graffiti handlar till stor del om egoism och om att synas. Hade det handlat om politik eller ett ställningstagande i någon fråga hade vi inte valt att skriva vårt namn eller vårt crew, vilket trots allt är vad vi gör i 95 % av fallen. Det är ju skillnad på att skriva »Clown«, »Heja Bajen« och »Sluta klubba sälar i Norge«. Jag skulle hellre se att målare var så ärliga att de sa att de målar för de kan och tycker det är kul, eller att de gör det för att få utlopp för t ex frustration, istället för att gömma sig bakom någon form av ursäkt om att målande vart man vill är en demokratisk rättighet.

  

  

Idag jobbar du med grafisk form och design. Hur stor påverkan har graffiti målandet på ditt arbete?
Stämmer, jag jobbar på reklambyrå. Jag kan inte säga att graffitin har någon speciell påverkan på mitt dagliga jobb. Men jag har ju följt graffiti och streetart i 25 år, så visst finns det med som en stor inspirationskälla. När jag inte jobbar och har tid och ork att göra något eget är det ju det jag faller tillbaka till. Och visst kan man väl säga att graffiti och reklam har vissa likheter, båda handlar ju till sist om att skapa uppmärksamhet och få ut sitt namn.

Tack Anders / Clown! Vi önskar dig fortsatt lycka till och ser fram emot att se mer av dina verk. Blessings! / Victor

Lucka 21 – Saus ( Julkalendern 2013 )

Saus är graffitimålaren som blev familjefar och nu arbetar som chefsjurist åt ett stort företag. Han  började med graffiti i starten på 90 talet. Nu har han familjeliv, är gift och trebarnsförälder. Här i denna intervju får vi se flera av hans feta skinnycap produktioner.

 

Victor – Tja! Läget?

Saus –  Allt är bra bra här. Lite stressigt men så är det alltid runt jul. Man ska hinna med klappar åt barnen samt avsluta det sista på jobbet innan säsongen tar slut. Men det är roligt, viktigt med tidpunkter då man kan samlas hela familjen. Familjen är viktig!

 

 

Vad skriver du?

Skriver Saus, FFC  och TDT  Crew. Har gjort det ett tag kommer förmodligen dö som Saus;)

 

 

Vad har du skrivit förut?

Det är klart att man haft andra namn men har kört Saus stadigt sen 95-96. Att man kört annat ha väl mer berott på att man vill testa andra bokstäver. Viktigt att variera, för inspiration men också för sin egen träning. Jag tror inte det är till ens fördel att enbart hålla sig till enstaka bokstäver.

 

 

Varför skriver du Saus? Har det någon betydelse?

Haha….

1.) To tell someone one to fuck off.

”GET SAUSED”

2.) When you dont want to go somewhere

Billy: ”Hey man want to come to my mum’s for dinner”

Jimmy: ”nah, saus”

3.) Giving a rating to something

Adam: ”What do you think of this subject?”

Justin: ”It’s Saus”

 

Haha, har faktiskt ingen aning. Jag valde inte det för att ordet var coolt utan för att bokstäverna var en utmaning för mig. Tycker egentligen inte om S, A och U men det blev så ändå. Tidigare var det väl som alla andra att man tyckte vissa bokstäver var ”lättare” och andra svårare. Idag anser jag alla vara lika svåra. Precis som allt annat så handlar det om träning och tålamod. Den mentala färdigheten du får av att skissa (träna) blir ju långsammare om du inte skissar. Man behöver kanske inte skissa på ett papper men att hela tiden studera typsnitt, reklam och annat, och i huvudet göra något nice är träning nog.

 

 

Hur länge har du målat?

Det är många år. Har pieces från 90-91 men tror allt började på allvar runt 94-95. Inspirerad av gröna linje 19s kungar. Grymma Togz med vänner. Sen har det olagliga målandet kanske inte alltid varit det man satsat på men en och annan vägg har det blivit varje år sedan dess. För mig handlar det inte så mycket om när du började utan kvaliteten på det du levererar. Du kan ha målat i 1 år men ändå leverera bra grejer. Det handlar om att göra något som inspirerar din näste. Än idag kan jag själv inspireras av målare som målat mycket mindre och kortare tid än jag samtidigt som jag inspireras mycket av Highlevel painters. Det viktiga är att du gör det med hjärta och känsla. Jag kommer måla hela livet, det är ett måste främst för att min fru vill det men också för att jag vill föra detta vidare till mina barn. Självklart är det också roligt! Brudar gillar det också;)

 

 

Varför började du med Graffiti?

Det är enkelt och jag är inte beroende av någon annan. Kulturen är spännande i sig men i början handlade det mycket om broderskapskänslan. Jag var en flitig idrottare, spelade bl.a. fotboll på bra ungdomsnivå, och jag kände samma gemenskap men mina fotbollsgrabbar som med mina crew-boys. Det var två olika världar. Men sen föll det sig ganska naturligt då man alltid varit bra på att rita. Att jag egentligen inte slutade upp med karriär i konstvärlden är mer märkligt. Men samtidigt är det tuff konkurrens och jag vet inte om jag hade haft det som krävdes för att nå toppen.

 

 

Varför har du fortsatt med graffiti?

Jag har ställt mig denna fråga många gånger. Att det är roligt räcker inte längre som ett svar. Det måste ge mig mer. Men idag är det tydligare än någonsin; det befriar mig för stunden från mitt vardagliga liv. Det är en kontrast till mitt tidigare och nuvarande yrke som ansvarig jurist. Men samtidigt, graffiti är en livsstil. Det hade aldrig funkat utan min frus stöd och att hon supportat mitt resande. Så jag målar idag också tack vare henne. När man har fru och barn så går det inte bara att dra iväg med boysen en hel dag eller helg. Någon måste ju sköta hemmet och barnen. Jag har t.ex. precis kommit hem från en veckas målar-resa i Tyskland med min homie Holem, det gick tack vare henne. Samtidigt är det viktigt att komma ihåg graffiti är graffiti, det är en stor del av mitt liv, mitt hjärta men jag gör det endast om jag får den supporten jag behöver från familjen. Jag skissar inte heller och har väl inte gjort en seriös skiss på år, så när jag ”graffar” IRL eller i mitt huvud så gäller det att prodda på en gång.

 

 

Vilka graffitimålare har du målat med som imponerat på dig på något sätt?

Graffiti för mig handlar inte bara om målandet utan också om de människor man träffar. Som människa har jag inspirerats av många, både äldre men också unga som uppskattat mina verk. Att enbart få prata med en äldre herre, farfar till någon, som gillar det jag gör är inspirerande och visar att jag gör något rätt. Det handlar mycket om att vara öppna för varandra, och lära av varandra. Jag kan ta min gode vän Holem, den som jag oftast målar med, vi är från olika världar och vi ser saker på olika sätt. Vi kan ha riktiga diskussioner när vi målar ihop men samtidigt tänka så lika. Han inspirerar mig inte bara som målare då han själv är så jävla grym men också som medmänniska. Graffitimässigt är det väl flera som inspirerar, men så är det ju alltid, kopiera och gör om men bajta inte.

 

 

Klassikern. Har du någon knas historia att dela?

För några år sedan åkte hela familjen till Sydamerika. Jag hade hittat värsta spoten och jag gick typ i flera dagar och tänkte hur jag skulle måla där. Problemet var att det alltid var folk där. Det var en utsiktsplats mot havet men direkt ovanför själva centrum. Och att åka fast där är ju inte riktigt som att åka fast i Sverige, där får du ordentligt med stryk, de målar över ansiktet, sätter dig i cellen och du får värsta bötern. Så jag frågade farsan och morsan om de kunda knasa åt mig. Morsan ville ju så klart inte men farsan tyckte som ”varför inte”. Däremot var han noga med att påpeka för mig konsekvenserna. Min fru var med så hon fick också haka på. Så fort det blev mörkt började jag ladda, man såg också att farsan var lite nervös men han tyckte det var skoj (han har alltid tyckt att det varit lite coolt med att jag måla). Så vi drog dit. Jag var så nervös. Farsan körde ”visslingen” så fort det kom någon. Men jag körde och trots nervösiteten så lyckades jag fullfölja. I efterhand så skulle jag kört något annat men jag gjorde det och farsan knasade!

 

 

Vilka länder har du målat i?

Flera länder, Sydamerika och Europa.

 

Vad tycker du om graffiti kulturen och scenen i Sverige?

Nja, som helhet är jag väl inte direkt så impad. Men det finns självklart några riktigt grymma players i gamet, no doubt. Däremot tycker jag att vi är på väg mot rätt riktigt men scenen är ju lite som den är tack vare nolltoleransen som finns lite här och där. Alla lagliga väggar tycker jag är en stark bidragande orsak till att kvaliteten börjar öka. Människor ”pillar” mer, har mer tid och tålamod. Naturligt då att även proddarna blir bättre. Men det är långt kvar. Jag hoppas att vi så småningom får fler och större lagliga väggar så att möjligheterna att ökar för alla. Det här ska självklart jämföras med andra länder, Paris och Berlin t.ex. de är år och år före oss.

 

 

Vad tycker du om tågscenen i Sverige?

Nja, jag går nog inte till historieböckerna som en stor tågmålare. Visst har det blivit en del men aldrig så många att det ens är värt att prata om det. Jag är ledsen men jag är ingen tågmålare och kommer förmodligen aldrig att bli det. Älskar ”pillet” för mycket. Jag kan inget om tågscenen generellt, slutade bry mig för många år sedan, vill inte kunna och är inte intresserad. Ska jag torska för tågpiece så ska det bli utomlands;)

 

 

Vilka graffitimålare ger dig inspiration?

Först och främst my man Holem (GAP och TDT crew) som flyttat till Sverige från Paris. Så grym med detaljer och en häftigt jävla teknik. Han kan få en NYC fatcap att spruta som en super skinny, helt sjukt. Han utmanar mig som människa men också som målare. Vi har också Gore och hans gäng. Häftigt med highlevel prodds och kul med andra som pillar, word!

Problemet är att man idag inte har lika mycket tid som förr och följer inte scenen lika bra längre, men utomlands skulle jag säga Edmund och hans gäng, grymma på 3D, en stil som jag själv arbetar på just nu.

 

 

Vilken burk gillar du mest?

Har egentligen ingen favvorit så. Kobran är nice. Själv kör jag med gamla spanska Hardcore. Har gjort det ett par år och kommer nog göra det i vart fall till säsong 2014. Tycker det är jävligt nice med de här ”nya” superburkarna som börja komma men det handlar allt för mycket om själva burken än den teknik man själv utvecklar. Det är lite som att köra bil, förr hittade alla utan och i värsta fall med Sverigekartan, idag behöver du GPS för att handla mjölk. Men det är klart, en bra burk gör skillnad, no doubt. Enligt mig ligger mycket av charmen i att behärska burken oavsett.

 

 

Är det bara skinnycap som gäller?

Jag har inget emot superskinny och blå soft. Har inte bråttom då jag målar så behöver inget större. Jag målar inte för att bli klar snabbt, jag vill njuta av strålen, lukten och människorna runtomkring mig.

Fast jag ska inte ljuga, en fatcap på rätt spot får mig att dreggla lite.

 

Vad handlar graffiti om för dig?

Vänner och människorna jag träffar. Det handlar om min egna prestation och vad jag bidrar med till den svenska scenen. Att jag imorgon förmodligen ännu en gång kommer freestyla något nytt. Jag har inte tid med att skissa så allt jag gör är fresstyle direkt på väggen. Det hoppas jag kunna inspirera andra med samtidigt som jag inspireras av dem. Graffiti är roligt, det ska vara roligt, men det är i slutändan lika med fotboll, hockey eller handboll. Gör det och gör det bra. Det är en rolig grej men det finns ett liv efter det. Man kan uttrycka det så: Graffiti finns för att förgylla ditt liv, men låt det inte förstöra ditt liv.

 

Vad gör du om tio år?

Förhoppningsvis målar jag med mina barn. Klart är att jag alltid kommer vara en graffare, målare… eller vandal om man vill behaga vissa.

 

Någon hälsning till dem som läser?

Ha kul och njuta av livet! Lev för nuet men kom ihåg att det finns en morgondag också;)

 

 

Tack Saus! Vi ser fram emot att se mer av dina målningar. Fortsätt ta hand om familjen! Blessings!  / Victor

Kolla in Saus på nätet
Hemsida – sausholem.wix.com/sausholem 

Lucka 20 – Mula ( Julkalendern 2013 )

Bakom denna lucka finns Mula från Kes crew. Med bilder från både vägg och tåg.

 

 

Victor – Tja! Läget? Kul med jul?

Mula – Tjabba! Jo tack allt fint här. Jul månaden är nice men sen får det va för min del. Gillar inte kyla och slask, men brukar vara som mest aktiv under denna tiden.

 

 

Hur länge har du målat?

Började i mellanstadiet någon gång men det vart inte på allvar förens 1999-2000 när jag dwen, kray-c, censur, ale, ragnar och dre bildade ett crew. Efter en tid så lades detta ner och några utav oss gick med i Kes som hade startats 97 utav kray-z och två till.

 

 

Varför Graffiti?

Jag gick i en skola där det fanns en radio mast ute i skogen där vi ofta brukade vara och latja. Det fanns en rollad målning med en character bredvid som vi tyckte var cool, det var den målningen som väckte mitt intresse för graffen. Där gjordes också min första målning.

 

 

Varför har du fortsatt med graffiti?

Vänner, minnen och miljöer som man aldrig skulle få uppleva utan graffen. Har gett mig ett driv till att fortsätta. Dystra gråa  väggar triggar mig till måleriet med.

 

 

Vilka graffitimålare har imponerat på dig på något sätt?

Oj det är många. Både drivmässigt och stilmässig. Men för att nämna några…
marr och leon för deras helt sjuka panels. ance, estik, kaos, aola, geds, pets för feta väggar.
spacey, serio för feta tags. reson, fher och bgs för deras driv.

 

 

Någon knashistoria att dela?

Jag har mest fått knas på oväntade ställen, så som i sillenthill (tystberga). För några år sedan åkte jag dit med crew polarna för att måla ett bro fäste längst linjen. När vi är klara vandrar vi upp på bron för att ta oss till bilen. På bron så möter vi två personer som går på varsin sida utav vägen. När vi är kanske 1 meter framför dom så sliter dom upp sina strålkastarlampor och skriker POLIS! Jag och två till springer emellan poliserna varpå poliserna drar vapen och skriker STANNA! ANNARS SKJUTER VI! Men vi fortsäter att springa och splitrar upp oss. Jag hamnar på en tomt där jag chillar ner, men det tar inte lång tid innan det lyser upp lampor ifrån poliserna. Jag gömmer mig bakom ett träd som polisen smeker förbi. Försöker ringa de andra men det dröjer innan jag får svar. Blir upphämtad utav av två av kompisarna, de säger att det kryllar utav snutar som går på åkrar och i skog med hundar. De två klarade sig fint, dom hade smitit in på en fest som va en bit därifrån. Polisen hade kommit dit och tagit ut alla ifrån festen för att få tag på oss, men inte känt igen mina polare. Vi plockar upp en annan som haft jag över tomtar och stup. Den sista hämtar vi upp över en mil därifrån. Kan fortfarande inte fatta hur alla klarade sig. Måste vara ett utav mitt livs värsta knas, och det inträffade spökstaden som kallas sillenthill…

 

 

Vad tycker du om graffiti scenen i Sverige?

Det finns många duktiga och lovande målare här så jag diggar den skarpt. Har alltid gillat svensk graff mest, det är den man kan relatera till mest.

 

  

  

  

 

Vilken burk kör du med?

Molowtow 600ml går fort och köra med

Vilken cap? 

Kör mest level 3 och orginal capsen på montana black.
Dom funkar alltid fint.

 

 

Vad handlar graffiti om för dig?

Förberedelse, jakt, platser, frihet, natur, vänner och kreativitet.

 

 

Vad gör du om tio år?
Jag hoppas att jag fortfarande är aktiv och har många feta minnen och missions och blicka tillbaka på.

 

  

  

  

 

Vad vill du säga till nya och yngre graffitimålare? Något tips att skicka med?

Ta det lugnt ute på spåren och vik er aldrig i polis förhören

 

 

Någon hälsning till dem som läser?

På med krigar overallen och kötta på nu i vinter så ses vi.

 

Tack Mula! Vi önskar dig lycka till i framtiden med det fortsatta målandet. Blessings! / Victor

Lucka 20 – Getok ( Julkalendern 2013 )

En av dagens intervjuer är Getok, med bilder från hans tidigare målningar fram till idag med det han kallar för naiv graffiti.

 

 

Victor – Tja! Läget? Kul med jul?

Getok –  Alltid kul med jul, då får man ju softa med tomten på en starkvinsglögg.

 

 

Vad skriver du mer än Getok?

Omg, Spicegirls, Ryg, Vs,

Varför Getok?

Kom på den genom att pussla med sköna bokstäver. Den kan ha olika betydelser men ”Get Ok” tycker jag mest om.

 

 

Hur länge har du målat?

Började skissa och göra små tags innan 2000 och gjorde första piecen året efter.

Varför Graffiti?
Jag har alltid tyckt om att rita och måla och jag brukade alltid kolla graffitin som fanns på bullret längs tåglinjen när jag var liten. Jag satt med näsan tryckt mot rutan och försökte se alla pieces.

Fanns så mycket bra grejer då som jag önskar satt kvar än. Det inspirerade mig till att börja skissa bokstäver och sen var man igång.

För mig är graffiti som en drog, ett beteende som är svårt att bryta. Jag antar att det är en del i varför jag har fortsatt och aldrig pausat. Jag älskar kreativiten, möjligheten att uttrycka sig och skapa något unikt.

 


Vilka graffitimålare har du målat med som imponerat på dig?

Jag har blivit imponerad av dem flesta i min omgivning. Finns så många som är duktiga.

 

 

Har du någon rolig knas historia att berätta?

Var inne på ÖB och rackade en skokräm en gång. Jag stoppade den i ärmen och begav mig mot utgången. När jag ska ut vid kassorna drar larmet igång och jag blir tvungen att ta ut allt ur fickorna framför alla. Jag tar ut allt utom skokrämen och får gå tillbaka genom larmbågarna, det piper igen, och igen. Till slut kommer chefen och jag får följa med upp till kontoret. Där tar han fram någon sorts larmdetektor som han noggrant börjar leta med. Han passerar ärmen med skokrämen flera gånger utan att detektorn gör något utslag. Han tittar på mig med en skeptisk blick och säger: den här vägen. Jag följer efter till en bakdörr där jag får gå =)

 

Vilka länder har du målat i?

Sverige, Norge, Finland, Tyskland och Estland.

Vilket land är favoriten?

Måste säga Sverige för att det är så hemtrevligt. Mycket som händer på olika fronter. Finns alltid något fett att spana in.

Tågscenen lever och utvecklas. Det görs mycket feta grejer över hela landet som sätter Sverige på kartan.

 

Vilka graffitimålare ger dig inspiration?
Jag får min inspiration från olika håll. Försöker att alltid sträva efter något nytt och eget men det är svårt. Känns som det mesta redan är gjort. Kanske därför jag dras åt det mer naiva.

 

  

  

  

 

Vilken burk kör du med?

Burner 600ml, täcker så jävla bra på trä.

Vilken cap?

Grey original, fast det är lite hatkärlek för den kleggar alltid igen. Brukade fylla hela piecen med den när jag börja måla.

 

  

  

  
Vad handlar graffiti om för dig?

Jag älskar kreativiten, möjligheten att uttrycka sig och skapa något unikt. Färg form, olika spots och människor. Gemenskap och drift. Att kunna se på det du har gjort fast det är borta för länge sedan.

Vad gör du om tio år?

Det får tiden utvisa. Om jag får bestämma.

Vad vill du säga till nya och yngre graffitimålare?

Skissa mycket, var smarta, gör er grej och neka alltid in i det sista.

 

Någon hälsning till dem som läser?

God jul och gott nytt år!

 

Tack Getok! Vi önskar dig lycka till med ditt fortsatta målande! / Victor

 

Lucka 19 – Waffle ( Julkalendern 2013 )

Waffle är målaren från norr. Med färg och humor är han en av de som förgyller graffiti Sverige. Här är en lucka som får dig på bra humör om du gillar grym graffiti.

 

 

Victor – Tja! Läget? Kul med jul?

Waffle – Tjabba! Jofan alla tiders! Rätt så mysigt, Massor av gott käk, ska testa Jul-Waffles i år!

 

 

Hur är läget i norra Sverige?

Kallt och mörkt på vintern men sommaren här uppe i Norrbotten är oslagbar, Luleå har ju flest soltimmar i Sverige.

Vilka är grymmast nu i skogen ovanför Stockholm?

Om man drar sträcket vid Stockholm så har vi ju mer än halva Sverige att beta av. Så det finns gott om guldkorn!

 

 

Vad beror det på att graffitimålare från norr är så trevliga?

Har fått höra ofta att norrlänningar är softa! Tycker själv att det stämmer. kanske har något att göra med att vi är jordnära, säger inte saker i onödan.

Hur har stilen utvecklats den senaste tiden bland graffitimålarna i norr?

Sedan vi fick upp internet hit för något år sedan så har stilarna utvecklats åt många håll. Man hinner knappt med!

 

 

Vad skriver du?

Waffle, WLC, MOLL, GS, LÖWENBROS

Varför Waffle?

Hur jag fick den från början vågar jag inte gå in på. Hur det blev waffle kommer jag typ inte ihåg, det ba blev. Jag gillar våfflor som fan och färgen på en gyllenbrun våffla mmmmmmmm!

Måste fråga, hur firar du Våffeldagen?

Eftersom jag inte får presenter mer på min födelsedag så längtar jag mer efter våffeldagen, det är som min nya födelsedag! Vi käkar oss sängliggandes på våfflor och smet tills man hamnar i koma i soffan. Väl nere i soffan så super man ner sig!

 

 

Hur länge har du målat?

Fick en sexa Auto-K av morsan för 10-12 år sedan. Det var då det började. Hade gnisslat med någon pilotpenna innan.

 Varför började du med Graffiti?

Jag har alltid gillat att rita och så men minns när jag åkte tåg i Italien och såg massa graff på alla vagnar där, det var så coolt så började rita massa coola ord och pilar i ritblocket jag hade med!

Cyklade sedan runt i Luleå med farmors gamla kamera och fotade all graffiti jag hittade. Satte upp de fetaste på väggen hemma, det var många Glöm, Jekel och Record-målningar som hamnade på väggen vid 2001-2002

 

 

 Varför har du fortsatt med graffiti?

Har aldrig velat sluta, kan inte tänka mig hur det skulle vara om jag hade slutat heller. Man träffar så himla många sköna människor. Graffiti är så mycket mer än att bara måla.

 

 

Vilka graffitimålare har du målat med som imponerat dig på något sätt?

Jag gillar att måla med nya målare så ofta jag kan. Det är kul att resa runt och träffa nya. Jag får inspiration av de flesta jag målar med, vissa inspirerar så klart mer än andra och på olika sätt. Same imponerade när han var på besök uppe i norr. Han hade koll på det mesta och var sjukt kittad. Tack vare att han hade med sig en sol-laddare till telefonen överlevde vi en expedition i fjällen efter några felbedömningar på kartan haha! Sedan är ju hans målningar på en egen nivå.

 

 

Har du någon rolig knas historia att berätta?

Var och härjade i huvudstaden för några år sedan, jag och king Tripple stod och brände ett elskåp på söder när Promoe glider förbi och lånar en burk och lägger några tags. Glider vidare och går rakt in i ett bakhåll i en tunnel när 4 snutar kommer från vardera håll och gnider upp en mot väggen, blir visiterad av två snutar samtidigt men lyckas lika smidigt som Tobbe trollkarl hålla min kamera borta från deras snokande händer. Inne på stationen lyckas jag trolla mig genom ännu en visitation. Sedan inne i cellen trodde man allt var lugnt, ah kameran klarade sig och bilderna på promoe, första tuben mm låg i säkert förvar i kallingarna. Lugnet hann inte vara särskilt länge när celldörren slits upp och en snut ber mig dra ner kallingarna där kameran låg under min svettiga pung. Ner med kallingarna och där låg kameran och glänste, Snuten som troligtvis var blind eller var upptagen med att stirra på min slaka snorre bad mig att dra upp dem igen sedan gick han. Phew!  Så jag drog åt kamerasnöret runt pungen och somnade skrattandes.

 

 

Vilka länder har du målat i?

Sverige, Norge, Finland, Tyskland, Frankrike, Spanien, Usa, England. Ska dra och köra några waffles i Indien nu efter jul tänkte jag!

Vilket land är favoriten?

Ett soft ställe i höjd med Polcirkeln i midnattssol och några Löwenbräus det är i alla fall favoriten. Gillar också landet där Löwenbräu kommer ifrån, Tyskland, där ska jag måla mer.

 

  

  

 

Vad tycker du om graffitikulturen och scenen i Sverige?

Vi har jäkligt många bra målare i Sverige! Många bra stilar.

 

 

Vad tycker du om tågscenen i Sverige?

Nu har ju alla sin egen bild av hur scenen ser ut beroende av vilka de följer på tumblr och instagram så det är lite svårt att säga. Reptoid brukar vara bra på att visa hur det står till i landet. Jag gillar att hålla på allt mitt stål ;)

 

 

Vilka graffitimålare ger dig inspiration?

Hmm, inspireras av så många som sagt så är svårt att nämna några bara men Pubbsnubbarna gör alltid galna grejer och får skön helhet på grejerna, samma med wildboys. Sen har vi ju norrbottningarna Spong lion och M-root som aldrig slutar inspirera.

 

Vilken burk gillar du mest?

Gillar olika burkar till olika ändamål, En varm sommardag i ett fame så föredrar jag Mtn 94. Vintertid i meterhög snö på ett frostigt gods gillar jag Molotow. ska det gå undan så gillar jag Montana

Vilken cap?

Tänkte säga Ny-fatcap, men det är bara för att den är snyggast. så får säga typ Mtn orginal den är skön. Om jag bara fick välja en cap resten av livet så skulle jag nog ta en pink dot, bra sprut och lätt att strypa ;)

 

 

Vad handlar graffiti om för dig?

Att ha kul med massa polare, resa runt och träffa nya.

 

  

  

 

Vad gör du om tio år?

Har en liten dröm att dela på ett strandhus vid medelhavet med Otur. Men man vet ju aldrig kan vara en takvåning i Nyc också, haha. Kanske sker redan i det nya guldåret 2014! Måla kommer jag alltid att göra, im hooked!

 

Någon hälsning till dem som läser?

Hälsningar till alla Löwenbros och crew polare! Hoppas alla har en god jul och ett gott nytt år!

 

 

Vad vill du säga till nya och yngre graffitimålare? Något tips att skicka med?

ibland kan det kännas hårt, men det blir värre.

 

 

 

Tack Waffle! Vi ser fram emot att fortsätta se dina målningar även framöver. Blessings / Victor

Följ Waffle på nätet

Instagram – @sweetstreet

 

Lucka 18 – HPSRC ( Julkalendern 2013 )

Denna lucka är en intervju med HPSRC. Flera av crew medlemmarna ger svar på frågorna och har skickat med både panels och en video trailer.

 

Victor – Tja! Läget? Kul med jul?
Svar –

1. Allt bra här trotts det mörker som drar över en denna årstid.Julen är familjär och så vi i crewet.

2. Hallå! Jo sjukt bra, är ett stort fan av jul och allt därtill även om jag inte är så förtjust i överkonsumtionen som det för med sig.

 

Ni har en film på gång. Vad är det vi kan förvänta oss?

Att den kommer snart.

 

Är ni nöjda med slutresultatet?

Är man någonsin helt nöjd. Hehe..

Ja, det drog ut på tiden och vi klämde in en del softa resor under tiden, så det blev mer material och fler roliga minnen. Tyvärr så saknas mycket material PGA vissa omständigheter.

 

Just nu skriver ni Hps och HPSRC. Vad har ni skrivit förut? 

Dfc,Uhc,Kes,Laf,Tbk,Khs,fau,For,nam75.

 

Vad är storyn bakom crewet?

Vi startade Hps hösten 99, ”Porn stars” var ett hett namn som flera använde, jag tror vi såg det i Illusions eller Fantazies som vi köpt på Boutique sportif tillsammans med pinkys och blue soft caps först. Det fanns dock inga ”Hardcore Porno Stars”, så vi följde trenden och började göra porr för ögat. Idag är det ju som det är med crewnamn, och även om jag gillar att göra hemmavideos känner jag mig inte som en Hardcore Porno star längre.

Så vad det betyder ändras efter humör. För mig är crewet en skön gemenskap, det kanske är detsamma om man håller på med någon vanlig sport och är tighta, men saker vi upplevt, gjort och gör för varandra värmer när jag tänker på det. Flera av mina bästa vänner är med i Hps. En för alla och alla för en!

 

 

Hur länge har ni målat?

1. Det finns en grund från tidigt 90tal i crewet.

2. Jag gjorde min första målning för 18 år sedan, med en 0,25 liter burk vit färg, pensel och en burk metallic grön från bagaget på morsans Volvo. Jag visste inte ens varför jag skrev dom där tre bokstäverna, mer än att alla hade ett långt namn och tre bokstäver. Fram tills att vi startade Hps var det mest klottrande och lite sporadiskt piecande.

 

 

Vad fick er att börja med Graffiti?

1. Kan inte nämna något specifikt, förutom min dragning till att inte kunna sitta still hemma.

2. Jag minns det lite vagt, när min polare som jag hängde ut med frågade om jag hade någon tag, jag hade ju inte en aning om vad det var. Men han hade umgåtts med dom äldre coola killarna någon dag tidigare och lärt sig att det var ett namn man skrev på massa ställen och sen ser folk det och känner igen ens ”tag”.

Så där började det, sen när alla som man började med la av, blev nazister eller delade upp sig i olika grupperingar, fann jag min identitet i att vara den som fortsatte att måla. Sedan tog det inte lång tid innan man fann likasinnade från andra delar av stan.

 

 

Vad har gjort att ni fortsatt med graffiti?

1. Den har satt sina rötter så det är en del utav livet numera.

2. Först och främst för att jag älskar att skapa, inte bara med graffitin som redskap, men det är ändå No.1. Sen är det ett kul sätt att resa på, träffa sköna människor och det är rätt mysigt att vara ute och se sig omkring på nätterna.
Vilka graffitimålare har ni målat med som imponerat på något sätt?

1.Ingen speciell förutom dem i crewet.

2.Utöver crewet då eller? Hehe… Det är många, men Bohem och Ska är sköna lirare. Dom är laidback och har hjärtat på rätt ställe.

 

Klassikern. Någon knashistoria att dela?

1. Alla är väll tråkiga. Men som allt annat tar man en viss lärdom av dem hehe!

2. Det finns ju en del, men som tur är har jag skött förarbetet och haft lite tur dom senaste åren, ta i trä.

 

Vilka länder har ni målat i?

Sverige, Norge, Danmark, Tyskland, England, Lettland, Frankrike, Spanien, Italien, Grekland, Thailand, Wales, USA, Belgien, Portugal.

 

Vilket land är favoriten?

1. Spanien, glidvänligt på alla sätt och vis(all inklusiv)

2. Lettland, för där har jag de skönaste vännerna.

 

 

Vad tycker ni om graffiti kulturen och scenen i Sverige?

1. Helt OKEY! (syftar då inte på tidningen)

2. Klimatet tillåter ju inte att det ser ut som i Oslo, Barcelona eller Berlin, men all graff är bra graff, till och med den dåliga. Jag är glad så länge det målas olagligt.
Kommentarer om tågscenen i Sverige?

1. Jag har typ slutat bry mig om allt och bara kör på.

2. Jag gillar skånescenen, den är kvalitativ, men det finns sköna tågwriters i de flesta delarna av Sverige.

3. Den är fet men sjukt hemlig. Det körs mer än vad folk tror.

 

 

Vilka graffitimålare ger er inspiration?

1. Reson & flow.

2. En writer från Karlstad blev misshandlad för några år sedan, så idag är han halvkropps förlamad och kan bara använda en arm och ett ben, men målar fortfarande, det är inspirerande.

 Vilken burk gillar ni mest?

1. Hagmans vit och burner chrom är absolut de bästa att ha att göra med som graffare. Förklaring behövs ej.

2. Hardcore, för det är bra tryck och den täcker bra.

3. Hagmans och roststopp.

Vilken cap?

1. Nyc är min allroundcap.

2. En alltså…..Då får jag säga Astro, för det är ett viktigt verktyg i dagens klimat, men jag behöver lite mer skinny caps om jag ska bli nöjd med resultatet.

 

 

 

Vad handlar graffiti om för er?

1. Allt började med att få utlopp för allt kreativt man hade inom sig som barn, idag är det mer att få umgås och göra det man tycker är soft med sina närmaste.

2. Kärlek till skapandet och äventyret.

 

 

Vad gör ni om tio år?
1. Om inget funktionshinder med min kropp sätter stop, så kommer jag sätta avstamp i historien fortfarande.
2. Jag målar nog fortfarande graffiti och skapar konst, men tio år är rätt lång tid så vad ödet håller åt mig får tiden utvisa.

 

 

Någon hälsning till dem som läser?

Njut av livet, älska ofta och mycket samt ge allt en chans.

Hej Brorsan!

 

Tips att skicka med till nya och yngre graffitimålare?

1. Lär er dem oskrivna lagarna. Och tiga är den ända rätta vägen i spelet ”Graff” F.T.P.

2. Fastna inte i drogerna, ge inte polisen något gratis och se till att hålla kondisen på topp.

Var trevlig och ödmjuk så långt det går, det är alltid skönare med en bekant än en ovän.

 

 

 Tack HPSRC! Vi önskar er fortsatt lycka till med målandet. Blessings! / Victor

Lucka 17 – Yash ( Julkalendern 2013 )

Yash har den senaste tiden slängt upp allt fetare och finare figur målningar som sticker ut bland graffitin i Sverige. Här i en intervju med fler tok fina målningar.

 

Victor – Tja! Läget? Kul med jul?

Yash – Hej! Det är fint, förutom att det inte blir något målat i kylan riktigt.

Familj, vänner och mat ska bli najs, men all hets och konsumtion är jag gärna utan.

 

Vad skriver du nu?

YASH – DÖW

Varför Yash?

Det finns ingen speciell anledning. Jag gillar bara hur det ser ut och låter. Yash är ett ganska vanligt namn har jag förstått senare, och att det har någon form av storslagen betydelse, men det finns ingen koppling där. Det har hängt med nästan ända från början. Jag fann aldrig den där kärleken för bokstäver och dess kombinationer som många andra så det har inte funnits någon anledning att byta heller.

 

Hur länge har du målat?

Gjorde min första målning 2004 någon gång, men saker har kommit mellan också. Flyttade ifrån folk som jag målade mycket med, för att studera animation och 3D, och det tog all min energi och kreativitet väldigt länge. Det är samma målare som från början introducerade mig för allting, som fått mig att ta upp det nu i år igen. Tack för det, GEDS. Jag har alltså inte varit aktiv de senaste tre åren innan 2013.

 

 

Varför började du med Graffiti?

Säkert för att det kändes spännande och häftigt. Jag kommer från en småstad där det inte händer så mycket annars. Vi letade alltid efter nya sätt att skapa spänning på, och spraya väggar blev för mig ett sätt av andra. Jag umgicks inte riktigt med andra målare när jag började, så hela grejen att träffa nytt folk genom det var också kul. Kanske sökte jag efter någon form av tillhörighet som andra hittade i sport o sådant. Känslan av mystiken och att vara en del av staden (byn kanske) var något speciellt.

 

  

  

 

Varför har du fortsatt med graffiti?

Jag började spraya innan jag började skissa kan man säga. Det såg inte fint ut haha, men det var det som fick mig intresserad för formgivning och färger. Jag ville ju att det skulle se bättre ut. Nu arbetar jag som 3D-grafiker/animatör. Den vägen hade jag nog inte gått utan de där första sökande målningarna som skapade ett intresse för estetiken från början.

Där kom intresset, men drivet har jag bara folk runtomkring att tacka. GEDS har varit min Graffiti-Baloo som lärt mig i princip allt jag kan och introducerat mig för allting. Han dök upp en varm sommarkväll iklädd blöta badshorts och folköl. “jag har hört att du målar”, sa han och tog senare med mig på äventyr. Sen dess har vi fortsatt måla ihop. Han har sagt i efterhand att han tyckte jag sög, så jag är väldigt tacksam över att jag fick hänga med ändå. SHEN var också en bidragande karaktär som bjöd in och öppnade upp för nya upplevelser.

Gnesta, där jag kommer från, hade två stora lagliga väggar under den här tiden. Där var man tvungen att hålla kvalitét för att få måla. Många tunga målare som ANCE, DHEMN, SHEN, JONS, IKAROZ, DPKG, SALSA, DOER, MULA m.m. (vilka jag såg upp till mycket) hade otroligt bra grejer sittandes där, och det gav en sjukt stor inspiration att fortsätta och utvecklas. I övrigt hade jag väldigt dålig koll på vad som hände i resten av Sverige.

Korta svaret: För att det är sjukt kul, snabbt, fritt, stort, synligt och ingen lägger sig i vad jag gör.

 

Vilka graffitimålare har du målat med som imponerat på dig på något sätt?

En gång för många år sen hade jag turen att få vara med och göra en lång produktion i Norrköping med GEDS, JOKIN, JONS, SHEN, DHEMN, ANCE, HYPER, GONER tror jag (har förlorat bilderna, och minnet sviker). Jag var så utspelad i den ligan! haha, men satan vad häftigt det var då. Många av de har nog ingen aning om vem jag är ens, men förstå hur ballt det var för mig. Den tystlåtne nybörjaren.

 


Vad tycker du om graffitikulturen och scenen i Sverige?

Har aldrig riktigt haft bra koll på scenen i ett större sammanhang, så jag har inte mycket att jämföra med. Målade i “min bubbla” i Gnesta länge och hade bara koll på det som hände runt mig där i princip.

Det känns ibland som att många tycker att saker ska se ut eller gå till på ett visst sätt, och det kan jag tycka är synd, men ju mindre man tycker och bara målar istället desto bättre i min mening. Jag ser inspirerande målningar hela tiden tycker jag och uppskattar de flesta stilar. Det som SERIO gör just nu ger mig adrenalin bara av att titta på, även om det är långt ifrån vad jag själv håller på med. Det är fantastiskt att folk målar och att det finns så många drivande människor som underlättar för flera att göra det. Jag har aldrig varit den sociala målaren som knyter kontakter lätt, men folk jag träffar är ofta trevliga och sånt är så härligt!

 

  

  

  

 

Vilka graffitimålare ger dig inspiration?

Alla de jag redan nämnt och många fler har gett väldigt mycket inspiration genom åren. Nuförtiden hittar jag inspiration i mycket annat, Vad som helst som ger mig en idé egentligen. Har dock en förkärlek för naturen, djur och folk.

 

Vilken burk gillar du mest?

Mtn 94 har blivit en ny favorit. Den känns ganska jämförbar med Montana Gold, som jag också gillar, men billigare. Båda är ju lite långsammare och lämpar sig bra till sånt jag gillar att göra, men jag har rätt dålig koll på olika burkar. Målade i många år enbart med Molotowburkar bara för att jag såg att andra tekniskt duktiga målare gjorde det. Det tog många år innan jag testade nåt annat, haha. Känns så löjligt nu i efterhand.

Vilken cap gillar du mest?

Orginalcapen på Mtn 94. Otroligt mångsidig. Gillar den skarpt. Den och vilken som helst större modell för att fylla ytor.

 

  

 

Vad handlar graffiti om för dig?

Det finns flera sidor till det. Det har nog handlat om olika saker också under åren i och för sig. Att själva anledningen till att måla har ändrats med tiden menar jag. Nu står jag bara och tar det lugnt vid lagliga väggar, och det har jag gjort ett bra tag. Estetiken blev för mig snabbt mycket mer intressant än spänningen, men att synas kommer alltid vara viktigt. Det är väl det som gör det så fett egentligen. Går man in på ett galleri eller site på nätet så är man ju en aktiv iakttagare, men att se ett verk i sin omgivning man inte hade räknat med är en helt annan grej. Det är väl en del av charmen. Att måla stort är också en bidragande faktor. Allt annat runt i kring med platser man besöker och folk man träffar är också en del.

 

 

Vad gör du om tio år?

Nånting som gör mig glad. Har svårt att se att jag inte kommer fortsätta med färg och form på nåt sätt. Det blir bara roligare hela tiden tycker jag.

 

Tack Yash! Vi ser fram emot att se mer av dina fina figurmålningar framöver. Blessings! / Victor

Följ Yash på nätet

Instagram – @linuslundin

Hemsida – www.linuslundin.se

Lucka 16 – Kris WOL ( Julkalendern 2013 )

Bakom dagens lucka finns Kris. Det bjuds på färgmålningar och panels. Intervjuad av Linus Pekar.


Linus- Tja! Kul med jul?

Kris –  Mycket goda grejer på julbordet. Men en onödig konsumtionsstress.

 Vad skriver du nu?

WOL WOL WOL 3D och KRIS

 

 

Hur fick du idén till KRIS? Betyder tagen något?

Iden kom framförallt för bokstäverna kändes bekväma. Samtidigt så kände jag att det passade ett uttryck av kriser man kan få i livet och som jag just då stod i eller egentligen alltid gör i någon mån. Om varför man sysslar med det man gör och varför man gör det på det viset man gör. Frågor som ständigt känns viktiga att ställa för att kunna förnya sig.

 

 

Hur länge har du målat?

10 år rätt exakt i år. Lite skissande och tuschpenneaction innan 2003 också dock.

Varför började du med Graffiti?

För att det innehåller så många element som var tilltalande. Det innehåller framförallt kreativitet och ett energiutlopp, som sen jag började inte kan komma ifrån och alltid drar mig tillbaka till målandet.

 

  

  

  

 

Varför har du fortsatt med graffiti?

Just på grund av energiutloppet. Samtidigt som känslan av att aldrig vara nöjd finns vilket gör att allt känns skit ibland. Men det går ständigt att förnya sig och hitta nya vägar att ta sig fram i labyrinten. Sen finns det en lagkänsla i vad man kan åstadkomma flera stycken också en samhörighet med ens närmsta runt omkring vilket är otroligt viktigt.

 

 Vilka graffitimålare har du målat med som imponerat på er på något sätt?

Jag håller de målare som varit vänner länge högt. Dem som visat sig vara äkta vara och inte något halvfabrikat som sviker. Svårt och peka på några exakt för många har imponerat på olika vis. Men jag uppskattar hela WOL så klart, som ständigt peppar mig till att producera mer. Dexter från AQH – en skisskung. Iron mikes,3D stilrenhet. Mani, BMF är en helt klart underskattad magiker. Keos ständigt nya ideer. Pluss från MRD får ständigt till det. Asoc(VIF) imponerande även starkt. Både i tempo och stilskiftandet vilket gör att man bara kan undra vilken väg han skulle tagit det. Du är saknad bror!

 

 Vilka länder har du målat i?

Danmark, Tyskland, Frankrike, Spanien, Italien, Schweiz, Österrike, Holland, Belgien, Thailand, Kina, Vietnam, Filippinerna, Malaysia…

Vilket land är favoriten?

Svårt mycket gott finns det i många länder. Men Asien har en speciell känsla av att allting är nytt vilket kan vara förfriskandefrån självklara spraymärken och på den långa utvecklingen som skett i Europa. Samtidigt är ju Europa som en enda stor godisskål med bra stål, gator, väggar och writers som inspirerar. Resa är viktigt!

  

  

  

 Vad tycker du om graffiti kulturen och scenen i Sverige?

Ständigt förändrande i sida med sida med hur teknik, media och sprayen ändras. Ständigt intressant så länge det händer saker och det senaste året har det hänt mycket!

 

 

Vad tycker du om tågscenen i sverige?

Den styrs av ett fåtal familjer, haha. Nä men det känns som en uppdelning av olika lag, på olika håll. Men scenen lever och det är grymt.

Vilka graffitimålare ger dig inspiration?

Många finns det, men kan bara nämna Noach som en senare inspiration för dem udda och speciella panelerna jag sett. En schysst sammankoppling mellan figurer och text.

 

 

Vilken burk gillar du mest?

Pendlar mellan montana och montana. Båda är bra. Sen kan man flippa ibland och köra beltonlinjer på det hela.

Vilken cap gillar du mest?

Får väl säga astro för kombinationen smalt-stort.

 

 

Vad handlar graffiti om för dig?

Svårt att bara kunna uttrycka det så här i ett svar. Många olika känslor och betydelser som är svåra att helt sätta fingret på. Många kriser i varför och vad det egentligen betyder, Men det finns en mängd med goda och dåliga saker som gjort att det är betydande för mig att måla. De negativa går ständigt kontra det positiva. Men det kan inte bara vara bra. Som att man måste förstöra saker när man byggt upp något ibland. När saker blir för rent behövs det smuts och förstörelse. När saker blir för smutsiga blir något väldigt rent iögonfallande. Det är lite så graffitin fungerar för mig.

 

Vad gör du om tio år?

Inget snack ristar rutor och målar tavlor.

Någon hälsning till dem som läser?

Jag måste tipsa folket om 4608 Vandal Week på instagram bra skit! Kika in 4608 instagram det startar med WOLgänget!

 

  

   

Vad vill du säga till nya och yngre graffitimålare? Något tips att skicka med?

Reflektera lite i vad du håller på med det kan va nyttigt… Tror jag. Eller så kör bara på känsla! Stressa inte. Bra saker händer för bra människor. För det mesta.

 

Tack Kris! Vi önskar dig lycka till med målandet och ser fram emot att fortsätta se din graffiti. Bless! / Linus

Lucka 15 – Haws ( Julkalendern 2013 )

Haws är en writer med många klassiska färgbomber på sin lista. Med en egen utvecklad stil håller han klassisk traditionell graffiti på hög nivå, lekfull och fresh. Här i en unik intervju.

 

 

Victor – Tja! Läget nu i juletid?

Haws – Det är ganska bra tack! I år har jag kapitulerat totalt inför julen och har full julutstyrsel hemma. Klädd gran, pepparkakshus, adventsstjärnor och apelsiner med nejlikor upphängda i röda snören. Hur är det själv?

Tack, bra! Förutom att det blev knas förra veckan när min dator kraschade, fick börja om på noll med kalendern. Nu är jag på banan igen och ser fram emot alla feta luckor som är kvar. Den här luckan är en av mina personliga favoriter!

Vad skriver du nu?

Haws, DNA, NDASTC.

 

Hur fick du din tag? Betyder tagen något?

Varken mitt namn eller min graffiti har något egentligt budskap. Det är inte därför jag målar. Från början var namnet snarast ett hopkok av bokstäver som jag hoppades skulle funka att måla med, men ju mer jag målat med dem desto större har det känslomässiga värdet kommit att bli. Namnet blir ju efterhand en del av vem man är på något sätt.

 

 

Hur länge har du målat?

Jag började i mitten av 90-talet, med några första försök till målningar 96. Beckers burkar med originalcaps var det jag hade fått tag på då och jag minns en enorm träningsvärk i armen efter sprayandet på en av mina första målningar.

 

 

Varför började du med Graffiti?

Det var helt och hållet nyfikenhet och spänning som fick mig att börja. Spänningen i att måla och nyfikenhet kring den värld och de platser som graffitin erbjöd.

Sedan dess har graffitin blivit ganska mycket vardag, även om jag fortfarande känner en särskild känsla kring vissa platser och viss typ av graffiti. Att vara ute och gå längs linjen är fortfarande spännande.

 

Vad har gjort att du fortsatt med graffiti?

Jag vet inte riktigt, men jag kan tänka mig att samlandet i sig kan vara en drivkraft.

Det finns ett nördigt inslag i graffitin och i någon mån är nog blackbooken för mig vad frimärkssamlingen är för frimärkssamlaren. Sedan finns det säkert även en släng av bekräftelsebehov, så är det nog. Men det är klart, det är ju roligt att måla också.

 Vilka länder har du målat i?

Jag har inte målat i så värst många olika länder. Tyskland, Storbritannien, Österrike och USA är de jag kommer på utanför norden. Jag har nog mer utforskat närområdet och åkt åtskilliga rundor med bil genom Sverige, Danmark och Norge under de senaste åren. Sovit i tält eller i bilen och målat så mycket jag kunnat.

 

 

 

Vilket land är favoriten?

Det jag föredrar är att måla på nya ställen. Sen om det är innanför eller utanför Sveriges gränser är egentligen inte avgörande. Men det är ju klart att en mer udda, annorlunda och avlägsen plats generellt sett är roligare än mammas gata. Samtidigt återkommer jag ofta till de platser där jag började måla. Kanske för att det finns en trygghet i det men säkert också för att känslan som fanns när jag började måla på något sätt finns konserverad där.

 

 

Vad tycker du om graffitikulturen och scenen i Sverige?

Jag tycker att det finns mängder av duktiga målare och nya generationer ansluter sig hela tiden. Det känns också som om den stilmässiga bredden hela tiden ökar och det är i grunden bra tycker jag, även om inte allt nytt tilltalar mig. Sen om jag får önska skulle det vara kul om scenen var större och kvalitén ännu högre, men så är det nog alltid.

  

  

  

 

Vilken cap gillar du mest och vilka burkar använder du?

Det där har ju ändrats över åren. De första åren efter att jag började var det främst NY Fat tillsammans med Belton, Quick och Dinitrol, Rusto Cap på Mr Spray och Pinkie på Turtle Wax som gällde för mig.

NY Fat håller än i dag och jag använder den gärna tillsammans med i stort sett valfri burk när det kommer till fyllning. Till linjer har jag vant mig vid Belton i kombination med en German outline (grey) cap. Men jag tror verkligen inte att det spelar någon större roll vilka burkar och caps man använder sig av. Men de olika varianterna har ju något olika känsla och karaktär och jag har väl vant mig vid de verktyg jag brukar använda mig av helt enkelt.

 

Vad handlar graffiti om för dig?

Graffiti är en ganska obekväm livsstil, eller hobby. Det är mycket kånkande på färg fram och tillbaka, prestationsångest och fysiskt ansträngande. Det är den ena sidan av det. Den andra sidan är kreativitet, lekfullhet, gemenskap, öl och i någon mån en frihetskänsla. Sedan handlar det ju också om att få ännu ett frimärke till samlingen.

 

  

  

  

 

Vad gör du om tio år?

Då har jag väl blivit en karaktär i The Jetsons. Men jag har svårt att se att jag inte skulle måla graffiti även då och gissningsvis kommer det vara ungefär samma enkla typ av graffiti som jag gör idag.

 

Någon hälsning till dem som läser?

Jag hoppas att alla får en bra jul. Ta hand om er!

 

 

Vad vill du säga till nya/yngre graffitimålare? Något tips att skicka med?

Nej egentligen inte. Jag kommer inte gärna med goda råd om hur andra ska vara eller göra när det kommer till graffiti. Det är nog oftast bäst att testa sig fram och själv fundera ut vad man vill hålla på med och hur man vill göra det.

Tack Haws! Vi önskar dig fortsatt lycka till och ser fram emot att fortsätta följa dig och dina målningar. Blessings! / Victor

Följ Haws på nätet

Instagram – @hawsverk

Lucka 14 – Carolina Falkholt / Blue ( Julkalendern 2013 )

Carolina Falkholt, alias Blue, är en av Sveriges internationellt mest kända graffitimålare. Återkommande i hennes konst är feministiska frågor. Med sin konst tar Carolina plats i det offentliga rummet och talar högt om strukturella orättvisor vilket krockar med patriarkala strukturer, och provocerar fram debatt. Jag ringde upp Carolina och frågade om hennes konst, om relation och rötter till graffitikulturen, och om skapandet som intresse.

 

Victor – Hur känns det med Julen på ingång?

Carolina – Jul känns väl alltid som ett avslut, som en slags final på året. Fest. Alla får presenter för att dom gjort ett bra år, typ. Sedan är det vakuum. När det nya året väl kommer så är det helt tyst, och vitt. Jag gillar denna tiden.

Hur är julfirandet för dig som konstnär?

Just nu har jag semester eftersom jag hade vernissage för några veckor sedan. Annars tar jag tillfället i akt, nu när det är så mörkt och kallt att stänga in mig i min ateljé, måla och vara i fred.

 

 

Vilken ateljé håller du till i nu?

Den i Göteborg.

 

Ska vi kalla dig graffitimålare eller konstnär, eller båda?

Jag är konstnär, graffitimålare och musiker.

 

 

 

Är det okej med sådana etiketter?

Konstnärsepitetet finns ju redan där, det är ganska självklart. Jag gillar dock inte ”graffitikonstnär” – det är två olika saker – graffitimålare och konstnär.

 

Många som följer dig känner till uppmärksamheten runt dina graffitimålningar, till exempel din ”grafitta”. Responsen har varit mycket positiv. Hur har responsen varit bland graffitimålare?

Även graffitikulturen består av många olika sorters människor varför det blir svårt att generalisera. Många som jag känner sedan tidigare, eller nära vänner har gett mig positiv respons. Men ju mer jag arbetar desto mer respons får jag. Min kontaktyta blir större i och med att mitt skapande växer.

 

Du har valt att numera bara måla lagligt. Är det någon särskild anledning till det?

Det beror på att jag har barn.

 

Det är en bra anledning…

Men självklart måste lagrummet för graffiti förändras och uppdateras. Förr fanns det lagar mot häxeri för kvinnor som uttryckte sig för öppenhjärtligt. Vi måste alla arbeta för att förbättra samhället och då är det en självklarhet att föra detta samtal i det offentliga rummet. Jag gör mina målningar lagligt men även det påverkar samhällets syn på detta utryck. Vi kan inte förkastas och kriminaliseras bara för att vi vill måla överallt.

 

Jag jobbar med associationer. Poesi. Konst. Ta orden och leta i dess betydelse. Vrida och vända på saker och ting. Det är det jag gör. Det gör jag när jag målar. Min praktik står främst på två ben. Det lustdrivna i att måla och sedan det analytiska. Lusten är en otroligt stark kraft. Den får mig att göra det jag gör, jag älskar färgerna och målandet.

 

 

Hur fick du din tag Blue? Vad betyder den?

Från allra första början, när jag var liten, brukade jag springa nerför en lång och brant backe. Varje dag sprang jag där. Himlen var alldeles blå och när jag tog ett långt språng så kändes det som om jag skulle lyfta. Känslan jag kände då som 10-åring var att jag var helt blå. Mitt i euforin så var jag som blå. Minnet av den känslan är väldigt stark och tydlig. Sedan började jag skriva ”blå” för att påminna mig om den känslan när jag satt och hade tråkigt. Det var en känsla jag ville hålla kvar, att jag minsann kan flyga.

 

Började du måla graffiti då när du var tio år?

Jag var inte ute och bombade när jag var tio år – jag bodde ju på landet. Men jag gjorde det i ritboken. Sedan när jag var tonåring började jag måla graffiti.

 

 

Varför tog du det vidare till sprayfärg?

Jag ville komma tillbaka till den där känslan jag hade. En romantisk idé om att inte ingå i ett system utan vara fri och ensam. Jag hade hört om dom som målade graffiti ute på natten när ingen såg.

 


 

Vad handlar graffiti om för dig, då och nu?

Det är egentligen samma, att skapa ett psykologiskt rum och göra det till ett fysiskt rum. På ett plan försöker jag väl skapa min egen värld och själv skapa ramarna för hur jag vill leva mitt liv.  När jag började måla graffiti fick jag vara i fred – på natten. Därför tänkte jag att det var ett bra ställe, ingen lägger sig i vad jag målar. Jag kan måla det jag känner för. Men det är svårt att hitta ställen där en får vara helt i fred. Och samtidigt vill jag ju att någon ska se det. Det är ju en form av kommunikation och ett ställningstagande.

 

Är det viktigt för dig att ha något att säga med din konst? Ser du någon risk med att konsten blir ett medium för att nå ut med ett budskap?

Det är svårt att svara på. Det är väl konsten i sig i så fall som är budskapet.

 

En del konstnärer säger ju nästan tvärt om. Det finns ingen annan mening med deras konst än att den är vacker. När jag läser om dig och dina verk så känns det som att du har väldigt mycket att säga med din konst.

Jo, jag har mycket att säga. Men det är alltid en balansgång. Det är också upp till betraktaren att göra sin egen tolkning. Jag vill skapa något monumental, något som resonerar med omgivningen. Det är en underbar känsla att min konst kan få folk att börja ifrågasätta, analysera eller bara reagera. Jag vill att folk använder sin hjärna – sin intellektuella kapacitet. Ta del av den kunskap och information om finns i samhället idag! Det är alldeles för många som inte gör det.

 

 

Vad tycker du om graffitikulturen i Sverige?

Graffitikulturen är en kraft i samhället. Här finns många tänkande och känsliga individer -vissa väldigt speciella. Det är en resurs som samhället borde ta vara på och ge utrymme.

 

 

Är det några särskilda graffitimålare som ger dig inspiration?

Det går i vågor. Just nu inspireras jag av Akay men det finns många andra, även på ett personligt plan. Jag kan nämna massa men jag vill inte göra en name drop-lista.

 

 

Hur ser ditt konstnärskap ut om tio år? Fortsätter du med sprayfärgen som verktyg?

Ja, jag kommer aldrig sluta att spraya. Om 10 år har jag sprayat tiotusentals platser med min älskade svarta spiderfärg.

 

 

Någon hälsning till de som läser?

Förutom hela intervjun? Måla mer graffiti. Uppdatera er. Ifrågasätt. Tänk inte bara old school. Se dig själv som individ. Gå ut ur kulturen och gör din egen grej, ligg i och jobba hårt. Det är enda sättet. Du kan ha din egen stil. Om graffiti är kommunikation så finns det så många olika sätt att göra det på. Tänk inte så snävt som mainstreamgraffitikulturen. Om du vill utvecklas själv, följ ditt hjärta och följ din hjärna. Det är där de riktiga idéerna finns.

 

Men jag tänker också på att det inte finns någon annan som kommer lösa dina problem. Det är en insikt som är lite jobbig. Du får göra det själv. För mig är motståndet viktigt. Om jag inte hade blivit otroligt motarbetad hade jag kanske inte kommit någonstans. Om alla tyckt att jag var duktig från början hade jag kanske nöjt mig. De som kallade mig för jävla fitta, hora och bla bla bla – allt sådant som jag visste var fel blev till en motståndskraft som tog mig vidare.

 

 

Jag tror inte det går att koka ihop till en hälsning. Men du kan ju försöka när du skriver ner denna intervju.

 

 

Tack Carolina! Vi ser fram emot att höra mer från dig och se mer av din konst. Hoppas du har och får en fin ledig tid som sedan ger dig mer inspiration till skaparglädje. Blessings! / Victor

Kolla in Carolina Falkholt Blue på nätet

Hemsida – www.carolinafalkholt.com

Instagram – @carolinafalkholt

Facebook – Carolina Falkholt

Klottrarnas gästblogg

Lucka 13 – TagsAndThrows ( Julkalendern 2013 )

TagsAndThrows är världens ledande Intagramfeed för graffitins grundpelare tags och throw-ups. Personen bakom TagsAndThrows har 40 000 följare på instagram och har rest runt världen i snart ett och ett halvt år för att dokumentera det vackraste klottret som finns på det vackraste sättet möjligt. Förutom att lägga upp bilder på Instagram har TagsAndThrows också gjort 4 stycken kortfilmsdokumentärer om bombing som sammanlagt nått 400 000 views på YouTube. De har dessutom tillsammans med Dokument Press och SCAM Gallery ställt ut tavlor med tags från 12 av Stockholms största bombare just nu och genom tiderna på The Affordable Art Fair i Stockholm. 

 

Victor – Tja! Vad är TagsAndTrows egentligen?

TagsAndThrows är kärlek till klotter i form av foton och film. 

 

Hur och varför började du med TagsAndThrows?

Det började för snart ett och ett halvt år sedan för att jag började fota tags på en av mina resor till New York. När jag kom hem och visade upp dessa foton för mina nära vänner såg jag hur inspirerade de blev av dessa foton och tänkte att det måste finna fler människor i världen som känner likadant inför det jag dokumenterat. Jag startade då en hemsida där jag la upp dessa foton. Det hela utvecklades till en Instagramfeed och små korta dokumentärfilmer om bombare. Jag började dokumentera bombing för att det är bland det mest vackra jag vet i denna värld och för att det för mig är en av de mest intressanta konstformerna som finns. 

 

 

Är du själva graffitimålare?

Jag har under många år varit en aktiv graffitimålare i Stockholm. Min mor gav mig i present för ett par år sedan en av mina första skisser någonsin – den daterades 1987. Jag målar inte längre graffiti själv och brinner inte alls lika mycket för målningar som tags och throw-ups. 

 

 

Varför just tags och throws?

Det är grunden i graffiti. Kärnan, där allt föddes. Det är svårare att vara bra på att bomba än att måla. En målning är närmare ”vanlig” konst medans tags och throw-ups är en mer djurisk och actionfylld del av denna subkultur. Målningar kan man stå och pilla på tills de ser bra ut medans en tag måste sitta direkt. 

 

 

 

Hur är tags en viktig del av graffitin?

Jag gillar att tags och throw-ups i första hand går ut på att synas. Det gäller inte att sätta 5 snygga tags – det gäller att sätta 10 000 snygga tags varje år, hela tiden, överallt. Tags visar ofta vem som är mest dedikerad till att göra sitt namn stort. 

 

 

Vilka graffitimålare är hetast just nu på bombing scenen i Sverige?

Jag har just nu bara koll på Stockholmsscenen och några av mina favoriter just nu är > Honie & Gimp, Serio, Spacey, HNR och Alone.

 

 

Om ni måste välja – snyggt eller mycket – vad väljer ni då?

Snyggt OCH mycket. 

 

 

Hur funkar bombing ihop med ett demokratiskt samhälle, ska alla få göra vad man vill, hur man vill, när man vill? Var går gränsen för vad som är okej?

Gränsen går där konstnären/bombaren väljer att den skall gå. Det är det som gör bombing så otroligt intressant. 

Vilket land är favoriten när det kommer till bombing?

Det är svårt att definiera favoriter i länder, enklare med städer. De städer jag besökt som jag tycker har bäst bombing är New York, Köpenhamn och Sao Paulo. 

 

Kommentarer om bombing kulturen och scenen i Sverige?

Folk börjar vakna till liv och trotsa nolltoleransen mer och mer. Jag ser fler och fler som kör mycket och snyggt. Det är fortfarande väldigt lite throw-ups om man jämför med andra städer dock. 

 

 

Vad handlar graffiti om?

Att synas. Att vara dedikerad. 

 

Vad gör du om tio år?

Reser runt världen och dokumenterar bombing och kommer hem till ett litet hus på landet där jag odlar grönsaker, målar tavlor, redigerar filmer och foton från mina resor och njuter av livet. Jag hoppas även kunna starta ett klädmärke, ett galleri och tillverkning av vit, svart och krom. 

 

Någon hälsning till dem som läser?

Sitt inte här och läs – dra ut och bomba. 

 

Någon hälsning till yngre målare som läser detta?

Akta dig för polisen. Studera tidigare bombare. Utbilda dig själv och sluta aldrig törsta efter kunskap. 

 

 

Tack TagsAndThrows! Vi fortsätter att följa dig på instagram och ser fram emot dina bilder och ditt dokumenterande! Blessings! / Victor

Kolla in TagsAndThrows på nätet

Instagram – @tagsandthrows 

Youtube – Tags And Throws

Facebook – Tags & Throws

Kingsize magazine –  intervju

Spray daily – intervju

Lucka 12 – Mander ( Julkalendern 2013 )

Martin Ander(Mander) är frilansande illustratör, AD, grafisk formgivare, printdesigner och producent av div medier. Han jobbar just nu på en ny barnbok, ett seriealbum och massa andra grejer. En mångsysslare i kreativa medier, med rötter i graffitin. Här i en unik intervju för graffiti sveriges julkalender.

 

Tja läget? Ser du fram emot Julen?

Hej! Det är bra. Själva julen är mest för barnen, jag är inget fan av julstress och alla krav kring julfirandet, Själv ser jag mest fram emot mellandagarna.

 

Hur ser din bakgrund ut i graffitin?

Jag har alltid varit stokad av graffiti, Tror det började med inslag på tv om ”klotter” på 80-talet, jag kunde inte riktigt förstå problemet, jag tyckte bara det såg coolt ut. Senkom  tuggummiklistermärkena och graff-läsken och den grejen. 87 fick jag boken Subway Art, jag blev helt såld på bilderna men det var liksom inte tillgängligt att hålla på själv förrens jag blev lite äldre och flyttade in till stan. I högstadiet träffade jag en kille som visste lite mer om graffiti än jag och han visade mig fames presenterade mig för massa folk sen tog det inte lång tid innan jag var igång. Jag har alltid åkt väldigt mycket skateboard och precis då, i tidigt 90-tal var det en Hip-Hop/graff-trend inom skejt också. Så det kändes verkligen som att jag hittat min plats.

Runt 92 träffade jag Watch och Idé och vi startade NSV(New School Vandals) NSV växte snabbt och hade massa medlemmar efter ett par år, Zeber, Cleye, Astma, Pank, Mud, Skil, Piru, Nes, Kenel, Akira, Sky och många fler skrev NSV. Jag hängde i stort sätt bara med writers. Men jag måste erkänna att jag aldrig var den mest aktiva målaren, jag har aldrig varit en spänningssökare eller något vidare ”hardcore” Men jag trivdes med att måla fames och resa runt till graffiti evenemang med massa roliga typer och hjälpa till lite med UP och sånt.

NSV dog och jag flyttade från Stockholm till Norrköping 97, i den vevan blev MPF till, Det var Jag, Akira, Ioh, Lix, Tee och Tik. Och till det crewet är jag trogen än idag. I Norrköping jobbade jag med DJ Kid Skraam med att arrangera HioHop Jams, Varannan vecka hade vi jams med rappare, dansare och målare från hela skandinavien, det var en mycket inspirerande tid.

På den tiden fanns det i stort sätt bara två lagliga väggar i sverige varav den ena i Norrköping. Så min lägenhet blev som ett hotell för målare som kom för att måla i hamnen.

Eftersom jag arrangerade jams och fester blev det att rita mycket flyers och posters så någonstans där började min bana inom grafisk form(även fast det hade varit både ett intresse och ett mål innan graffitin). Efter Norrköping flyttade jag tillbaka till Stockholm, gick en data utbildning, hade lite konstutställningar, fick jobb på en reklambyrå, flyttade till Göteborg, startade eget, flyttade hem igen och började jobba med UP och Dokument. Jag umgås fortfarande med massa gamla graffitikompisar och följer graffiti på avstånd. Jag målade förra helgen. det var roligt. Blir nog fler gånger.

 Länk – Hela väggen, med vänner

Länk – Hela väggen, med vänner

Det finns nog många som drömmer om att kunna jobba med att vara kreativ. Är det så roligt som det verkar?

Jag vet faktiskt inte, jag har aldrig haft något annat riktigt jobb. Men det är klart att det finns för och nackdelar med det. Ibland tänker jag att det skulle vara najs att ha ett vanligt kneg och sen gå hem och jobba med min grejer som en hobby. Men det kommer nog aldrig hända.

 

Hur får du ihop allt skapande med vuxen livet?

Disciplin, jag ser till att jobba ikapp mig på arbetstid, och vara kreativ med egna projekt när barnen sover.

 

När du får tid över att göra vad du vill har du då lust att vara kreativ eller har det blivit ett jobb?

Jag skiljer lite på jobb och jobb, jag gör ju många egna projekt och roliga jobb, dom ser jag mer som en hobby. Sen gör jag en del business to business jobb, och rena produktionsjobb, det är jobb. Bread and butter som dom brukar säga.

Sen är det klart att ibland vill man bara slappa och inte alls vara kreativ eller ibland måste fixa andra saker helt enkelt, typ kratta löv.

 

  

  

 

Vilken musik lyssnar du på när du målar?

Det bästa från musikhistorien, 60-tals soul och garage, 70-tals rock, 80-tals Punk och HC, 90-tals rap och moderna singer/songwriter grejjer.

Du har varit art-director för svenska grafftidningen Underground-Productions. Vad har du för känslor nu efter UP?

Jag tycker UP(och andra grafftidningar) har varit en fantastisk institution för svensk graff. Innan internet hade UP en stor roll i att graffiti spreds till hela landet och utanför sveriges gränser. När internet tog över den rollen hade UP en stor graffitipolitisk roll och hjälpte till att sprida förståelse för graffiti för folk utanför scenen.

Det är lite synd att nu när UP faktiskt levererar snyggt förpackade riktigt bra och intressanta reportage så har luften gått ur. Vi får se. Hoppas den reser sig igen. Eller så är dags att gå vidare…

UP har även varit en bra skola för journalistik, forskning, foto och grafisk produktion. Utan UP inget Dokument Press, och utan Dokument hade vi gått miste om väldigt många fantastiska tidsdokument och massa bra journalistik.

 

Vad tycker du har utvecklats till det bättre i svensk graffitiscen?

Scenen känns mer öppen och tillgänglig, vem som helst kan gå in i en graffbutik och åka till en vägg och måla. Det måste ju vara positivt. Sen är det klart att ”det var bättre förr” men jag orkar inte vara den gubben som håller på så. Kul att folk kör och kul att scenen utvecklas jag ser fram emot vad som kommer komma i framtiden.

 

Får du inspiration från graffitimålare i ditt arbete? 

Absolut. Kanske inte så mycket av klassiska graffitimotiv men jag kan vilja förmedla samma stämning eller råhet som en speciell peice gör.  Det är snarare så att det finns många tecknare, formgivare och konstnärer som har precis samma bakgrund som jag som inspirerar mycket i sitt arbete. Just nu gillar jag JBCB gänget, Ermsy, Horfee, Finsta, Pubb gänget, REA, NG, Pike och massa fler.

Sen blir jag alltid inspirerad av att snacka om graffiti/konst/design med UP-Tobbe(Barenthin Lindblad) och Jacob(Kimvall) eller med vilken gammal målare eller graffitiintresserad som helt egentligen…

 

  

  

  

 

Många som arbetar med grafisk design idag lyfter gärna fram sin bakgrund i graffitin. Det verkar som att det är mer en merit än en belastning idag. Vad får du för kommentarer eller respons av dina kunder? 

Jag kan inte minnas att jag någonsin hört något negativt om det. Men o andra sidan så kanske jag inte snackat så mycket om det heller. Det kanske har ändrats lite nu, men förut kände jag mer graffitimotstånd från konstskolor och den etablerade konstvärlden än från designvärlden.

Jag tycker fortfarande att delar av den etablerade konstvärlden kan slänga ur sig lite negativa saker om grafittins formspråk och inbyggda regler och ramar ibland, ofta från samma konstfolk som hoppat på streetarttåget några år för sent. Jag tror man måste levt det för att förstå det fullt ut.

Vad handlar graffiti om för dig?

Graffiti har varit jätteviktigt för mig, både som kreatör och som människa.

Graffitin har gett mig väldigt många vänner, gett mig upplevelser och förebilder, mening, förståelse, tillhörighet, kredabilitet och den bästa utbildning i livet och kreativitet man kan få.

  

  

 

Några tips till yngre graffitimålare som vill gå vidare med sitt skapande och försörja sig på att vara kreativa?

Ta ert jobb på allvar, lär er grunderna, sikta på att bli bäst på det ni gör, jobba hårt och stå upp för era idéer. Var social, träffa folk inom andra områden och kretsar, var ödmjuk och döm ingen. Det är dom som är era framtida arbetsgivare.

 

 

Tack Mander! Vi ser fram emot att se mer av dina verk, och önskar dig fortsatt lycka till. Blessings!/Victor

Kolla in Mander på nätet

Hemsida – www.mander.nu

Facebook – Mander

Instagram – @Manderoid

Lucka 11 – Rosie ( Julkalendern 2013 )

Dagens lucka är writern Rosie OMG som delar med sig av sina målningar, från linjen till väggen.

Victor – Tja! Läget? Kul med jul?
Rosie – tjo, det är mest kaos. jul kan vara mysigt, men är stört med all köphets.

Vad skriver du nu?

Skriver lite vad jag känner för, OMG KES SG HAR.

Vad har du skrivit förut?
Rosie bland annat.

Hur fick du din tag?
Minns inte… suttit o kladdat bara antagligen. Tagsen har sällan någon betydelse.

Hur länge har du målat?
Var nog runt 1998 jag gjorde en riktig ”piece” första gången. Men fick upp ögonen för det i 3:e klass när Jag träffade Magnus från Umeå. Vore kul o veta vad han har för sig, då vi tappat kontakten för länge sen. Holler at me!

Varför började du med Graffiti?
Jag har graffomani. Gle, Y2K (vila i frid) och hans bröder började på skolan jag gick i och jag började åka skateboard och skissa med dom.

 

Vad har fått dig att fortsätta med graffiti?

Jag kan inte sluta, det är en reflex, en rutin, samtidigt som det ger tillfredsställelse och man träffar många sköningar och galningar.

  

  

  
Klassiker. Någon knashistoria att dela?
Är knas mest hela tiden, men jag torskade på min första panel. Det ger några hip hop poäng, eller? Kanske inte…

Vilka länder har du målat i?
Mitt minne sviker mig ofta, inte många men kommer i alla fall på Norge, Tyskland, Spanien och Frankrike.

Vad tycker du om graffiti kulturen och scenen i Sverige?
Den är väl sådär. Har blivit lättare att fixa färg och caps genom alla graffbutiker, men svårare att måla pga klotterväktare osv.

Några kommentarer om tågscenen?
Har inte gjort speciellt många tåg. Scenen var kanske, som alla säger; ”bättre förr”, men folk ligger i och knäcker systemet, det är det som är huvudsaken. Aldrig ge upp!

  

Vilken burk gillar du mest?
Måste säga dinitrol svart underredslack, billiga och lätta att knycka.

Vilken cap?
NY fat, funkar bra till både en målning och att kladda med.

Vad handlar graffiti om för dig?
För mig är det ett sätt att få utlopp för saker, eller också är det bara att jag fortfarande är 3 år i skallen och inte kan låta bli.

Vad gör du om tio år?
Om jag lever får jag se. Graff och måleri kommer nog alltid finnas i mitt liv.

  

  

  

  

Vad vill du säga till yngre graffitimålare? Något tips att skicka med?
Till alla som vill börja med graffiti, se till att lära er de oskrivna reglerna innan ni hoppar på tåget. Är så tråkigt med nya ”målare” som är efterblivna och inte fattar att man inte går över hur som helst.

Tack Rosie! Vi önskar dig lycka till med ditt målande även framöver! Blessings! / Victor

Lucka 10 – Goner ( Julkalendern 2013 )

Goner har med sin egen stil …

Victor – Tja! Läget? Kul med jul?
Goner – jul he he. Massa stress bara  men har man barn så får man ta tjuren vid hornen å fira julen iaf. Jodå lite kul är det !

Vad skriver du?
Goner är det jag skriver och det har jag skrivit sen 1990. Har haft en satans massa namn men goner är det namn jag har fastnat för och haft längst även om jag är sjukt trött på dom bokstäverna just nu. Skönt att skriva något annat emellanåt. Är med i CMD. OSV. ORC.

Vad har du skrivit förut?   
Som sagt har haft en massa namn men för att nämna några.. Doce dash psye semic Gurgel. Gurgel va den tagen jag startade min karriär med 1985. Blev kallad för det av mina vänner så det föll sig bara naturligt att skriva det.

Psye, Köpenhamn



Varför Goner?       
Kommer faktiskt inte riktigt ihåg hur goner kom till men det betyder något i stil med förlorare eller något som är på väg bort… På väg att försvinna försöker bevisa att ord är just bara ord ibland kanske. Still around.


Hur länge har du målat?      
Min första målning gjorde jag 1985 under fittja tunnelbanestation. En as ful grön Gurgel blev det . Inget jag är stolt över direkt ha ha.

Hur kom det sig att du började med Graffiti?
Hade en kompis som var dj och hade en jäkla massa sköna hiphop skivor hemma som han gjorde mixtapes av. Vi hade fått upp ögonen för breakdance och electricboogie 1984 och vi försökte väl dansa lite och så… och på vissa skivomslag så var det tags och lite målningar som såg bra ut tyckte man väl, blev nyfiken på vad det var för något. När en annan kompis till mig berättade att han målade var det en rejäl ingång till graffen. Träffade honom på byn i Södertälje där jag bodde då och han berättade att han natten innan varit och målat och var på väg att kolla hur den såg ut på dan och frågade om jag inte skulle hänga på och kika. Klart jag gjorde det!
På platsen han målat så hade han gömt burkar och gav mig lite slumpar som jag glatt satte händerna på. Sen dess var jag fast. Vi kunde åka runt i Stockholm i timmar bara för att spana in målningar andra målare gjort. Bara det var ju ett äventyr. Och äventyr är ju spännande och trevliga!

Vad har fått dig att fortsätta med graffiti?   
Graffen är ett skönt sätt att uttrycka känslor. Det är skönt att se något växa fram från ingenting till ja vad som helst. Gillar och skapa och använda fantasin. Det kan vara allt från att snickra något till att hugga egna runstenar som jag har gjort några stycken. Plus att man träffat människor som man annars aldrig skulle träffat. Graffen har gett mig sjukt många kompisar å bekanta. Hej alla!

När vi intervjuade Ance så kallar han dig ”kung av blackbooks”. Du har skissat en hel del, mer än andra. Hur har det påverkat ditt graffitimålande?
Ha ha hmm kung av blackbooks vet jag nog inte riktigt om det är det rätta benämningen av mig. Men tack ance för dom orden! Jo det stämmer att jag snöat in mig och skissat en del. Tycker att det är skönt och avkopplande å sitta å rita å skissa. Skapande med händer ger mig ett lugn och är väldigt avstressande.

Är skissandet en viktig del av graffkulturen?
Jag tycker att skissandet är en riktigt viktig del i graffkulturen, i alla fall för mig. För att utvecklas i sitt målande och personliga stil så behöver man nog lägga en massa timmar på att driva sig själv framåt och det gör man nog lättast om man prövar sig fram i skissandet. Blir så jäkla dyrt annars ha ha.

Det verkar som att skissandet hade mer plats och betydelse förr i svensk graff kultur, är det bara jag eller känner du likadant?
Jo jag tycker nog som du i den frågan att skissandet hade mer plats förr. Jag och mina polare hade skisskvällar typ en gång i veckan och då kunde det dyka upp ca 6-8 pers för att rita och skissa i varandras böcker. Det saknar jag lite grann.

Du fick tidigt barn och blev Pappa. Ändå har du hållit uppe graffitimålandet och fortsatt. Hur har det gått ihop, graffen och ”pappandet”?
Jo det stämmer att jag blev pappa rätt tidigt. 1993 fick jag min första dotter och det satte väl en del käppar i målarhjulet. När kompisarna hängde i tågyarden så satt man med nappflaskan i handen och matade barn. Jo det sved väl lite grann att veta att dom körde på, men man fick väl ta chanserna till att måla när man kunde. Blev en jäkla massa skisser istället…

Vilka graffitimålare har du målat med som imponerat på dig på något sätt?
Oj det är en hel drös med sådana. Men för att nämna några så är det min vän Ance, otroligt skicklig konstnär och god vän. Andra som jag målat med är Kaos Skil Erse, otroligt trevliga och duktiga konstnärer. Verkar som att jag dras till trevliga människor.

Vilket land är favoriten att måla i?
Danmark är min favorit. Gillar scenen där. Mer avslappnat folk.

Någon kommentar om graffiti kulturen och scenen i Sverige?
Hmm har nog inte så stor koll på dagens scen. Men det ploppar upp en del sköna målningar runt om i Sverige. Finns jäkligt duktiga och inspirerande målare!

 

 

Vad tycker du om tågscenen i Sverige?
Tycker det är väldigt synd att det bara rullar snabba grejer på tågen. Men absolut kan en snabb målning vara väldigt svängig och inspirerande att se på. Bra att det körs… Har aldrig varit någon riktig aktiv tågmålare. Men visst har jag varit där och petat några gånger både på tunnelbana och pendeln.

Vilka graffitimålare ger dig inspiration?
Oj det är flera men jag diggar Bando och hans stil. Skize är också en som man ser upp till, sjukt duktig.

Vilken burk gillar du mest?
Belton är riktig Nice. Men det finns så mycket märken att välja mellan och väldigt liten skillnad mellan dom olika märkena. Bara burkarna täcker och har ett bra tryck så funkar det nog. Saknar lukten från auto k!

Vilken cap gillar du mest?
Newyork fat är ju alltid en nice  kompis. Den kan man både fylla skönt snabbt med den och få sköna linjer.

Vad handlar graffiti om för dig?
Träffa nya människor som har samma intresse.

Vad vill du säga till nya och yngre graffitimålare? Något tips att skicka med?
Skissa och träna mycket. Kul att ni tog er tid å läsa. Tack!

Tack Goner! Vi önskar dig fortsatt lycka till med målandet! Blessings! / Victor

Lucka 9 – Skue ( Julkalendern 2013 )

Skue är en av graffitimålarna som får nytt liv på natten och lever för tågen. Här i en intervju om adrenalin, att måla tåg, att måla olagligt, och om att åka fast.

Tja Skue. Hur är läget?
Tjenare Victor, jo det är både bra och dåligt. Jag hatar julen till 100% blir sinnessjuk av all julmusik men samtidigt så älskar jag att det är vinter. Kallt som satan ute och mycket snö relaterar ju till att de flesta yardsen är pisslugna. Bara galna shurdas som är ute och guldar på nätterna!

Vad skriver du nu?
SKUER – HARDCORE MOTHER FUCKERS

Varför Skue?
Jag har inte en jävla aning om hur jag fick fram tagen skue. Har för mig att jag bara satt och kladdade så ba paow så blev det så, fast att jag grovt hatar att det är ett S i början.

Hur länge har du varit igång?
Har väl målat till och från i 4år, fast nu det senaste så har det blivit riktigt jävla mycket. Då målandet sitter djupt in i hjärtat.

Hur kom det sig att du började måla graffiti?
Det började med att jag som liten i första klass skulle måla min egna låda till alla skolgrejerna. Så har jag för mig att det blev så jävla fult så  berättade jag till alla i klassen hur gärna jag skulle vilja kunna måla graffiti. Sen började jag och två polare springa runt och racka färg efter skolan, sedan bara byggde det på. Vi startade crewet DFUS-dont fuck us. Sen kom vi även i kontakt med grabbarna som rockade på den tiden. Vi fick hänga med ut på nätterna och köra linje sen någon gång så blev det även panels. Kröp runt på yarden som militärer för att ta oss dit vi ville måla. ZUESA körde han som fick mig till att börja måla. Har avgudat hans grejer sedan dag ett. Vid den tiden så var hans grejer överallt, FETA wildstyles/burners på alla linjespots etc. Det var vid 2008 har jag för mig.

Varför graffiti?
Graffitin grabbade tag i mig på något obeskrivligt sätt. Medans alla polarna var ute och festade och lade deras pengar på alkohol så la jag mitt på burkar och var ute och körde tåg ensam.

Vilka graffitimålare ger dig inspiration?
Jo det finns några stycken. Den första är ZUESA, han lägger så sjukt feta målningar.
Sen RADIO & NIAC i ILOVEYOU-CREW och MASK i VÄS-CREW, för att de är så jävla härliga göbbar. Duktiga som fan och allmänt riktiga jävla schysta. Sen diggar jag ju HSF,WOL,RGE,CNR från Sverige och HEYU,LOIE,LMK ifrån Norge. Finns ju många många mer men jag gillar allmänt crews som lägger feta grejer och är aktiva.

Hur har du det med knas historier?
Jag stod och målade panel på en regina, polaren står och filmar. Allting är piss chill, och viben är tung som vanligt. Så kollar jag åt sidan så ser jag att det sitter någon nerhukad på samma spår som jag står och kör på i mörkret. Går mot han lite sakta så ser jag att det blinkar till på höften. Så ser jag direkt att det är en jävla polis eller väktar jävel. Så polaren i all panik springer åt ett håll in bland alla tågen medan jag snabbt samlar ihop alla burkar och springer åt ett annat håll. Jag ser folk och hör folk som ropar ”STANNA DET ÄR POLISEN” överallt. Så jag skiter ju halvt ner mig och springer på som fan. Jag kommer undan gömmer mig bakom en fet buske. Ligger där och svettas tillsammans med grushuggor och annat bös medans det går förbi poliser tre meter ifrån mig på andra sidan busken. Jag hör hur de pratar om mig och jag ber till graffguden att detta ska gå bra. Slutar med att jag ligger där i en timma och blir upphämtad av en polare som låg hemma och sov. Jag berättar vad som hänt och ringer den andra snubben som jag är 100% säker på har torskat. Men han svarar med ett rejält jävla flås och gapskrattar att polisen sprang förbi han emellan tåget så det var bara för han att lugnt hoppa över staketet och in i parken bakom så var allt lugnt.

Vad tycker du om graffiti kulturen i Sverige?
Den är väl som den är, vissa är IN IT FOR THE GAME och vissa IN IT FOR THE FAME. Får hoppas på att folk slutar hata och gnälla på folk och hookar upp istället. Bättre det än att det rullar tomma tåg på dagarna.  Då snackar jag ju självklart om hela västra götaland området. Stockholm och skåne är ju riktigt fett till och från. Men folket i skåne området får ju se upp för väktarbolaget ISGS som sätter upp jägarkameror på stolpar och linjespots.

 

Vilka burkar kör du med?
Är förälskad i mtn 94 och molotow burner chromen.

Vilken cap?
Pinky är det som jag kör mest med, rätt och slätt! Är riktigt jävla kass på att köra med alla olika skinny o skit, har inget tålamod att hålla på med de fjuttiga capsen.

Vad handlar graffiti om för dig?
Det handlar om att ha så jävla kul som det bara går och gå över dina gränser och köra på ställen du aldrig trott att du skulle våga köra på. Skaffa minnen för livet och vänner för livet. Även att vara sig själv och köra sin egna stil oavsett vad andra folk säger. Det är alltid fetast när folk är sig själva!

Du åkte dit ganska hårt för ett tag sedan. Funderade du inte på att sluta då?
Jo jag gjorde ju det. Gjorde ett felsteg som gjorde att jag blev satt i arresten och fick 3 husrannsaker hemma. Vilket sedan ledde till häktning i 4 veckor. De skrevs och sades att det skulle bli 850 000-100 050 000kr i skadestånd men jag hade turen och det blev bara 55 000kr och 6 månader samhällstjänst.
Jag satt ju dagligen och tänkte på om jag ska sluta eller inte med graffitin. Men jag valde ju så klart att fortsätta och aldrig mer göra den tabben och ha lite smått och gott hemma. ONE LOVE!

Hur reagerade dina föräldrar?
Jag har ju aldrig levt i en stor famil, morsan och farsan skildes i tidig ålder. Sen när jag började göra dumheter och farsan hittade ny fruga och fixade ny famlij och barn så gav han mig två val. Sluta upp med alla dumheter och ta tag i livet och fortsätta umgås med han. Eller keep on writing and loose ya dad. Jag har inte gjort något val men målandet fortsätter jag ju självklart med och har inte hört något från farsan på ett bra tag, fick inte heller något grattis samtal när jag tog studenten i år. Han eller hon som säger att det är fel att måla graff kan dra åt helvete.

Vad får dig att fortsätta med graffitin?
Det som driver mig till att fortsätta är att man umgås med så jävla sköna grabbar som älskar att måla. Hellre tunga jävla minnen,filmer och bilder för LIVET än att inte fan vet jag men jag är född till en målare. Morsan berättade att när jag kom ut så hade jag sprayfärg på fingrarna och en burk i handen. Skulderna jag har till kronofogden och så vidare går ju att fixa. Bara knega lite så är det ju i stort sett fixat.

Några hälsningar?
Hoppas att du gillar det du läst! Om inte så får du gärna länka det till dina vänner och berätta hur skev den var. Haters make me famous, och så har det fan varit länge. Flashback! <3

Tack Skue! Vi önskar dig lycka till med graffitin och ditt målande i framtiden! Blessings / Victor

 

Lucka 8 – Jacob Kimvall / Track ( Julkalendern 2013 )

Jacob Kimvall är graffitimålaren som nu är doktorand på konstvetenskapliga institutionen och skriver avhandling om graffiti och gatukonst. Förutom alla kloka ord Jacob är författare till i boken Noll tolerans och tidningen UP så är Jacob även en grym graffitimålare.

Track 1989

Victor – Hur känns det med Jul på ingång?
Jacob – Jodå, jag gillar jul, mer och mer ju äldre jag blir inser jag. Ser fram emot att umgås med vänner och familj. Och så brukar det bli tid över att sitta och skissa lite också och bläddra i böcker.

Du är en av få i Sverige som forskat i Graffiti, har din forskning distanserat dig från graffen eller fört dig närmre?
För mig så innebär har forskningen inneburit att jag fått eller tvingats inta distans till vissa aspekter av graffiti, men också att jag tycker att jag kunnat förstå andra aspekter bättre. Inte minst har det hjälpt mig att förstå saker som jag själv upplevt som graffare, eller graffitiintresserad. Samtidigt tänker jag mig att alla som håller på med graffiti ett längre tag upplever distansförändringar – det gjorde i alla fall jag långt innan jag började forska. Jag hade inte inte samma förhållande när jag som toy runt 1985-87 började försöka ta mig in i graffitin som när jag målade som mest, mellan 1989-93. Den största förändringen var nog när jag i början av 1990-talet till stor del lämnade själva målandet, för att arbeta med graffiti som gräsrotsjournalist och senare som utställningsproducent. Det var ett steg där graffitin för min del gick från att befinna sig i sfär av fritid, ansvarslöshet och lust till en där den i alla fall delvis fick inslag arbete, ansvarstagande och plikt. Det här tror jag att alla upplever som försöker försörja sig på sitt målande, eller på annat sätt professionaliserar det som startade som något man gjorde av ren lust.

Track och Deo, 1991

Du har en bakgrund som graffitimålare, vad skrev du?
Jag har skrivit lite olika saker men det jag har hållit fast vid är Track och i viss mån Sure, även om det funnits andra som skrivit det sistnämnda, både före och efter mig.

Tracker 1989

Varför Sure och Track?
Sure var en av mina första tags, den valde jag delvis för att det lät bra och delvis för att det var likt Slice BTC, så att jag kunde bajta hans S och E. Ironiskt nog visade det sig att just Slice också använt Sure under en kort period, vilket han ganska surt påpekade första gången jag träffade honom. Men då hade vi båda lämnat dessa tags bakom oss. Sedan har jag gjort ordet i några målningar för att jag gillar bokstäverna och ljudet (uttalat på engelska). Som konstnärligt uttryck så tycker jag ofta att graffitin bygger på en blandning av bildkonst och poesi. Track fick jag av Chrome NSK som jag hängde med på slutet av åttiotalet. Chrome var en riktig idéspruta och hittade på flera namn. Fast från början var det Tracker, det var på den tiden då många hade namn med –er på slutet, som Caster, Buster och Desoner… Men jag kortade snart ner det till Track. Vad gäller betydelse så har alltid det visuella och ljudmässiga varit överordnat det intellektuella innehållet. Och så tänker jag att betydelser är viktigare för betraktaren än för skaparen. Men om jag i efterhand betraktar mitt val av Sure så kan jag konstatera att det betydde det jag då som 14-15åring ville vara, men absolut inte var: självsäker och cool. ;-)

Hur länge har du målat? Har du slutat med målandet?
Jag ser det som att min aktiva period som målare var cirka 1986-1993, men med en flera år lång startsträcka innan och gradvis avtrappning. 1986 så gick jag med i mitt första crew och för mig är den sociala aspekten av graffiti viktig så det brukar jag betrakta som starten. Idag tillhör jag inte längre den sociala världen, även om jag har många vänner som gör det, och jag gör ett gästspel då och då – genom att göra en piece eller två. Däremot så roar jag mig fortfarande med att sitta och skissa ganska ofta, och har på senare år jobbat en del i blackbooks. I våras fick jag också äran att få bidra med stilstudier i tre alfabet till ”Graffiti Cookbook” som mina gamla vänner på Dokument förlag gjort. Det var superkul, men så mycket praktiskt arbete har jag inte lagt ner på graffiti sedan början av 1990-talet.

Varför började du med Graffiti?
Jag hade varit intresserad länge, ända sedan hiphopen kom till Sverige runt 1983-84 och jag såg den i musikvideor och filmer. Ungefär samtidigt separerade mina föräldrar och min pappa flyttade ut till Hässelby gård och under resorna fram och tillbaka från honom så var målningar och tags det som jag såg fram emot. 1986 lärde jag känna Loner CDC som på den tiden skrev Bozz, och som blev min vägvisare in i graffitin.

2013

Hur påverkar din bakgrund som graffitimålare dig i relationen mellan teori och praktik i forskningen?
Nu har det ju länge funnits kunskapsproduktion, intellektuell reflektion och historieskrivning inom graffitin, både muntligt mellan äldre och yngre målare och skriftligt genom olika publikationer – sedan snart 20 år via nätet. Och utan detta arbete skulle jag inte kunna göra mycket som forskare. Men att forska innebär för mig något delvis annat – nämligen att ifrågasätta och systematiskt undersöka förgivet tagna föreställningar och kunskaper – både sådant som finns inom graffitin och om graffiti i vad som grovt skulle kunna sammanfattas som mainstreamsamhället, inte minst inom de institutioner som jobbar med frågan såsom konstmuseer, myndigheter, polisen. Det är inte så att jag tycker att man behöver ha en egen erfarenhet av graffiti för att forska om detta. Men jag tror att det finns stora fördelar, eftersom graffiti är något som det finns många stereotypa föreställningar kring som nog kan påverka de frågeställningar som en forskare använder sig av. Vissa delar av mitt avhandlingsarbete skulle nog varit omöjligt utan egen erfarenhet från fältet.
Många forskare kommer utifrån och har intresserat sig för att beskriva graffitikulturen, för att göra den begriplig för sig själva och för allmänheten, och det är jag mindre intresserad av. Sedan kan jag förstås själv vara blind för aspekter som någon som kommer utifrån lättare ser. Men å andra sidan finns så mycket sådan forskning, och så tänker jag mig att en del av att bli forskare för mig inneburit att försöka återvända som toy på nytt.
Dessutom är ju forskning är ju mycket praktiskt arbete, och i alla fall när den är som bäst, ofta ett kreativt arbete. Och en del av de praktiskt kreativa strategier som jag lärt mig genom graffitin har jag användning av som forskare. En del av mitt arbete bygger på intervjuer – med målare och andra som varit aktiva inom olika delar av graffiti – och jag tror att jag har lättare förstå de personer som jag intervjuar, liksom jag haft lättare att komma i kontakt med och få förtroende från dem.

Part Track Shiro, NYC, 2009

Du skriver just nu på en avhandling som kommer att bli klar under hösten 2014, hur går det för dig?
Jo, jag tror att det går bra, peppar peppar… Ska försöka ha manus klart under våren. Jag har jobbat med projektet i fyra år nu, så det ska bli skönt att bli klar.

Vilka ögonöppnare har du gjort under forskningen?
Det har varit en spännande resa och den riktiga ögonöppnaren kom nog redan innan jag började med avhandlingsarbetet, när jag skrev mina första akademiska uppsatser för över tio år sedan – och insåg vilka fantastiska möjligheter det akademiska skrivandet och inte minst humaniora erbjuder för den som vill förstå saker. Men en sak jag på allvar insett är hur beroende graffitibekämpningen – vaktföretag och saneringsbolag – är av den olagliga graffitin. Mitt arbete om nolltoleransens framväxt är kanske den viktigaste delen av min forskning – men samtidigt den som jag var minst sugen på att ge mig i kast med. När jag började som doktorand hoppades jag få koncentrera mig på graffiti som bild i olika sammanhang. Men jag insåg att det skulle bli elfenbenstornsvarning på att sitta i Stockholm under åren 2009-2014 och skriva en avhandling som bland annat handlar om New Yorks 1970- och 80-tal och inte låtsas om att den demokratiska världens mest repressiva anti-graffiti politik pågick utanför mitt eget fönster.

Track Rubin Ide , 2010

Vad tycker du om graffitikulturen och scenen i Sverige?
Måste erkänna att jag inte har så bra koll på samtida graff eftersom en stor del av mitt arbete gäller historiskt material. Ska jag våga mig på att säga något så är det att det känns som om kulturen är vital, rik i både kvalité och kvantitet. Jag upplever det som att den är större och finns i fler sammanhang än någonsin men också att det kanske inte är en utan flera kulturer – eller i varje fall flera scener. Det har blivit extra tydligt sedan Stockholms nolltolerans förlorat mark de senaste två åren. Även om nolltoleransideologin fortfarande håller huvudstaden i ett förhållandevis hårt grepp så är det ju fler och fler orter runt om i landet som vågar sig på att göra spännande projekt. Jag tycker att utvecklingen med olika typer av lagliga graffitiprojekt är intressant. Men den största förändringen är nog att det gått från att vara en renodlad ungdomskultur med storstadsprägel till en generationsöverskidande företeelse där det ofta känns som om det händer mer saker i mindre städer än i till exempel Stockholm. Malmö är väl undantaget av de större städerna.

Vad handlar graffiti om för dig?
Det handlar om många olika saker, och det har varierat över tid. Det som gör graffiti fantastiskt är att det är en mötesplats för en massa olika relationer: estetiska, sociala, politiska, rumsliga, konstnärliga, kommunikativa och så vidare. Graffiti är en kulturell knutpunkt där man kan få utlopp för nästa alla delar av livet. Men en sak det kan handla om är att man kan sitta och skissa och prata med en målare från en annan generation, annan del av världen och andra sociala förhållanden – och ändå ha delvis samma referenspunkter och erfarenheter och därför faktiskt förstå varandra.

1998

Vad gör du om tio år?
Jag räknar med att fortsätta med både och, i ungefär samma proportioner som nu, det vill säga forskning och så graffitiutövande som en viktig scen som jag betraktar på lite håll – och då och då gör ett gästspel i. Men jag hoppas att rent forskningsmässigt gett mig i kast med minst ett projekt utanför graffiti och gatukonst.

Någon hälsning till dem som läser?
Jag får väl ta och tacka den som tagit sig så här långt genom ett ganska akademiskt snack utan spännande anekdoter. Och kanske jag borde passa på att insistera på man ska våga tro på sig själv och sin egen upplevelse och att samtidigt vara öppen för att andras upplevelser kan vara lika riktiga. Bejaka att graffiti kan vara flera saker, och att alla saker kan vara lika riktiga.

1990

Någon hälsning till graffitivärlden?
Tack för alla intressanta upplevelser i form av bilder, ljud, händelser och berättelser som ni skänkt och fortsätter skänka mig!

Tack Jacob! Vi ser fram emot att fortsätta höra från dig, läsa vad du skriver och se dina målningar. Vi önskar dig lycka till med avslutningen och framläggningen med avhandlingen. Blessings! / Victor

Kolla in Jacob på nätet

Intervju med Kolbjörn på Gatukonst.se – Länk

Boken Nolltoleransen – Länk

Hemsidan för boken Nolltoleransen – Länk

Facebook sidan Nolltoleransen – Länk

Lucka 7 – Skize ( Julkalendern 2013 )

Skize målningar är  tekniskt avancerade och fyllda med detaljer. Det här är en intervju med sjuka målningar. En del kanske säger ”för mycket socker på pannkakorna”, andra säger bara ”WOoow”.

 

Victor – Tja! Läget? Kul med jul?

Jorå, har äntligen landat efter en tid med mycket på G. Ska bli gott med jul-relax i den nordnorska staden Kirkenes, 65 mil norr om Haparanda. Kommer hem med laddade batterier för att slänga mig över dammsamlande dukar som stått ofärdiga från förra vintersäsongen.

Varför Skize?


”Skize” kom till under hösten 1987. Efter en del halvlyckade, intetsägande och rätt fjantiga varianter valde jag min tag genom en kombination av sköna bokstavsformer, ordbetydelse och ordlek. Bokstäverna E & Z var givna. Hade också stor förkärlek för R eller K som flödade skönt i 80-talets högsmala tagstil.

I ett tyskt ordlexikon hittade jag ”Skizze”, som betyder skiss. Kombinerat med en lätt narcissistisk ordlek ur ”Sky’s the limit – Skize the limit”, så kapade jag bort ett Z och ”Sky’s” fick bli uttalet. That’s it…

Dina målningar är tekniskt avancerade och ofta med flera detaljer. Känner du dig mer som konstnär än graffitimålare?

I första läget identifierar jag mig mer som spraymålande konsthantverkare med ett illustrativt manér, än som en expressionistisk konstnär som helt styrs av impulsiva känslointryck. Idag har jag hittat mig själv, en lugn vrå där jag mår bra och funnit ut vad som är betydelsefullt för just mitt skapande. Har varit med tillräckligt länge för att kunna lägga undan graffitins alla oskrivna regler och normer, därför helt ställt mig vid sidan av den officiella graffitiscenen för att bara fokusera på den egna ambitionen.

Dagen då jag insåg att bänkklottrandet i skolan troligen hade större framtidsutsikter än mitt usla uttal av spanska glosor, det var dagen jag på allvar började titta åt konsten som framtidsyrke. Fyra år senare skrevs jag in på Konstfackskolan. Som i sin tur banade väg för en karriär som illustratör, grafiker och 3d-modellerare inom datorspelsbranschen.
Kort sammanfattat – en game artist och illustratör med konstnärliga ambitioner, och genom mina djupa rötter i graffen så har sprayburken blivit mitt naturliga val av verktyg. Jag har graffitin att tacka för allt mitt konstnärliga skapande.

 

Vad är responsen bland andra graffitimålare när de ser dina avancerade figurer och motivmålningar?

Som charactermålare får man ofta uppskattning från flera håll. Motiven är lättilgängliga även för den oinvigde betraktaren, som då känner sig delaktig utan att vara insatt i den abstrakta graffititextens formspråk. Förbannat tacksamt läge! Men det finns alltid en motpol och några har reagerat med förakt och väljer att kalla mitt måleri för ”bögpilleri” eller ”oäkta graffiti”. För mig handlar dock skapandet mer om personlig utmaning och utveckling, något som har blivit överordnat syftet att förvalta den äkta graffitin eller att tillfredställa en hard core-publik.

De som uppskattar mina alster välkomnar jag och de som inte gör det kommer säkert att hitta något som inspirerar på annat håll.

 

 

Varför började du med Graffiti?

1983 ramlade jag på en tidningsartikel om att ungdomar i New York målade sina namn på tågen. Året efter såg jag Sverigepremiären av Style Wars och precis som alla andra ungdomar som häckade framför tv-dokumentären den kvällen, blev jag helt såld. Samma år drog jag mina första trevande streck på vägg, styvfarsans bättringslack till Forden funkade perfekt. Första ”piecen” klämde jag ur mig en dimmig höstkväll 1984. Luftfuktigheten var så hög att målningen bokstavligen kunde borstas bort från väggen.

 

1984, första piecen

Varför har du fortsatt med graffiti?

Då handlade det om identitet, kickar och utmaning, att stå för något udda och inte följa strömmen. Känna att man kunde bemästra en utmaning som stod utanför den vuxna världens kontroll och regelverk, men också att kunna dela detta i en stark gemenskap med polare i och utanför crewet.

I det senare skedet handlade det om att tiden som grafiker och företagare stal tio år från graffen, men också all min skaparglädje. 2003 fick jag nog av stressen och släppte allt, företag, lägenheten och Stockholm för ett annat liv i Skåne. I sökandet efter skaparglädje drog jag ut på graffititurné i södra Sverige tillsammans med Finsta, Mander och Core. Första gången på tio år som jag greppade en can och upptäckte att en hel industri hade vuxit fram runt graffitin. Wow!

Hittade målarglädjen igen och den fanns givetvis där allt en gång började, i graffen!

1986, Count

1988, Lyrics

1989, Horse

1990

1991

2002, Skize

Vilka graffitimålare har du målat med som imponerat på dig på något sätt?

Min nära vän Core har genom sin höga estetiska nivå och uppfinningsrikedom alltid inspirerat mig till att fortsätta. Vill tacka honom för all den energi han delat med sig av under årens lopp.

Genom Core har jag också haft nöjet att lära känna den härligt fria konstnärssjälen Pike. Känner ingen som kan mäta sig med hans otroliga bredd och intensitet i skapandet, en unik stjärna på graffitins himlavalv.

Under mina begynnande graffeår så mötte jag ändå den största inspiratören. Sommaren 1986 landade jag på det klassiska eventet ”2 days of Hip Hop” i Fryshuset, en mäktig upplevelse med magisk stämning, bra MC- och DJ-ing, övermänskliga breakdansare och bländande graffe av bl.a. Disey, Ziggy och Puppet. Första kontakten med ett genuint Hip Hop-jam och något som fick mig att inse graffitikulturens storhet och potential.

I sällskap av ett 100-tal andra graffare blev nattens hemresa mäktig och allt blev infärgat längs vår väg, gångtunnlar, perronger, byggnader och T-banevagnar. När stormen lagt sig, gängen skingrats och vi från blåa nått T-Centralens ultramarina perronghall, fick jag chansen att djupdyka i en black book tillhörande Derek, ledaren för crewet ”Magic Art” från Rinkeby. Han fick oss alla att dregla i chocktillstånd!

Under sommaren fördjupades kontakten med Derek och han valde att hoppa av Magic Art för att gå ihop med oss under crewnamnet RMCA – Real Magic Art.

Kontakten med Derek blev en viktig faktor för min egen stilutveckling. En sann mästare och grym mentor i alla bemärkelser. Hans characters var nyskapande och utfördes med högsta precision. Graffititexter och färgsättning gjorde han vildare än vildast och alltid med en ny vinkling. Derek bemästrade allt och var en stilskapande graffitikung som gick sin egen väg långt före alla andra, ALLA andra!

Klassikern. Har du någon knashistoria att dela med dig av?

Julmålningen på gymnasieskolan i Jakobsberg, vintern 1988.

En riktigt kall period och vi fick den briljanta idén att på förhand värma burkarna i torkskåpet. Någon timme senare slog det oss att vi glömt dom i hettan. Med lätt panik lyckades vi ändå försiktigt lyfta ut de heta burkarna, packa ner dom i en kylväskan och släpa oss iväg till väggen utan att drabbas av någon olycklig färgexplosion.

På plats blev det en het succé. Burkarna funkade perfekt och samtidigt höll dom våra fingrar varma. Det andra crewet hade inte samma goa upplevelse med sina burkar som bara spottade och fräste ut färgen på grund av kylan.

Vår 50-gradiga ”värmeväska” blev deras räddning. Det kostade dom en extra svart i utbyte mot lite kärlek och värme till deras cans, men det blev en väl slutförd julprod från oss alla.

Så, var så goda, en liten julklapp till er alla vinteraktiva eldsjälar. Denna lösning kan nog bidra till att ytterligare förgylla era snorkalla nätter vid väggen. God Jul!

 

Vilket land har blivit favoriten att måla i?

Danmark har blivit en klar favorit. Kan dock bara jämföra med den svenska planhalva då min graffitikarriär inte innehållit några större geografiska utsvävningar.

Nolltoleransen i Sverige har odlat fram fördomar, negativa attityder och misstänksamhet mot allt som har med graffiti att göra. Alternativt klassas graffitimåleriet som något naivt och oseriöst ungdomsnöje som snart växer bort och utövaren hänvisas därför till ett allmänt klotterplank i en avlägsen stadsdel.

När Sverige endast kan erbjuda ”gå direkt i fängelse utan att passera gå” så är klimatet och bemötandet ett helt annat på andra sidan sundet. Dansken rullar ut den röda mattan och välkomnar graffitins formspråk med öppna armar, som ett naturligt inslag i den levande stadsbilden. En oerhört positiv attityd! Det är dock med stor sorg som Köpenhamns graffitimekka i Sydhamnen nu rivs!

Danmark, Sten målad av Skize

Här i Sverige är det ingen som håller din kvalité i avancerade 3d figurer och målningar. Vad tycker du själv om graffiti scenen i Sverige?


Generellt upplever jag Sveriges graffitiscen som splittrad. Nolltoleransen har fått huvudstaden att halta i frustration, där kvalitet har fått stå tillbaka för en mer aggressiv form av graffiti och kvalitetsmålarna tvingas överge staden för att uttrycka sitt skapande på andra arenor. Samtidigt ser jag på närmare håll ett flödande Skåne som har halva foten inne i den öppna, tillåtande och högt utvecklade danska graffitiscenen. Upplever också att många mindre orter runtom i hela Sverige börjat kliva fram och tar nu en allt större plats på den samlade svenska arenan.

Kanske mitt skånska grodperspektiv gett mig en skev bild? Därför är jag övertygad om att det är mycket på gång bortom min insikt, både i och utanför vår huvudstad.

Så har vi det här med det rådande svenska graffitiidealet. Eftersom mina värderingar är präglade ur 80-talets ständiga jakt på utveckling och avancemang, så har jag svårt att förstå dagens allt mer utbredda ”retrostil”. Under åren 87-95 upplevde jag en både stark och snabb stilutveckling där nytänkande, nyfikenhet och uppfinningsrikedom stod som drivkraft parallellt med teknisk innovation. Idag tittar man tillbaka i graffitins historia och försöker kopiera dess gamla element och visuella uttryck men utan att försöka förstå den tidens tänk. Enligt min mening har det uppstått ett olyckligt missförstånd då både form och utförandets kvalitet nu backar. Ur mitt perspektiv är inte retro detsamma som taskig formkänsla och låg kvalitet. Även om formen hanterades annorlunda på 80-talet så sökte man ändå efter det som ögat finner behagligt och det tekniska utförandet gjorde man så gott det gick inom ramen för den tidens förutsättningar.

Naiva inslag i måleriet välkomnar jag som uppfriskande och rör om lite i hjärnan. Det svåra är att rådande trend pekar på att allt ska vara naivt och slappt och då blir det inte längre ett friskt och befriande andrum, bara sjabbigt och ointressant.

Men på samma sätt som att en over all naiv och slarvig målning kan döda intresset hos betraktaren, kan också en allt genom tekniskt perfekt utförd målning tråka ut ögat, även om den till en början kan upplevas som bländande. Trots allt blir en förutsägbar graffe aldrig något annat än en transportsträcka som snart är glömd.  Denna formel går nog att applicera på större delen av allt formskapande även om viss form inte är ämnat annat än att bara vara i sin visuella tystnad.
Kanske att denna trend är ett resultat av nolltoleransen, där kvantitet och ett snabbt utförande satt normen för den estetiska kvalitén och förpassat hantverksskickligheten till avbytarbänken? Eller så har jag bara blivit fyrkantig och mossig med åren… ;)

Vad tycker du om tågscenen?

Tågen övergav jag för mer än 25 år sedan. Mina estetiska ambitioner och tidspressen på yarden var inte kompatibla, bara frustrerande, och fick mig att välja stillheten vid väggen istället. Men jag vill ändå framföra stor  respekt till de som håller en kvalitativ tågscen levande.

Vilka graffitimålare ger dig inspiration?


Många gånger har mitt skapande en större koppling till koncept- och figurdesign inom datorspelsvärlden, men låt oss titta på graffen. Jag listar några av de jag upplever som inspirerande och har mycket att tillföra den svenska eller internationella graffitiscenen, också ur ett historiskt perspektiv:

I Sverige: Gouge, Jeks, Ance, Goner, Greg, Ziggy & Erse.

Inte i Sverige: Craola, Morka, Neist, Does, Scribe, Daim, Bando och Lokkiss.

Vilken burk gillar du mest?

Auto-K är en grym klassiker, det var där allt började. Quick levererade 80-talets pastellfärger. Carlofon var ett perfekt alternativ för att få smala linjer utan rinn. Det var då det…

MTN94 är dagens förstahandsval, lätt att strypa och har en bra täckförmåga. Montana Gold finns kvar som rester i mitt lager, helt okej burk. Kobra är ett märke jag nyligen kommit i kontakt med, än så länge ett starkt positivt intryck.

Molotows transparenta ingår som standard, pålitlig och jämn i sin kvalitet. Golds Mystic Black kan bli lite för intensiv och Magic White är en sur jävel då den har tendens i att bli äggvit ganska snart. MTN94 transparent svart är mjuk och snäll.

Vill dock varna för transparenta om det är hög luftfuktighet! Dessa blir då grumliga och lätt täckande, speciellt de svarta. Surt om man jobbat hårt med detaljer och vill stärka upp med lite skugga, märks inte på en gång men plötsligt upptäcker du att detaljerna är täckta med grått!

Vilken cap gillar du mest?

Min målarstil kräver många aktiva kulörer igång samtidigt, därför går det också åt en hel del caps. Har skalat ner urvalet till två favoriter – mtn 94 original & Pink Fat cap. Möjligen också Blue Soft cap.

Eftersom jag vänder på ordningen, drar lines först och fyller därefter, så är det inte helt avgörande att pressa fram en ultratunn stråle. Den millimetersmala konturlinjen skapar jag genom att ”klippa” den på längden med fyllfärgen.

Vad handlar graffiti om för dig?

Villkorslös skaparglädje utan kommersiellt styre och som välkomnar alla som vill uttrycka sig i färg och form. Vilket har gjort graffitin till världens största konströrelse genom alla tider! Graffen har definitivt format mitt liv och stora delar av mitt sociala nätverk har byggts upp genom kulturen. Graffitin har räddat mitt liv!

Canvas 2011, Sky

Canvas 2012, Skize Scull

Canvas 2012, Skize

Canvas 2013, Skize Crown

Vad gör du om tio år?

Har graffen lyckats hålla grepp om mitt liv i snart 30 år så finns det knappast något som kan hindra den från att bibehålla greppet i ytterligare 10 år.

Vad vill du säga till nya/yngre graffitimålare? Något tips att skicka med?

– Intressera dig för graffens historia, där finns mycket att lära och hämta.

– Tillåt dig att härma och kopiera, åtminstone de första åren. Det ger dig känsla och förståelse för både form och teknik. Den egna stilen kommer du att hitta och utveckla längs vägen.

– Räds inte för det som kan upplevas som omöjligt att uppnå, har andra lyckats så har du också goda chanser. Men det krävs alltid en investering och valutan du betalar med är din tid.

– Tänk utanför boxen och ta till vara på slumpen och det oväntade. Slumpen ska inte underskattas och är troligtvis din bästa ”partner in art”. En tuff utmaning för kontrollfreaket inom mig och jag jobbar ständigt på att våga samarbeta med den. Det finns få saker som jag upplever mer befriande och inspirerande än en oförstörd amatör som för första gången möter en vägg med sprayburk, total kapitulation där slumpen för befälet.

…och ska du måla en långkörare på stege, skaffa då träskor!

Någon hälsning till dem som läser?

God Jul!

Tack Skize! Vi ser fram emot att fortsätta se fler av dina avancerade målningar! Blessings! / Victor

Kolla in Skize på nätet

Hemsida – www.skize.se

Instagram – Skize_tsc

Lucka 6 – Hop Louie ( Julkalendern 2013 )

Hop Louie har blivit kallad Sveriges svar på Banksy. Han är en av de som driver gatukonst scenen i Stockholm. Känd för bland annat sina Christer Pettersson stenciler.

 

Victor – Tja! Läget? Kul med jul?

Hop Louie – Läget är bra. Jag gillar julmust och Karl Bertil Jonsson på julafton.

 

Hur fick du din tag? Betyder tagen något?
Jag satt och kollade på A-team i mitten av 90-talet där dom i ett avsnitt var på en restaurang som heter Hop Louie. Jag visste direkt att det är jag som är Hop Louie och sen dess har namnet följt med. För några år sen var min tjej i LA, där restaurangen ligger. Hon snodde en meny till mig och satte upp några Chrille P-stickers. Det kändes stort.

 

Varför började du med streetart?
Jag hade klottrat och målat lite characters under hela min uppväxt på Märsta-linjen i slutet av 90-talet och samtidigt haft ett stort intresse för bilder och politik. Jag var en så kallad aktivist och brukade affischera för olika demonstrationer och events, och så tänkte jag att jag skulle göra lite mer allmänna affischer som jag ville använda till att sprida olika budskap. Sen snöade jag in på att formge dom och baka in budskapet i bilder. Var mina affischer gick från att vara politisk propaganda till att vara streetart är lite oklart. Men sen fortsatte jag att experimentera med olika tekniker, bildspråk, material och så vidare. Jag gillar att testa olika grejer.

 

 

Heter det streetart eller gatukonst? Är det bara två olika språk eller finns det någon annan skillnad på de båda ordens mening?
Jag vet inte. Är inte gatukonst bara en direktöversättning från engelskans streetart?

 

Ser du dig som en graffitimålare eller som delaktig i graffitikulturen?
Jag vet inte, jag kan tänka mig att alla ortodoxa graffititraditionalister ser mig som en konstmupp och det är helt korrekt. Och folk som inte har så mycket koll kallar det jag gör för graffiti. Så jag har ingen aning vart jag tillhör. Jag vet bara att om en affär säger att dom säljer grejer med graffiti så kan jag gå dit och köpa cans.

 

 

Många har sett din gatukonst, särskilt i Stockholm. Är den alltid politisk med underliggande budskap?
Nej, inte alltid. Ibland är det bara en dum idé bakom. Men jag tänker att om man ändå ska hålla på att kommunicera med folk på gatan så kan man lika gärna säga något som har lite substans.

 

Gatukonst i Berlin, av Hop Louie

Är budskap och mening viktigt med din gatukonst? Ser du gatukonsten som meningsfull i själva handlandet, även om motivet saknar mening?
Att utan tillåtelse ändra något i det offentliga rummet, eller på någons fastighet, är en politisk handling. Man ifrågasätter på något sätt äganderätten och vem som har rätt att ta plats i staden. Nu ska allmänheten hålla sig till en handfull anslagstavlor i staden medan storföretagen kan köpa till sig nästan vilka ytor som helst. Men då väljer vissa av oss skita i det och att riskera straff för att ändra lite på omgivningarna. Varför, hur och var bestämmer vi själva. Det är därför gatukonsten är meningsfull i själva handlandet.

 

Hur kommer det sig att du började måla Christer Pettersson?
Han fick ta skit för något han inte gjort och sen hatade alla på honom för att han var en missbrukare från förorten, och jag fattar inte riktigt varför när vi samtidigt har mäktiga människor värda allt hat ovanför oss. Att sparka nedåt och slicka uppåt är tyvärr väldigt enkelt och vanligt, men jag hatar det. När snuten sen slog ihjäl Christer och sa att han hade ramlat, och det nästan var som att mäktiga människor som Göran Persson var nöjda, så bestämde jag mig för att göra en stencil av hans ansikte och sprida i Sollentuna där han bodde. Sen spred det sig lite.

 

Har du fått någon respons av Christer själv?
Nej, han är ju död. Men jag har snackat med honom en gång på en parkbänk i Sollentuna, det var dock innan jag började sprida hans nylle. Han var påtänd och snackade om att han var förföljd.

 

Vad vill du säga med Carl Bildt och Fredrik Reinfeldt motivet, varför mörka rinnande ögon?
Jag läste någon borgerlig tidning om att alla barnen gillar Reinfeldt, att barn tycker att han ser snäll ut. Jag mådde lite dåligt och sen gjorde jag hans ansikte så obehagligt jag kunde. Jag ville helt enkelt skrämma barnen med Reinfeldt.

 

Klassikern. Har du någon rolig knas historia att berätta?
Eftersom jag inte sysslar med traditionell graffiti utan typ står och klistrar eller spacklar så brukar poliser och väktare inte riktigt fatta vad jag gör innan det är för sent och jag dragit därifrån. Jag har blivit överraskad mitt i akten av både snutar och väktare som stannat en bit bakom mig och sen blivit ståendes där med en nollställd min och lite öppen mun som om dom undrar vad fan det är jag gör, och om det är olagligt eller inte.
Jag har blivit stoppad med en stor väska med stenciler och sprayfärg och hävdat att det är reklam och då var det lugnt.

 

Vad tycker du om gatukonst scenen och kulturen i Sverige?
Tack vare den här nolltolerans-moralpaniken som åtminstone finns i Stockholm så finns det inte så mycket som man skulle hoppas på. Det som finns är fint, men jag skulle vilja se större och mer genomarbetade grejer. Hela hus liksom. Det är knepigt med folk i makten som har samma syn på konst som talibanrörelsen.
Men det dyker upp initiativ ibland, som nu i december Kladdventskalendern som är som en GPS-skattjakt fast gatukonst som julkalender. Kolla Kladdventskalendern – Länk
Eller Apriloffensiven under hela april, då vi alla bara ska gå ut och köra så mycket som möjligt. Det brukar vara kul, Irok brukar fixa en mix som vi lyssnar på under tiden.

 

Hop Louie verk till årets kladdventkalender.

 

Vad handlar graffiti och gatukonst om för dig?
Att ta plats i sin omgivning. Och att man egentligen bara vill stå vid någon vägg tillsammans med sina polare och måla, lyssna på hip hop och dricka öl.

 

Vad gör du om tio år?
Förhoppningsvis står jag vid någon vägg tillsammans med mina polare och målar, lyssnar på hip hop och dricker öl.

 

Gatukonst i Berlin, av Hop Louie

Någon hälsning till dem som läser?
Dra till Cyklopen i Högdalen, där finns en liten laglig vägg och världen fetaste hus.

 

 

Vad vill du säga till nya och yngre graffitimålare och gatukonstnärer?
Kör bara kör.

 

 

Tack Hop Louie! Vi önskar dig lycka till med gatukonsten och ser fram emot att se mera i framtiden! Blessings! / Victor

 

Kolla in Hop Louie på nätet

Hemsida – Hoplouie.com

Facebook – HopLouie

Instagram – HopLouie

Lucka 5 – News ( Julkalendern 2013 )

Dagens intervju är med News. En av de målare som varit med från starten och nu lagt i en ny växel i sitt målade.

Victor – Tja! Läget? Kul med jul?

News – Tjena, jo tack, läget är bra. Inget jättefan av av julen direkt men det är alltid skönt att få vara hemma och hänga med familjen.

Varför News?

Det är en utveckling av en gammal tag. En av mina tidiga tags var Deuce som sedan blev Dewz och sen blev det News/Newz. Nej, ingen speciell betydelse, bara en lagom långt namn med tacksamma bokstäver i en skön följd.

Hur länge har du målat?
Jag började någon gång runt 1985 och var väl som mest aktiv på slutet av 80 och början av 90-talet. På senare år har det blivit mer perioder där jag har varit aktiv men nu under 2013 har jag kommit igång ordentligt igen(I mina mått mätt).

Nu mera är du aktiv på nätet och finns på instagram. Varför tog du steget till instagram?

Jag började väl med Fotolog (och sen Instagram) för att lägga upp gamla pieces. Både mina egna och andras grejor vilket det verkade finnas ett stort sug efter. Det verkade vara många lite yngre målare som inte sett eller brytt sig om äldre grejor men för några år sedan så verkade många börja titta lite i backspegeln både när det gäller historia och stil.

Är det viktigt för dig att få respons på dina målningar, att höra vad andra tycker eller se om folk gillar det du gör?

Nej, inte direkt. Jag har väl aldrig direkt varit den som varit ute efter ”fame” eller haft något större behov av bekräftelse. Jag har mest målat för min egen skull. Men visst gör det inte ont nu på senare tid när folk kommenterar och gillar ens grejor när man själv mest tycker/tror att man är en gammal has-been.

Varför började du med Graffiti?

Det är väl den gamla vanliga historien som så många andra som började i samma veva. Det var danska tuggummistickers, Beat Street, Style Wars osv.

Du är med i ett crew som de flesta känner till, ett crew som fått mycket uppmärksamhet och fortfarande håller hög klass. Hur har crewet påverkat dig i ditt graffitimålande?

Jag tror inte det har påverkat mig nämnvärt faktiskt. Alla i VIM har alltid haft egna stilar och mål så det har väl inte varit så att det funnits en speciell ”VIM-stil” som man anpassat sig till. Men visst är det väl så att om jag inte hade startat och varit med i VIM så hade många säkert inte känt till namnet News. Jag har väl varit minst aktiv i VIM och ridit lite på att vissa andra jobbat hårt och satt VIM på världskartan, hehe.


Vilka graffitimålare har du målat med som imponerat på dig på något sätt?

Oj, det finns en hel drös. När jag och Akay målade med Slice sommaren 1988 är väl något jag lär minnas länge. Slice hade redan varit en stor favorit några år och var överlägsen både stil och teknikmässigt. Skil är en annan som jag haft nöjet att måla med några gånger som alltid imponerar med sin teknik. Nug har alltid legat i framkant och ”tänkt utanför boxen” när det kommer till stil osv.

Någon knashistoria du vill dela?

Nej, jag har klarat mig bra på den fronten faktiskt.

Vilka länder har du målat i?

Inte alls så många faktiskt. Sverige, Norge, Belgien, Holland. Jag har rest väldigt lite i graff-syfte.

Vilket land är favoriten?

Jag får nog säga Sverige just för att jag har målat så pass lite utomlands. Även om jag är övertygad om att många länder är betydligt trevligare att måla i.


Vad tycker du om graffiti kulturen och scenen i Sverige?

Jag vet inte riktigt. Jag har inte riktigt varit en del av ”scenen” på länge. Men tyvärr så ligger väl Sverige och dess målare en bit ”efter” t.ex. Danmark, Tyskland och flera andra länder nere i europa för att i dom flesta andra länderna så har folk i allmänhet en betydligt öppnare inställning till graff. Vilket ger betydligt fler ställen och tillfällen att måla på.

Vad tycker du om tågscenen i Sverige?

Ja, vad ska man säga om den? Jag förstår att klimatet är väldigt hårt sedan ett antal år tillbaka så all heder till dom som fortsätter att kämpa. Man önskar ju att det var mer som förr när folk kunde stå och pilla på burners istället för den korta tiden som verkar bjudas nu.
Jag har inte målat tåg på många år nu och var väl ingen stor aktör på den scenen förr heller även om jag var med och gjorde några minnesvärda missions.

Vilka graffitimålare ger dig inspiration?

Det kan nog vara lite olika från dag till dag beroende på humör. Ziggy och Disey har alltid inspirerat och kommer nog alltid att göra. Men för att rabbla några som inspirerat under senaste åren, Set (Australien), Toys crew (Danmark), Taps & Moses (Tyskland), Jag gillar mestadels graff som inte är för polerad. Det måste fortfarande finnas en känsla av att det faktiskt är en person som stått målat med känsla, inte överpolerade pieces som ser ut som om det är gjort i photoshop och sen tryckt på väggen.

Vilken burk gillar du mest?
Jag är inte så bevandrad i burksjungeln utan har bara testat ett fåtal olika så Montana Black har blivit den jag använt mig mest utav. På senare tid har jag dock kört en del med Sigma80 som jag tycker ha funkat rätt bra också. Det finns väl egentliga inga dåliga burkar idag. Det är nog små skillnader mellan dom olika fabrikaten och det handlar mest om personliga preferenser.

Vilken cap kör du med?
Jag använder i stort sett bara NY fat. Jag tycker den är väldigt mångsidig och framför allt väldigt skarp i kanterna. Jag har dock lovat mig själv att lära mig hantera astro fat också.

Vad handlar graffiti om för dig?

Det handlar först och främst om viljan att vara kreativ och skapa något. Att göra det för sin egen skull, inte för att tillfredsställa andra. Och på senare år när man har familj och svårare att komma ifrån så handlar målandet mycket om tillfälle för umgänge också.

Fortsätter du med graffitin 2023?

Ja, det hoppas jag verkligen. Har intresset funnits i snart 30 år så lär det fortsätta hålla i sig.

Någon hälsning till dem som läser?

Tack för att ni orkat läsa om den här gamla gubben.

Något tips att skicka med till yngre graffitimålare?

Skissa så mycket ni bara kan, utveckla något eget, se till att kunna er historia och ge aldrig upp.

HipHop av News, 1986

Tack News! Vi fortsätter följa dig och ser fram emot att se mer av dina målningar! Blessings! / Victor

Kolla in News på nätet

Facebook -Newsferatu

Instagram – Newsferatu

Lucka 4 – Gouge ( Julkalendern 2013 )

Gauge är en av de mest talangfulla och begåvade målarna med fokus på figurer. Hans teknik och verk är unik, och har fått många att tappa hakan.

 

 

Tja Gouge!

– Ho Ho Ho finns det några snälla toys, old schoolers och wanna bees i huset? God Jul till er i så fall!

Vad skriver du nu?

Gouge – CAS , JPC, 7DC club.


Vad har du skrivit förut?

Jag började skriva SEZ kring 92-93, innan det kommer jag inte ihåg. Sen dess har det varit en mix av olika namn. VORY, CYPER och PURE är några. CASIO skrev jag länge men den gav jag upp efter en problemfylld natt. Några år senare var det en annan Stockholms kille som tog det namnet.

Hur blev det Gouge, och varför?

Gouge – Gouge, a form of chisel. Gouging (fighting style), an antiquated form of combat in the back-country United States (Wikipedia)

För mig är det mer ett ord som jag tog 95 under en resa. Sen dess har jag skrivit Gouge. Ibland med A och ibland med O. Aet kommer från en av många fel skrivningar i graffititidningen UP för många år sen. Dom hade stavat med A och det såg soft ut så jag bytte.

Bruce från TP va snabb med att påpeka att Gauge är en amerikansk porrstjärna för många år sen och undrade om det var därför jag valt det namnet. Vi blev senare kompisar på Myspace men hon slutade inom porrbranschen 2005 och jag fortsatte.

 

Hur länge har du målat?

Började tagga runt 1990 men min första målning kom till efter nyår 93. Sen dess har jag mer eller mindre målat på. Familj och utbildning har ibland kommit emellan men oftast har det funnits tid att måla. Vissa år har jag bott på andra platser eller utomlands vilket gjort att jag inte har målat så mycket i Stockholm.

Jag bodde ett tag i Sollentuna och kunde se en hel del grejer av dig där, och även längs pendel linjen. Är norr om Stockholm din bas?

Märta linjen, norrgående är där jag kommer från. Även där jag fått mycket inspiration från.  VIM och KIS, men även produktionsmålare som Adept och Greg fanns i närheten när jag var liten. Det var både bombing och burners på linjen. Idag är det nya personer som håller scenen i liv. OBH och Close gör grymma produktioner. Själv har jag flyttat men kommer ofta tillbaka till vissa platser som har betytt mycket. Det var ju där allt började. Vissa väggar målar man igen av nostalgiska skäl eller att man bara gillar känslan av att vara på just de platserna.

Dina characters är kända av många, inte bara graffitimålare. Kallar du dig writer eller figurmålare, eller känner du dig mer som det ena eller det andra?

När jag började så var det jag och min nära vän Vespa som var min partner-in-crime. Vi ville vara som Ziggy och Disey, Bando och Mode2 eller Circle och Tariq. Han gjorde texten och jag figurerna. Det bara blev så. Under många år fortsatte det så. Inget mig emot.  The man in the middle – som figurmålare hamnar du oftast mellan två textmålare. Koncept eller helhet har alltid varit viktigt för mig vilket gjort att jag tagit på mig det när andra helst vill dra lines.

Har alltid ritat och tecknat väldigt mycket, något jag anser är nyckeln till bra graffiti. Oavsett om du gör snabba throw ups eller burners. Idag målar jag mera texter under andra namn. Kanske för att jag inte har tiden att fortsätt utvecklas inom figurmåleriet på det sätt jag vill. Tiden finns inte. Vilken etikett jag har får andra sätta på mig, inget jag bryr mig om eller som spelar särskilt stor roll idag.

Du fick ta emot priset som årets graffitimålare nummer 1, hur kändes det?

Ha ha .. skrev på Instagram när jag nominerades att #graffitiawardssuckdick..  det fick jag äta upp. Har haft en del otalt med King Size eftersom vissa på den gamla tidningen snackade mer skit än valfritt rikstagsparti. Men visst det va kul! Särskilt att Jacob var den som gav mig priset.

Varför graffiti?

Det är fortfarande den perfekta blandningen för någon som är estetisk och äventyrslysten. Tycker fortfarande att det är väldigt kul att måla, på allt!  Tror att du måste ha den inställningen om du skall hålla på som vissa av oss gjort. Att bara fortsätta år efter år.

 

Har dina figurer något budskap? Kan man tillexempel se dina egna känslor gestaltas i figurerna?

Oftast. Särskilt mina figurer. Mina skissböcker är som dagböcker. När jag skissar figurer kommer det alltid med en massa känslor. Text är för mig mer själlöst. Grafisk form. Bokstav efter bokstav. Sen kan det målas med stor passion men det är fortfarande bara bokstäver på rad.

 

Vilka graffitimålare har du målat med som imponerat på dig på något sätt?

När jag och Skil började måla ihop så var jag tvungen att lära mig måla snabbare. Måla mer på känsla och att tekniken måste bara sitta i handen. Kul och utvecklande samt att det alltid är bra häng med Skil.

Mad C målade på AOTS camp och det var imponerande. Fantastisk duktig konstnär. Alltid gillat att måla med Hacke, ger ifrån sig en positiv känsla. Många inom CAS och vänner till oss är bra att måla med. Att få samarbeta med Jeks, Polar, Hope, Skize eller Rubin är både utvecklande och inspirerande. Men jag söker ständigt nya samarbeten. Iron Mike, Nerg, Bbop eller Ligisd är några som jag målat mer med under de sista åren.

Många talar bra om dig och har fått ett bra första möte/intryck av dig. Du är bland annat med som en av ledarna i graffitifrämjandets art-camp. Är det viktigt för dig att vara schyst och en förebild?

JA! Som ung var det alltid mycket identitet. Många hårda och coola writers. Man skulle vara rätt hård och inge respekt. Många slicka uppåt och sparkar ner. Dagen toys är ju morgondagens kungar. Oavsett om man vill medge det eller ej. För mig känns det bara rätt att bjuda på sig själv och vara öppen. Jag tror även att jag är rimligt bra på att känna av människor och vissa personer går jag inte ihop med men de allra flesta ser jag nyfiket på.

AOTS Camp var grymt. Efter första året så fick jag ansvaret att sätta ihop vilka konstnärer som skulle få komma. Även där var det viktig att dessa var bra förebilder och personer. Samtidigt var det ca 20 unga målare som alla är på väg in i graffitin av olika anledningar. Många tjejer anmälde sig och det är jätte kul att vad som tidigare varit något mest för killar börjar bli ett uttrycksätt för alla. Många av tjejerna har både skissat och tecknat mycket mer än killarna men hade mindre vana av att måla med spray. På några dagar utvecklades de enormt mycket. Hoppas alla som var med fortsätter, på sitt egna sätt.

 

 

Klassiker. Har du någon knas historia att berätta?

Hmm nja, peppar ..peppar så har det varit dåligt om nya historier.

En rackish historia är att jag glider in på en OKQ8 någonstans i detta långa land för ca 15 år sen. Inte planerat att racka men varför inte. Saknas svart och det vore bra att ha. Svart Dinotrol får bli målet och det är det som hamnar innanför midjan. På väg ut så med få steg kvar till dörren får jag av någon dum anledning för mig att det var ”någon” som sagt att de har nya larm i locket på burkarna. Liknande de man har i kläder. Smala långa som måste avlarmas i kassan. Shit!! Beslut på 2 sek. Av med locket!! Och känn efter NU!

Locket faller givetvis ut framför mig och instinktivt hukar jag mig ner för att plocka upp det. Faktum är att plastlocket faller ner i det hårda golvet och gör det där höga och irriterande ljudet av en plast detalj som studsar flera gånger innan det tillslut ligger still. Vad som händer är att när jag hukar mig ner så trycker min överkropp ner capen på Dinotrolen och precis när jag fått fatt på locket med fingerspetsarna hörs ett högt  -Psssssshhhhh!!

Så här i efterhand fatta jag inte att personalen inte gjorde något. Kanske lät de mig dra med vetskapen att jag precis fått en stor svart Blobb! på halva överkroppen som inte kommer gå bort i duschen.

 

Vilket land är favoriten?

Tyskland och Los Angeles gillar jag.  Vänner och bra gatuklimat där. Små orter i obygden av Sverige. Skulle gärna resa mer i Sydamerika, Spanien och Portugal.

Vad tycker du om graffiti kulturen och scenen i Sverige?

Går i vågor. Nya kommer, gamla slutar. Vissa gör comeback andra trappar av efter många ihärdiga år. Det är svårt att vara på topp jämnt och alla har sitt recept hur det skall göras. Vissa deltar mer framför datorn än på väggar och tåg, dom är viktiga dom med.

 

 

Några kommentarer om tågscenen i sverige?

Risk, Ausf, AOD och NERR är tunga på det dom gör. WOL, OBH och BST håller Stockholm igång. Tåg är inte mitt medium men det är inspirerande att se vad andra lyckas göra. Det är många som försöker att måla bra tåg men bland alla vagnar som görs är det få som sticker ut. De flesta springer mest in och tömmer chrome.

Att behöva ligga och vänta på något som ibland inte blir av finns inte i min världsbild. Har inte tid för det. Vore säkert kul om jag hade mer tid över men hade säkerligen lagt det på något annat. Varje gång jag går utanför dörren måste det gå att måla – kanske min viktigaste förutsättning för att fortsätta hålla på med detta!

 

Vilka graffitimålare ger dig inspiration?
Just nu är det #hashtagbluntgod och Zes från MSK spännande. Askews utveckling inom konst är också spännande. Annars blir jag inspirerad av nära vänner som jag målar mycket med men framför allt är det fotografier och bilder. Jag gillar toner och färgfält som täcker stora ytor. Små saker, detaljer och känslor kan vara drivkraften och motivationen under flera år. Idag är det svårare att bli inspirerad av olika målningar. Det görs för mycket och det är för tillgängligt. Däremot kan personer inspirera mig mera. Deras sätt och inställning till livet och graffiti. Ibland känner jag dem ibland bygger jag själv upp en identitet av dem baserat på deras handlingar och hur de uttrycker sig.

 

 

Vilken burk rockar mest?

Kobra och Nitro. Har jobbat med Kobra ett tag nu och de passar mig väl. Inte deras low presure utan den silvriga burken. Lätta att strypa och göra detaljer men även bra att fylla stora ytor med. Den gula fat capen är perfekt för stora flares och feta linjer. Kommer från en tradition av att varje burk kan vara del av en bra målning. Inget slöseri utan att man tar vara på sitt material. Som hantverkare har jag en åsikt om alla spraymärken och en relation till alla sorters burkar. Något jag ständig måste omvärdera med dagens snabba produktutveckling.

Vilken cap kör du med?

Extra fat och extra skinny. Kontraster. Även olika rör och kallegrafi caps från gamla burkar. Har försökt att komma bort från vissa caps. Som att alla använder Montana Spider för att göra tunna linjer. Vissa verkar inte kunna måla utan dom. Testa alla sorter, experimentera med olika caps och burkar. Inte bara de som finns att köpa utan metallic, roststop eller andra system. Använd pensel om du verkligen vill ha smala linjer eller hex cap. Gör vad du vill men vet hur du vill har slut resultatet.


Vad handlar graffiti om för dig?

Frihetskänsla. Äventyrslust och kreativitet. Gillar inte fotboll eller sport om det inte handlar om att utöva det. Baka surdegsbröd eller bygga cyklar får vara någon annans passion. Måla tavlor är relativt nytt och jag ska försöka hitta lugnet i mig själv så det kan bli några fler tavlor.

 

Vad gör du om tio år?

Skapande av någon form. 2023 ser jag fram emot. Att bli äldre och fortsätta måla känns som ett privilegium. När jag var 16 år hörde vi om målare som fortfarande höll på när de va 18 – 20. Ha ha ha  vilka gubbar!! Tänkte man…

Har en bok som jag startade skriva i första gången jag gjorde en graffiti målning. Där i har jag bokfört alla de 1000 första målningarna. Var, när, hur och med vem i detalj. På sista sida skrev jag med stora bokstäver. – By now you should have stopped doing this shit! Den är ett roligt minne idag och en bra påminnelse om att är man tillräckligt uppfylld av stunden spelar inte de gråa hårstråna någon roll.

Någon hälsning till dem som läser?

Till alla som var med på AOTS Camp – kötta på! Ha kul! Trånkan- Uppsala och Skåne gänget samt Olivia, Lisan och de andra tjejerna.

Rubin, Jeks, Motel, Skize, Skil, Hope, Close och Hell, Siks, Caster, Street Corner crew, CAS Europa, ZZtop, Desk7, Dr Skog, The Pricks, Iron Mike, Ligisd, Ollio, Gone och Disk i GBG, UP crew och alla andra vänner inom och runt graffitin.

En sista hälsning till alla writers

God jul på er! 2014 its yours!

Tack Gouge! Vi ser fram emot att se mer av dig, och särskilt dina kommande tavlor. Blessings / Victor

Kolla in Gouge på nätet

Hemsida – www.gougeone.com

Instagram – gougeone (Länk)

 

Lucka 3 – Anton ( Julkalendern 2013 )

Anton är en illustratör från småland med rötter i graffitin. Denna intervju handlar oundvikligen om konst, med perspektiv från både konstskola och graffitikultur.  

Victor – Tja Anton! Hur är läget? Ser du fram emot julen?

Anton – Yo! Det är bra! Det ska bli skönt att åka hem till Sverige, träffa familjen och ta det lugnt nån vecka.

Just nu studerar du illustration i Hamburg, hur är det?

Det är på en annan nivå, dom tar verkligen illustration på allvar här. Folk är jävligt duktiga, jag tycker att många verkar ha en mer naivistisk eller expressionistisk approach till tecknandet också. Det är ballt för jag är rätt dålig på det själv, men jag försöker slappna av lite mer nu. Hamburg är en soft stad, mycket regn dock.

När vi gick estetiska programmet i Värnamo för många hejans år sedan så var du down för graffiti, samtidigt som du provade alla andra tillgängliga tekniker och stilar. Har du landat nu i akryl, duk och pensel?

Jag vet inte riktigt vad jag har landat i, jag tycker fortfarande det är kul att testa olika tekniker och material. Jag har målat tillräckligt mycket med pensel för att känna mig bekväm med den, men det senaste året har jag mest försökt utveckla mitt tecknande och testa olika material på den fronten. Det finns alltid något nytt att testa, det är som en upptäcksfärd som aldrig tar slut.

Ett av dina spår för konsten har blivit typsnitt, du skriver och målar fantastiska bokstäver. Har din konst utvecklats och hämtat inspiration från din graffiti bakgrund?

Absolut. Jag märker hur mycket graffitin har lärt mig om bokstavsformer när jag tecknar bokstäver. Det där har också alltid funnits med vid sidan av måleriet, men jag har börjat lägga lite mer tid på det och kommer fortsätta så. Annars tycker jag graffitin har haft både positivt och negativt inflytande på mitt tecknande, det tog lång tid för mig att vänja mig av vid tydliga konturlinjer och monokroma färgfält. Det skyller jag på graffitin. Samtidigt har det gjort att jag är bra på linjer och former och har en schyst handstil om jag anstränger mig lite.

Varför började du med Graffiti en gång i tiden?

För att jag bodde vid yarden och såg tågmålningar och gods som var målade. Sen läste jag ”Graffiti – Ett gäng hiphopare och deras konst”, vilket är en ganska missvisande titel, och tänkte att det där verkar ballt. Så jag letade målningar, vilket inte var superlätt med tanke på att det var max tre-fyra aktiva målare i Vmo då, och sprang runt och fotade. Sen började jag skissa, blev kompis med en snubbe som också gillade graffiti och så började vi måla lite. IFS!

Har du slutat med graffiti?

Ja, jag har inte målat olagligt på skitlänge. Jag har gjort några betaljobb, lagliga pieces och får ett litet bombingryck någon gång om året. Men det räknas inte. Jag slutade för att jag inte är en adrenalinjunkie. Jag är lugn, tråkig och gillar att göra saker ganska långsamt och noggrant. Det passade inte ihop med graffitin och jag tycker inte det är superkul att måla lagligt, jag målar hellre en tavla. Min crewpolare började köra mer på riktigt och jag var inte game. Dessutom tyckte jag att graffitins formspråk var i vägen för mitt måleri. Men jag tänker irriterande ofta på att klottra.

Vad tycker du om graffiti kulturen och scenen i Sverige idag?

Jag vet inte om jag tycker att jag har någon rätt att uttala mig om en scen som jag inte är en del av men det kommer jag väl ändå göra i den här intervjun. Från sidlinjen verkar det vara ungefär samma sak som det har varit de senaste tio åren. Återväxten bland målare verkar vara lite sådär, men det kanske bara är som det känns för att man blir äldre. Jag gillar Smet och några andra lirare. Jag har haft nöjet att bo i Malmö och se Leon och Marvel fläska pågor dom senaste åren. Dom, och folk runtomkring dom, kör dessutom sina utställningar och gallerier där dom vänder och vrider på graffiti som konstform. Det är nice tycker jag.

Vad handlar konst om egentligen?

Konst är ju ett ganska flytande begrepp. Folk verkar så desperata att få kalla sin skit för konst, nu löser man ju det ganska enkelt genom att låta dem göra det och sedan göra skillnad på konst och GOD konst. Så är skit fortfarande skit. Jag tycker kanske inte att konstetablissemanget ska ha egenrätt att bestämma vad som är konst, så vi kan väl säga att god konst är en sorts kvalitetsstämpel som vi sätter tillsammans men där vissas röst väger tyngre än andras. Det är väl rimligt att någon som har studerat konst har mer att säga till om i ämnet än någon som studerat ekonomi. Men vad konst handlar om egentligen? Vad fan som helst!

Vilka konstnärer får du inspiration ifrån?

Oouufff.. Det är så många. Jenny Saville, Lucian Freud, Sven Ljungberg, Robert Crumb, Ralph Bakshi, Finsta, Ikaros, El Mac, ESPO.. Tusentals kända och okända människor..

Hur har din bakgrund i graffitin tagits emot på konstskolorna du studerat på?

Det är ganska vanligt med folk som har målat lite graffiti i kreativa miljöer tycker jag. Så det är inte särskilt märkvärdigt, och inget jag skyltat med heller. Det händer att människor frågar om jag har målat graffiti på grund av min stil, men det hade varit oförskämt av mig att kalla mig för graffitimålare när jag känner människor som brölat på i 10+ år i samma tempo. Jag brukar rycka på axlarna.

Vissa talar om att graffitin kommer att bli en ism, eller redan är en ism, hur ser du på graffitin som konstform?

Det är en svår fråga, haha. Jag tror inte nödvändigtvis att vi som lever nu som bestämmer det, utan framtida generationer. Då blir det väl också en godtycklig uppdelning där man separerar och buntar ihop olika aspekter av graffiti och street art med andra liknande fenomen, som man brukar göra när man ska sätta en etikett på en kulturyttring. Då kanske graffitin ses som en uttrycksform i en bredare konströrelse som går ut på marknadsföring och behovet av att synas och visa att man existerar. Då kanske den rörelsen kan kallas för ”egoismen” och det hade ju varit ganska roligt.

Personligen tror jag att graffitin nästan alltid måste vara rörlig och temporär för att ha ett konstnärligt värde. Jag tycker att graffiti förlorar mycket av sin kraft om man ställer ut samma sak på galleri som man gör på gatan. Det måste finnas anpassning till ytan och situationen som ersätter den illegala aspekten av graffiti, för så mycket av spänningen i konstformen ligger i att TA plats utan att fråga om lov. Ibland tänker jag att graffiti måste vara olagligt för att vara graffiti, annars är det bara en teknik för att göra en målning på en yta. Då kanske man kan kalla själva piecen för ett typografiskt konstverk eller en logotyp eller något istället? Men då blir det så jävla tråkig stämning.

Dessutom är många som vill vara en del av graffitikulturen lite dumma i huvudet och tycker att man är en sell out om man lyckas göra sitt graffitimålande eller konstnärskap till en inkomstkälla. Oavsett hur man gör det. Folk sitter på flashback och kallar NUG för hora för att han spaggar ut på galleri, eller skrattar åt galleribesökare som uppskattar det. Då förstår man ju exakt ingenting av vad han gjort. Han har brutit ner graffitin till beståndsdelar. Bara intensiteten och energin i aktionen, och spåret på väggen, finns kvar. Jag tittar hellre på ”It’s so fresh I can’t take it” på Youtube igen än går och ser en trött utställning med Poscapieces. Om jag nu får uttala mig här från sidlinjen.

Jag gillar tags mest av allt för det är minimalistisk graffiti utan krimskrams. Det är som ett språk och desto fler tags man ser desto större blir ens ordförråd.

Vad gör du om tio år?

Ritar och får betalt för det, på ett eller annat sätt hoppas jag.

Någon hälsning till dem som läser

Tack för att ni tagit er igenom intervjun!

Vad vill du säga till nya/yngre graffitimålare? Något tips att skicka med?

Ha kul, testa nåt nytt.

Tack Anton! Vi önskar dig lycka till nu med studierna, och vi ser fram emot att se mer av dina målningar och illustrationer! Blessings / Victor

Kolla in Anton på nätet…

Instagram –  (Länk)

Lucka 2 – Dwen ( Julkalendern 2013 )

Dagens målare är Dwen. Om att flytta till Småland. Ta sig ut ur destruktivitet. Hur graffitin är en positiv och kreativ del av livet. Plus mycket goa och glada målningar.

Victor – Tja! Läget? Kul med jul?

Dwen – Tja! Bara bra med mig =) nja jag gillar våren och hösten då det inte är så varmt, samtidigt som det är ganska mörkt ;)

Vad skriver du nu?
Jag skriver DWEN KES,UHC,MON

Hur fick du din tag? Betyder tagen något?

Den fick jag genom att jag ville ha någonting som går ganska fort att dra. Den betyder egentligen ingenting. Men någonstans genom åren,så har mina nära myntat uttrycket ”dwen e din vän”. Jag antar att det är för att jag är ganska social HAHA. Och jag måste tacka DIMHE (R.I.P.) Han gav mig iden om hur jag skulle dra den. Loooong time ago.

Hur länge har du målat?

Min första målning gjorde jag 1997, resulterade i torsk och skrubbning med stålborste mitt på dan. Jag minns att det var massor av folk som gick förbi och var sarkastiska och dryga. Vilket inte var så kul just då.

Varför började du med Graffiti?

Jag började bara för att jag ville hänga med de tuffa grabbarna i skolan haha. Plus att en av mina bästa vänner målade.
Det gav en kick och folk pratade om vem det kunde vara som gjort det ”där?”. Hjälpte till måste jag säga.

Vad har fått dig att fortsätta med graffiti?

Det kan man fråga sig? Jag antar att det blivit en livsstil. Miljön och mystiken intresserar mig. De flesta  av mina vänner målar, så då kan väl jag också haka på. Då jag har mestadels klottrat och kanske gjort några pieces per år. Fick jag en ordentlig tändning för ngt år sedan. Censur och Öga slog vad om vem som skulle måla mest. Vilket resulterade i att jag flippade och gjorde 100 pieces. På för mig helt nya platser. Fames eller att köra över något gammalt ifrån mig eller annan crew medlem räknades inte. Sen har det bara flutit på för att jag tycker att det är kul. Graffen för mig handlar om att ha kul och att träffa dessa så kallade mystiska ”nattvandrare” och ”lösdrivare” som delar samma intresse. Att du kan måla precis vad som helst gör det också speciellt. Men det ska sägas att graffen bara är en kul hobby för mig. Jag vet att jag inte kommer bli bäst eller störst. Vilket kanske sticker i folks ögon att jag inte kan eller orkar lägga spikraka lines eller lägger fetaste fyllen. Men jag älskar dem som kan få en snabb panel att se ut som ett klistermärke.

Du har tidigare haft en ganska destruktiv livsstil och tagit dig upp ifrån det, och nu har du varit vit i 4år. Varför har du hållit kvar i graffen?

Dryga 5år har det faktiskt blivit nu =). Som jag skrev tidigare så har det blivit en livsstil och något galet måste jag få hålla på med tycker jag. Det som dock kan vara jobbigt eller bra är att jag har en helt annan magkänsla(noja). Som gör att jag kanske inte går bananas lika ofta. Utan rekar lite bättre. Svårigheten är att stå och vänta på någon annan som pillar till förbannelse haha!

Vad har graffen betytt för dig på din resa från det destruktiva till ett ”svensson” liv med heltids jobb, bil, lägenhet och sambo?

Jag tror faktiskt att det varit bra för mig, då jag fått ut en del överskotts energi. Sambon säger att det är ok så länge det inte är omkring någon släktmiddag eller dylikt. Då det var en incident för något år sedan, då hon fick förklara varför jag inte dök upp till familje middagen. Vilket jag nu försöker hålla mig till ;)

Någon hälsning till de som var där du varit, som sitter fast i olika destruktiva grejer och vill ta sig loss och gå vidare?

Jag fick lära mig den hårda vägen att ingenting blir bättre utav att jag fortsätter försöka bedöva mitt dåliga mående med substanser av olika slag. Det finns en lösning om du vill ha den. Och det är inte att ”Stoppa huvudet i sanden”. Ta tag i ditt liv å måla ändå ;)

 

 

Vilka graffitimålare har du målat med som imponerat på dig på något sätt?

Svårt att svara på. Jag minns att jag tog med Jons (kes) Y2K på hans första back jump. Han var en otrolig konstnär. Han gjorde ett ansikte. Tyvärr slängde min dåvarande tjej min kamera rulle så något foto finns inte =( Hans stil var något utöver det  vanliga. Vila i frid.

Vilka länder har du målat i?

Inte så många faktiskt. Bara Sverige,Danmark och Norge

Vad tycker du om graffiti kulturen och scenen i Sverige?

Jag är lite hemma kär och tycker att den är grym!

Du har flyttat från Stockholms trakten till Småland. Vad är så bra med småland?

Miljön, att slippa stressen plus att alla är mer avslappnade.

Varför är alla småländska writers så trevliga tror du?

För att de är religiösa??? Haha Nej vet inte men alla jag träffat har varit öppna och trevliga.
Jag gillar att man ska kunna surra lite och köra något tillsammans utan attityd.

 

Vad tycker du om tågscenen i Sverige?
Den har blomstrat tycker jag =)

   

 

Vilka graffitimålare ger dig inspiration?

Mina vänner främst. Men i Sverige säger jag nog Gauge, Sexie, Hotel m fl

Vilken burk gillar du mest?

Montana black. Molotow 600ml

Vilken cap gillar du mest?

NYC fat

Vad handlar graffiti om för dig?

Gemenskap, adrenalin, glädje, smutsiga blöta och trasiga kläder.

Vad gör du om tio år?

En dag i taget. kryptiskt ja men jag trodde inte jag skulle bli så här gammal så det får tiden utvisa.

Något tips att skicka med till nya och yngre graffitimålare?

Graffen behöver inte vara så mycket attityd. Surra med folk å kör inte över någon utan att fråga om lov. Dock ska du måla olagligt så är uttrycket ”snitches get stitches” nått som stämmer.

Tack Dwen! Vi önskar dig lycka till nu med ditt målande och framtiden! Blessings! / Victor

Intervjuer Graffitimålare

Förra året arrangerade vi en Graffiti julkalender på hemsidan för nätverket Graffiti saved my life. Varje dag släppte vi en eller flera intervjuer med graffitimålare – fram till julafton. Tillsammans med vänner i nätverket, och vänners vänner, så fick vi till en riktigt tung och bra kalender.

 

intervjuer2012

Två citat om kalendern.

”Riktigt trevligt initiativ av Graffiti Saved My Life att ge ut 24st intervjuer med intressanta målare. Från gamla rävar till dagens yngre aktiva målare. Big up!”

/ Alexander, Highlights

 

”Graffiti kan, för en oinsatt person vara svårt att förstå och det kan vara svårt att veta vad man ska börja med om man vill lära sig mer om denna konstform. Graffiti Saved My Life’s kalender tycker vi är en bra sak att börja med. De visar på ett bra sätt upp mångfalden av utövare och deras olika förhållningssätt och tankar om graffiti. 

Vi tycker att intervjuserien var ett grymt initiativ och hoppas att många får ta del av detta värdefulla och inspirerande material!”

/ Hugo Röjgård, Ordförande för Riksteaterföreningen Graffitifrämjandet

 

 

Just nu håller Victor i trådarna för en ny serie intervjuer till årets julkalender. Det kommer att bli en del nyheter i år, som bildspecialer och videoklipp. Samtidigt blir det samma höga kvalite med både korta och långa intervjuer, med både gamla och nya, äldre och yngre, aktiva och ej aktiva, hårda bombare och de som pillar på pieces, de som kallas sig konstnärer och de som gått vidare till andra yrken.

Fram till dess kan ni kolla in tidigare intervjuer, de är alla värda att läsas och kollas igenom igen och igen. En unik intervjuserie med smakprov på svensk graffitiscen.

 

Julkalendern 2012

 

Lucka 24

Alsike Kloster – Sveriges första och enda graffiti workshop på ett kloster.

Ruskig – Sveriges graffiti förebild. 

 

Lucka 23

Atom – unik intervju med en av Stockholms writers.

Mamma – om att vara förälder till ett graffiti kid. 

 

 

Lucka 22

Arber Beqiri – om en resa från gatukonst till grafisk design, från Kosovo till Sverige.

Fool – linjevägg målaren i söder. 

Super G – från väggar till höbalar. 

 

Lucka 21

Rubin – Göteborgsmålaren som nu finns över hela världen med sina målningar.

 

Lucka 20

Otur – humor och norrsken.

Julius – hur är det att vara ny och yngre i graffitiscenen?

 

Lucka 19

Finsta – en egen stil som satt spår i graffiti världen.

 

Lucka 18

Vader – Back from space.

 

Lucka 17

Klottrarna – graffitijobb med kvalite. 

Awone – Avancerade målningar och Norrköpings fame. 

 

Lucka 16

Appear 37 – up and coming.

 

Lucka 15

Graffitifrämjandet – graffitisveriges finaste vän.

Diare – från designskolan. 

 

Lucka 14

Emmilou – om väggen i Märsta, och att plugga på konstfack.

Vifl – panels och visa råd.

 

Lucka 13

Days – writern som blev pappa. 

 

Lucka 12

Highlights – om dåtid nutid och framtid för sveriges graffbutik nummer 1. 

 

Lucka 11

Henry – 3 år på resande fot runt jorden.

 

Lucka 10

Fusk – stilrena panels.

 

Lucka 9

Hefa – represent skåne.

 

Lucka 8

Circle – Brännare, sedan dag 1. 

 

Lucka 7

Chiqua – textil och sprayfärg. 

 

Lucka 6

Deli Basis – hiphop med graffitirötter.

 

Lucka 5

Linus Hjälmeby – konstnären. 

 

Lucka 4

Star – en exklusiv titt i Stars blackbook. 

 

Lucka 3

Linus Pekar – fondväggar workshops och nätverk. 

 

Lucka 2

Tvång – från whoa graffitiforum till egen företagare. 

 

Lucka 1

Smet – panels med smålandsskogens finest.

 

 

Extra Intervjuer

 

Emil aka Style – Graffitimålaren som rest jorden runt och blev tatuerare.

Irok – Unik intervju med en av Sveriges främsta bombare.

 

 

Alla intervjuer hittar du här – http://graffitisavedmylife.se/category/intervjuer/

 

Intervju: Irok

Irok är en av Sveriges främsta bombare. Jag kommer ihåg klippen från VHS filmerna där Irok bombade insida och utsida som om det var vardag för honom, medan vi satt i soffan i Småland och tuggade på naglarna. Ryktet säger att Irok hade tags uppe på alla pendeltåg i slutet av 90 talet. Vi har fått chansen i en unik intervju med Irok att ställa frågor om svensk bombing och Stockholms underground graffiti scen.

 

 

 

Victor – Tja Irok! Vad händer?

Irok – Same old. Jobbar på och försöker leva livet! Önskar att jag kunde säga att jag precis kommit på en ny superhet App eller nått.

Vad betyder Irok egentligen? Varför valde du den tagen?

Vet inte riktigt hur det blev så. Satt och lekte med bokstäver och sen fastnade jag för det helt enkelt. I Rock U dont, U get me!

 

 

Vilka crew är du med i?

AOD – AE – LFO – HIT mfl Nuförtiden hänger jag väl mest med AOD boysen. Både på och utanför plan.

 


 

Du har ryktet om dig att vara en av Sveriges främsta bombare. Om vi skulle säga att du var den främsta, vad säger du då?

Haha. Det vettefan. Nånstans på slutet av 90-talet var man väl jävligt manisk men att man var den främsta är väl att ta i. Du ska inte tro på vad folk säger…


 

Om jag har förstått det rätt så fanns dina tags på insida och utsida av varje pendeltåg under slutet av 90 talet. Hur hann du med all bombing?

Jag gjorde väl ett helhjärtat försök på att ha utsidor på alla pendlar ett tag om det är det du menar?! Under en period där så var jag bara intresserad av att dra outsides på tåg. Tror det var den där Dano och 303arna som drog igång det suget, rullade ju en del “highspags” längs linjen. Hehe.

Det var ju andra tider då. Man ställde klockan på 06 för att dra ner till Sthlm Södra och köra alla tåg i morgonrusningen sen iväg och köra panels på de daylayups man hann med för att sedan dra och köra outsides i kvällsrusningen igen. Man får en hel del gjort om man går in 110% för det.

 

Har det varit viktigare för dig med kvantitet än kvalite?

Jag skulle vilja säga kvalité men det blev ju inte alltid så av olika anledningar hahaha. För mig har det alltid handlat om att göra saker, resa runt, träffa folk, gå på klubb osv. Jag satt inte hemma och skissade eller hade alla de här mysiga graffmiddagarna som alla verkar ha sysselsatt sig med. Jag har alltid varit lite med stressad och otålig av mig, även fast jag också älskar att chilla ut den med bra sällskap ibland…

Men mkt av det vi har gjort har ju varit sjukt oplanerade actions på fyllan. Vi fick nån idé och så bar det iväg, när andra drog på efterfest så drog vi på fylle-action!  Under en period så bodde Star precis vid Central-layupen i en fet vindsvåning. Jag kommer ihåg hur vi alltid tog taxi hem till honom efter att vi varit ute. Vi sprang upp och hämta massa burkar för att sedan dra ner och köra på pendeln därnere. Gick för det mesta oväntat bra måste jag säga så här i efterhand, även fast vi fick springa ett par gånger då väktarna blev lite arga.

 

  

  

  

  

 

Det verkar som att det har gått i perioder för dig med målandet/taggandet? Är det något synonymt med alla graffiti-bombare att det går i perioder? Vad beror det på? Är det 6 månader vinter som stoppar?

Vintern är ju den bästa tiden!! Blir ju mörkt snabbt då och folk orkar inte vara ute i samma utsträckning så då var det ju i princip fritt fram. Tror det var Mud som brukade säga att det var på vintern som de riktiga tågmålarna visade sig. Han är för övrigt någon som borde ha mer pendel-propps för sin kärlek till stålet. Fan vad han låg i ett tag längs M-line.

När det kommer till perioder så är det väl som med allting i livet. Man tappar suget och vill testa på något nytt eller man får barn, flyttar, hamnar på nytt jobb, problem med “rättvisan” osv. Finns flera olika anledningar. Nu är det dock bra många år sedan man var ute och sprang. Tror det var i Schweiz 2009 som jag körde en panel sist . Eller nej… Blev ju faktiskt utsläpad på ett crew-mission på pendeln 2010 om jag inte minns helt fel…

 

 

Klassikern, Har du någon knas historia att berätta?

Finns väl en hel del smaskigt i arkivet och som ska ligga kvar där men jag kan väl bjuda på två stories att garva åt nu när det är depp vinter och allt.

Kaos ringde mig en sen höstkväll år 2001 om jag minns rätt. Han hade två stycken målare från Schweiz på besök och undrade om jag ville dra med dem på en tub windowdown. Jag sa att det stod en gammal grön vagn utanför Blåsut-yarden och som antagligen skulle iväg till skroten inom kort och att vi borde  plocka den direkt. Det passade mig också perfekt då jag bodde i närheten på den tiden och skulle flyga till London dagen efter. Sagt och gjort, vi drar ner där och allt verkar hur lugnt som helst. FÖR lugnt nästan. Vanligtvis brukar det vara lite folk som går och rastar sina hundar på den lilla gångvägen som löper längs med yarden. Men nu var det helt dött. Ingen rörelse överhuvudtaget om man bortser från en och annan bil som passerarde.  Efter en liten vända runt om i området så hoppar vi tillslut över staketet mot yarden och gömmer oss i tågvagnen. Vi sitter där ett tag och känner av vibbarna. En sista burk genomgång och uppdelning av ytan innan vi bestämmer oss för att hoppa ut och börja måla. Området där vi målar är helt upplyst och vi har alla byggnaderna med fönster i ryggen så vi kände oss inte direkt hemliga. Men bortsätt från den känslan så är allt cool lugnt. Efter vad som kan ha varit 10-15 minuter så börjar vi bli klara och börjar göra oss redo för att dra därifrån. Vi beslöt oss för att strunta i att, som sig bör, göra en lugn och sansad sorti, till att istället lägga en rush in mot den lilla skogsdungen på andra sidan staketet. Sagt och gjort. Vi springer över vägen och in mot skogen. Upp flyger maskerade väktare från både höger och vänster. Jag lyckas med att lägga en hockytackling i fullfart på den ena men den andra slänger sig på mina ben och jag flyger en bra bit på grusgången. Mina två nyfunna vänner från Schweiz möter samma öde. Det visar sig att det var ett tiotal falck-väktare som omringat yarden och bara legat och väntat på oss. Senare framgår det också att de hade filmat alltihop från en byggnad inne på depåområdet. När vi stod och väntade på polisen så var väktarna fortfarande maskerade och ropade till varandra att “stek inte fejjorna”… Det tog väl en 20minuter innan den första polispatrullen dök upp och lägger den klassiska “-hur var det här då”. Jag svarar snabbt att “-det får du fråga han om” och nickar mot den ena maskerade väktaren. Polisen blir genast hård i tonen och börjar fråga ut väktaren om vad fan han hade gjort. Väktarna svarar “öh öh nej, asså det är inte jag som är gripen utan han” och pekar mot mig. Jag svarar med “-ljug inte, säg som det är nu istället”.  Polisen börjar blir märkbart irriterad över den smått kaosartade situationen och över faktumet att det är maskerade personer överallt. Tillslut börjas det fumlas fram med IDs. Jag blir släppt på plats och drar hem och lägger mig. Dagen efter flyger jag till London. Där slösurfar jag så småningom in på Aftonbladets hemsida och möts där av rubriken; “Målade för 100.000kr, fick 900kr i böter, nu kan den 20-åriga svensken få betala allting själv.” Blev ju självklart intresserad av vad det nu var för stackars jävel som rykt och klickar vidare. Väl inne på artikelsidan så kunde man se ett filmklipp. “Se filmen från gripet”. Där kan man se hur jag och de andra två målarna står bland maskerade väktare och man hör den numera klassiska “stek inte fejjorna” frasen bli ropad emellan väktarna. Jag ringer genast AB och undrar hur de kan visa bilder på mig i en kvällstidning och på sin hemsida dagen efter jag blivit gripen då jag på plats förklarade mig oskyldig och inte haft en rättegång i målet ifråga. Ganska snart så uppdagas det att det hela var en tillställning regisserad av Falckarna som tillsammans med SLs dåvarande säkerhetschef Kjell Hultman (mannen som senare döms för mutbrott m,m i den stora Falck-härvan) fantiserat ihop en liten fälla. De hade placerat vagnen lite snyggt i depån och satt den under bevakning. En av falckarna på plats frågade mig också varför vi hoppade över staketet och inte använde oss av det fina hålet de hade klippt upp åt oss… Då de två Schweiziska målarna kom från ett icke EU land och bara kunde bli dömda till 900kr i böter så blev Kjell Hultman galen. Han drog då till med att det minsann kostar 100.000kr att sanera vagnen (som var på väg till skroten…). När jag senare söker den ansvarige utredaren hos polisen så svarar en förvirrad äldre polis.  Han uppger tillslut att han inte sett något skadeståndsanspråk från SL då vagnen skulle till skroten. Han säger också att han letat efter en film som skulle visa hela gärningen men som tydligen var på villovägar (såld till Aftonbladet) och han sa att han skulle pusha för att lägga ner utredningen då hela historien verkade väldigt märklig. Aftonbladet tog bort artikeln från nätet strax efter att jag ringt och skrikit om att jag skulle stämma dem. Så slutet gott. Med facit i hand så slutade det med några bortgjorda falckare och ytterligare en pinsam historia för Kjelle. Någon som har kvar löpsedeln från AB så är jag intresserad.

 


 

//

I 2000-talets början så brukade jag åka till Prag och hänga med mina boys därnere. En gång så följde Olaf med mig ner och vi gav oss ut på ett mission. Vår host Romeo kunde inte följa med utan ritade istället en liten karta över en yard åt oss. Yarden låg strax utanför Prag och var rätt stor med ca 30-40 spår om jag minns rätt. Det fanns några väktare som rondade men för det mesta höll de sig i ett torn och därifrån kunde de inte se till spåret vi skulle måla på i vilket fall. Vår plan var att ta en taxi ut dit och hem då det inte kostade någonting på den tiden. Väl framme var allt super med varsin kasse öl, ryggsäckar fyllda med färg och ett glatt humör. Vi började med att försöka navigera oss till det spår som vi var menade att köra på. Det visade sig vara lättare sagt än gjort. Vi började bli otåliga när vi smög omkring och kände oss inte helt hemliga heller. Efter att ha letat runt i yarden efter spåret i nästan 2timmar så hade vi druckit upp alla ölen och började bli allmänt sliriga. Vi bestämde oss tillslut för att vi hittat platsen han menade och började damma upp varsin färgpanel på ett IC-tåg. Vi hade stått i ca 20min och skulle precis börja på seconds när vi hör en väktare som kommer runt tåget ett par vagnar ner. Väktaren börjar skrika och lysa på oss med en ficklampa samtidigt som han springer mot oss. Vi droppar allt vi håller i händerna, lämnar ryggsäckarna och springer in i buskarna bakom oss. Marken sluttar nedåt och vi halvspringer fumlande bland kvistar och löv. Ungefär 50meter ner igenom buskarna så slutar slänten tvärt med ett stup. Vi lyckas precis undvika att ramla ner i vad som visar sig vara en kanal. Vi springer längs med kanten på kanalen och kommer så småningom fram till en bro som vi klättrar upp på. Lyckligtvis så visar det sig att vi inte alls är långt borta från torget där vi hoppade ur taxin. Vi tar oss snabbt dit. Väl framme så upptäcker vi att det inte är några taxibilar kvar utan hela torget är helt öde bortsett från en ensam röd Skoda. Vi går fram och frågar “taxii taxiii?”. Duden i framsätet bara stirrar på mig. Jag sliter upp lite korunas ur fickan, ger honom och upprepar; “Taxii Taxi!” lite stressat. Han nickar åt oss att hoppa in. När vi sätter oss i baksätet så märker jag att det sitter en till person i framsätet. Jag ser sedan hur föraren sträcker sig fram och börjar pussla med några elkablar under ratten… Jag möter Olafs blick då han också ser samma sak som jag. Vi börjar rulla iväg men problemet var bara att ingen av de två i framsätet kunde engelska. Jag och Olaf försöker göra oss förstådda på polska och några fraser slovakiska. Oklart om de fattade var vi ville åka men på väg nånstans var vi iaf. In på nått industriområde, igenom en tunnel och ut på en liten grusväg mitt i ingenstans. Jag säger till Olaf att vi får slåss för livet om vi stannar samtidigt som jag letar efter nått tillhygge i baksätet. Plötsligt stannar de bilen och ber oss stiga ur. Föraren vinkar åt oss att komma till bakluckan och tar upp ett litet kuvert ur byxfickan. Han viker upp det och häller ut innehållet över lacken för att sedan hacka upp det i fyra stycken långa sträck samtidigt som han räcker mig ett avklippt sugrör. Jag tvekar först och undrar vad fan det är för nått?! Jag får nått ohörbart till svar. Inser att det är lika bra att köra. 10min senare pushar vi Skodan till max runt om i Prags ringled. Vi kryssar mellan nattspårvagnar samtidigt som vi hänger ut igenom rutorna, kastar ölburkar och skriker åt förare att dra åt helvete. Fattar inte hur fan vi inte blev stannade så här i efterhand. Vid 9-tiden på morgonen släpper de av oss vid ateljen som vi lånat över helgen. Fortfarande helt schvingade och med ett flyg att ta hem på kvällen så var det ingen idé att gå att sova utan vi fortsatte festa. Var lite sliten stämning på hela hemresan och bra därefter. Dont do drugs kids…

 

 

Du håller även på en del med musik. Hur kom du in på musiken?

Har alltid gillat att springa på en massa fester så det kom rätt naturligt att jag ville börja arrangera och spela skivor själv sen efter ett tag. Åkte med Looptroop under 4-5 år tidigt 2000-tal och fick en massa inspiration från ställen runt om i världen så tog med mig mkt från det.


Har musiken ersatt graffen för dig?

Det har väl alltid levt sida vid sida tycker jag.

Blir du inspirerad av graffen när du jobbar med musik? Och hur påverkar musiken ditt graffitimålande?

Man kan väl säga att jag tog med mig mkt av bombing-mentaliteten när jag började arrangera fester. Streetpromotion har alltid varit key för mig då jag gillar att se posters, stickers m,m på stan. Jag jobbade rätt hårt med att få in graffen på klubbar också. Live-graff, video, utställningar osv. Men vid den tiden 99-talet och tidigt 2000-tal så var det ett rätt jobbigt klimat och ett osmart drag visade det sig (eller smart nu i efterhand:)). Vi fick ju polisbevakning på alla fester vi arrangerade och polisen hade också påtryckningar mot lokalägarna så vi fick flytta runt en massa. Kommer ihåg när vi höll till på Universitetet ett tag och då hade de en styrka på ca 20 uniformerade poliser, 5 civvare plus X antal Falk-civvare som gjorde livet besvärligt för de ca 600 besökarna. Helt vansinnigt om man tänker tillbaka. Nu är det ju en helt annan inställning till graff. Marie Laveau har en helt nerbombad källare och nu senast hjälpte jag NUG med ett jobb på hypade Taverna Brillo nere på Stureplan.

 

  

  

  

 

Du håller på en hel del med dubstep, är det ett måste för graffare att lyssna på och hänga på dubstep klubbar?

Haha. Nä vafan. Folk får väl lyssna på vad bäst de vill. Det gör iaf jag. Jag har dock alltid varit intresserad av soundsystem culture. Åkte till London i slutet på 90-talet och gick på massa fester. Blev peppad och började göra fester med BASS MUSIC i Sverige. Följer väl med sen dess för mig antar jag. Det man dock kan säga är att det alltid funnits olika typer av epoker för olika musikstilar när det kommer till musik och graff.

 

Jag kommer ihåg Öland roots en sommar när du och några andra drog igång en klubb på stranden, generator som drev runt allt och ett partytält fult med folk som hoppade runt. Vad fick du egentligen för respons av festivalen?

Roligt att du drar upp det. Jag och några boys från Väsby hade precis öppnat en liten graff/tatueringsstudio i Väsby kallad STUCK. Vi ville pusha den och  körde ner med en husbil, soundsystem, elgenerator, partytält, massa sprit m,m. Sen stod vi och dj-ade i Connex-uniformer (som var det som gällde då) till tidig morgon. Det blev så maxat att Öland Roots senare erbjöd oss ett eget litet område på festivalen några år senare. Men fan. Jag kommer ihåg hur bensinen till generatorn tog slut på morgonen och vi fick den supersmarta idén att slanga bensin ur husbilen. Problemet vara bara att bensintanken satt för långt in så vi stod bara och sög i oss massa bensinångor tills vi stod och spydde… Slutade iaf gott då en granne på ön hörde att musiken slutat och kom med en dunk bensin åt oss så vi kunde fortsätta. Fun times.

 

 

Flera känner nog till att du är hjärnan bakom Friendly fire filmerna. Jag kommer ihåg när jag såg den första, och den andra. Big up till allt arbete du lagt ned på dem filmerna! Nu kommer snart en tredje. Vad har vi att vänta i den tredje filmen? 

Det är ju ett bra team bakom filmerna och vi har ju alltid haft målsättningen att ha så kul som möjligt när vi gjort dem. Till den sista nu så måste jag dock säga med handen på hjärtat att vi saknat lite av den tid och motivation som vi haft på de tidigare två. Alla jobbar ju heltid och mer därtill nuförtiden och att göra det här tar sin lilla tid. Nu var det iaf så att vi samlat på oss en väldig massa bra material genom åren och kände att vi var tvungna att få ut det. Vi har actions från Sthlm, Malmö, Oslo och jag tycker personligen att det blev riktigt fett även fast den inte kommer i närheten av 1an som vi verkligen la ner kärlek på.

 

 

Vad motiverar dig till att producera och driva nya projekt och fester?

Om man ser till FF-filmerna så har motivationen alltid varit att vi ska leverera det fetaste vi kan till våra followers. Detsamma måste jag säga när det kommer till allt annat också. Man måste följa hjärtat och köra på sen blir det kanske inte alltid super bra rent ekonomiskt alla gånger, men det viktigaste är att man följer sin mode och känner att man kommer vidare.

 

Tillbaka till graffen. Vad tycker du om graffiti scenen i Sverige idag?

Har ingen super bra koll om jag ska vara ärlig. Verkar dock som att de fortfarande är en del som kommer upp och att en hel del gamla writers håller igång. Det är ju alltid kul att se. Dock så måste jag säga att Instagram scenen lever i allra högsta grad. Haha. Nej, men skämt åsido, det är faktiskt väldigt intressant att följa en massa gamla graff-vänner och se hur de utvecklas i sitt konstnärskap eller i livet överlag. Mkt av de timmarna man la ner som ung på graff har ju format en och går ju igenom i det man sysslar med senare i livet.

 

  

 

Kommentarer om tågscenen i sverige?

Har ju i stort sätt lagt ner men håller alltid ett vakande öga när jag är ute och reser. Jag måste ge propps till Skåne-ligan som alltid ligger i. Lyckas alltid se välgjorda panels rulla förbi när jag är därnere. Och sen ett stort bigup till sthlm boysen också som ligger i 24/7!!

 

Vad handlar graffiti om för dig?

För mig har det väl handlat om gemenskap, actions, fester, resor, men också att få upp mitt namn så mkt som möjligt. Tågen har ju alltid spelat en stor roll. Det är en speciell känsla att röra sig bland tåg överlag och ännu roligare att se sitt namn rulla förbi i morgonrusningen.

 

Några tips till kids som går igång på bombing?

Kom ihåg att ha kul därute! Haha. Och ödmjukhet varar längst!

 

 

 

Vi uppmanar alla att ta tag i ett ex av nya friendlyfire! och håll utkik för nya apriloffensiven!

Tack Irok för att du ställde upp på intervju! Lycka till nu med fortsättningen och allt du står i! Blessings! / Victor

 

Länkar

Nya Friendly fire – köp ett ex via Highlights

Kolla in förra årets Apriloffensiven mixtape – apriloffensiven soundcloud

Lucka 24: God Jul hälsning!

Så var vår kalender slut för denna gången. Stort TACK till alla er som ställt upp med bilder och svarat på intervjuer! Tillsammans har vi gjort den här julkalendern så här bra. Särskilt extra tack till Smet som roddat och fixat i bakgrunden av kalendern, bjud honom på glögg om ni råkas i mellandagarna! Sedan 1 december har vi haft mellan 300-800 unika besökare per dag och 5494 unika besökare sammanlagt, enligt google analytics. De flesta besökarna är från Stockholm, sedan Malmö-Göteborg-Jönköping m.m. Vi har även många besökare från våra grannländer! Jätte kul att se trafiken på sidan, vi förmodar att intervjuerna uppskattas!

Idag firar kyrkan Jesus födelsedag. Vår kalender firar Ruskigs födelsedag! Hurra för Pärra!(se länk) Men ändå några ord om Julafton… Denna dag då kyrkan firar att Jesus föddes. Kort efter födseln i Betlehem blev Jesus själv ett flyktingbarn när Josef och Maria flydde till Egypten. Därför blir intervjun med några ungdomar som bott på Alsike Kloster extra speciell nu den 24e december.(se länk) För mig har det här varit den bästa julkalendern någonsin. Intervjuerna har handlat om skaparglädje, kreativitet och om gemenskap. Julevangeliet menar att Gud har blivit människa genom Jesus och kommit till oss, jag tänker att det säger 2 saker som är intressant just nu… 1 – Att det finns något gudomligt i mänsklig gemenskap, när den är som bäst så har vi nog känt av det i t.ex. ett crew eller kompisgänget. 2 – Guds begreppet innehåller en skapare och därmed också en skapelse. Om vi liknar Gud på något sätt så borde ju det vara i skapandet, kreativiteten och skaparglädjen.

Med de här två orden, gemenskap och kreativitet, önskar jag er alla en riktigt God jul! Ta hand om varandra! / Victor aka Alive

 

+ Idag släpper vi en facebook grupp för Graffiti event, nyheter, skiss-battles m.m. – Klicka här för att kolla in!

+ Glöm nu inte bort att intervjuerna finns här och du kan gå in på vår sida och läsa dem om och om igen.

+ Gouge och Skil skickar en julhälsning till oss!

Kolla in Gouge hemsida – klicka här!


Lucka 24 – Intervju: Alsike Kloster

På landet utanför Uppsala har syster Marianne, syster Karin och syster Ella öppnat upp Alsike Kloster som fristad för flyktingar i nöd. De förenar klosterliv med att öppna upp sitt hem åt flyktingar som fått avslag på ansökan om asyl i Sverige. Detta arbete har dem gjort i mer än 30 år. Jag bodde här ett halvår som volontär. Något av de sista jag gjorde var att anordna ett graffitiworkshop med hjälp av vänner och Highlights.
Förmodligen världens första graffiti workshop på ett kloster! Jag har intervjuat 2 av dem ungdomar som bodde på klostret och var med i workshopet.

 

VE – Hej! Hur är läget?

Svar – Hej! Det är bra med oss nu! I somras fick vi uppehållstillstånd och allt känns lugnare nu! Man får vara lite friare än vad man var när man inte hade det!

 

Vad kommer ni ihåg ifrån graffiti workshopet vi hade?

När vi målade graffiti var den en fin dag! Solen sken och alla var glada. Den dagen var en av de roligaste på Alsike!

 

 

Vad var svårast eller mest utmanande med att måla graffiti?

Linjerna och skuggorna, var det svåraste för oss när vi målade graffiti, tycker vi.


Varje vecka så kom det en konstlärare som hade med sig olika färger och material. Vuxna och även alla barn som inte gick i skolan fick måla och rita. Var skapande och kreativitet något som hjälpte er under tiden på klostret?

Genom att rita eller måla kunde man uttrycka det som man inte kunde säga med ord! Tillexempel – Jag kommer ihåg att jag målade en tavla, på den var det tre rosor och en sol! De tre rosorna symboliserade tre systrarna och solen symboliserade en volontär. Med detta ville jag säga hur de tre systrarna tillsammans hjälpte oss och att de hade även vänner utanför klostret som hjälpte systrarna!

På denna tavla skrev jag också ett citat som Moder Terasa sa ”Ibland tror vi att det vi gör är bara en droppe i havet men havet skulle vara mindre utan den droppen”.

Med denna ville jag säga hur mycket deras hjälp betyder för oss, man kan inte finna ord att beskriva det!

 

 

En känd gatukonstnär Banksy lär ha sagt något i stil med ”graffiti kanske inte kan fixa all fattigdom i världen, men det kan få någon som mår dåligt att le”. Kan det citatet stämma in på workshopet på Alsike?

Det stämmer bra eftersom man mådde så dåligt under den tiden, man hade inte stort hopp, allt man kunde göra var att be och vila i Guds händer!!!

När man tänker på alla svårigheter och hinder man möter varje dag i denna värld är graffiti ett bra sätt att använda att göra andra le. Genom att måla graffiti glömde man bort i vilken situation man hade hamnat i! Man glömde världen och koncentrerade sig på det man ville måla! Man glömde sina bekymmer och var fri, för ett tag i alla fall!

 

Jag kommer ihåg hur bra allting gick denna dag. Från det fina vädret till hur duktiga alla ni var som prövade måla graffiti för första gången. Vad tycker ni själva om era målningar?

Vi tycker att målningarna blev fina! Det var första gången vi målade graffiti och det gick ganska bra tycker vi. Framför allt att vi tillsammans hade kul och jag tyckte att det var skönt att glömma ett tag den situationen vi var i.

 

Vem var duktigast på workshopet då?

Vi var! haha, med tanke på att då var det första gången vi målade graffiti… Jag tycker att allt gick bra. Alla blev glada när de fick vara med. Och alla blev stolta över sina målningar!

 

 

Har ni något tips till någon annan som hamnat i liknande situation som er? När livet blir tufft och slår hårt mot en?

Det viktigaste är att man inte ska ge upp, och ha tålamod! Det känns väldigt tungt när man får nej gång på gång men jag tycker att det är viktigt att man kämpar på!

 

 

Vad ska ni göra nu i julledigheten?

I julledigheten ska vi vara med vår familj och vänner! Vi väntar på vänner som ska komma och hälsa på oss under julen.

 

Vad gör ni om 10 år?

Vi hoppas att vi är där vi drömmer att vara. Som alla andra ungdomar har vi också drömmar. Jag drömmer att hjälpa folk, att kunna ge den hjälpen som jag fick! Jag vet hur mycket det betyder, och jag vill hjälpa andra, genom att hjälpa andra kan jag tack alla dem som hjälpte mig!

År 1959 Bill Wilson sa ” Tacksamhet bör riktas framåt istället för bakåt”. Med andra ord – om du fortfarande för budskapet till andra så gör du det bästa möjliga att återbetala den hjälp du har fått. Jag tycker också det, om vi hjälper varandra kan alla få en bättre och säkrare framtid.

Min syster drömmer om att vara en fotbollsspelare. Hon är bra på det och vill en dag spela för landslaget i Sverige.

Tack att vi fick vara med ! Vi önskar er en riktig God jul och Gott nytt år!

 

Tack att ni ställde upp denna intervju! Vi önskar er lycka till med studierna nu och fortsättningen med det ni tar er för! Blessings! / Victor
 

För dig som vill veta mer om Alsike Kloster..
Kolla in detta videoklippet – Guds rikes ambassad
Lyssna in P3 Dokumentär – Polisrazzian i Alsike Kloster

Lucka 24 – Intervju: Ruskig

Idag har vi äran att ha med Ruskig på en intervju, det är inte bara julafton utan även Ruskigs födelsedag! Hurra – Hurra – Hurrraaa! Ruskig, som egentligen heter Pärra Andreasson, är en av dem graffitimålare som varit en stor förebild för många. Alla färgerna, figurer, ansiktsuttryck. Det är mycket som händer i målningarna, ofta lekfullt och färgglatt. Smet hookade upp med Pärra i studion i Malmö och ställde frågor om spinneriet, en unik skola för graffiti och urbankonst där Pärra är lärare. Men även om hur graffitin hjälpt till under prestationsångest, och om Pärras målande för jämställdhet!

 

Smet – Tja Pärra! Vad ska vi kalla dig? Pärra eller Ruskig?

Ruskig – ErikPärraPärandersVonAndreasson men de flesta kallar mig Hörrö.

Hur är läget i Malmö? Förutom snöovädret, går det bra för er med Spinneriet?
Tack bara bra! Sista veckan på skolan innan jullov och just nu snöar det ju så allt är perfekt.

 



Berätta om spinneriet, vad är det och hur började det?

Spinneriet är världens enda skola för Urbankonst- och HiphopKultur. Förutom jag som arbetar här med graffiti/gatukonst och Promoe som jobbar med text/producering så har vi en ständig ström av gästlärare här o styr upp projekt med våra deltagare. Vi har funnits sen 6 år tillbaka och ligger såklart i Sofielund, Malmö. Vi startade för att det helt enkelt behövs.

Graffiti har många gånger bevisat att kreativitet och skaparglädje kan hjälpa kids på flera sätt och dessutom använda deras energi till något som många får glädje utav. Det samma gäller hiphopens andra element med musik och dans. De coolaste grabbarna och tjejer kan börja dansa, sjunga, rita därför att det görs som breakdance, i en cypher, eller ett skiss battle. Vad är din egen erfarenhet av graffitins potential och energi?
Jag började som Bboy och tro det eller ej, men jag hade en massa energi. Pga av en ryggskada fick jag dock välja ngt mindre kroppsligt och då blev valet graffiti, som ju ändock innehåller en hel del fysik. Inte minst estetiskt. Är inte helt inne på ditt påstående att det är de coolaste som fortsätter med HipHop i någon form utan de är de som saknar identitet och är beredda att ge allt för att skapa sig en.

 


Du och Ångest började måla samtidigt? Du har skrivit någonstans att ni båda hade ”ruskig prestationsångest”. Stämmer det? Är det borta nu eller finns det fortfarande kvar?

Jag började långt innan Ångest. Det stämmer att vi tog våra signaturer utifrån en känsla av prestationsångest men även för att bokstäverna i RUSKIG ÅNGEST är toksköna. Idag har jag ett dagligt behov att prestera men med en mer avslappnad attityd till det.

 


Hur länge har du målat? Har du varit lika aktiv sedan dess?
Första målning 1984, hyfsat aktivt sen 1988 och på heltid sedan 2000.

Många förknippar nog dig med färgglada detaljrika målningar med ansiktsuttryck och känslor. Det känns oftast glatt och positivt. Är det meningen? Vill du att alla ska skratta och vara glada?
Dekis sa detsamma för några år sedan men mer som en kritik typ; ”varför gör du alltid så jävla glada och positiva målningar? Kan du inte göra något vidrigt och fult någon gång.” Så då gjorde jag ett porträtt av honom som vidrig och ful.

 

Du har den senaste tiden målat ansikten med citat och bokstäver. Tänker på de ”jobb annonser” man kan se på din blogg. Hur började du med det? Vad är det för projekt?
Jag hade under några år gjort kontaktannonser åt folk, som började med att jag själv var desperat singel varför jag gjorde en annons åt mig själv på P-Huset Anna i Malmö, där ca. 10 000 passerar varje dag. Ingen svarade på annonsen trots att jag skrivit ut både mail/mobil. Däremot var det flera som ville att jag skulle göra en liknande annons åt dem. Kanske jag gjorde ett 20-tal såna innan jag tröttnade eftersom inte en jävel träffade en partner på det sättet. (Sensmoral, ragga inte genom graffitimålningar!) Ungefär samtidigt som jag slutade med att hjälpa folk att hitta kärleken så pratade jag med en kompis som var arbetslös. Vi kom på att det kanske skulle funka att söka jobb genom graffiti? Hon fick hjälpa till och vi gjorde en ca.2.5X7m stor målning mitt i Malmö. Den uppmärksammades rejält och hon fick jobb! (Nu 3 år senare jobbar hon kvar på samma ställe och stortrivs.) Har fortsatt göra såna lite här och där. Den fetaste är i södra Frankrike och är över 10 meter hög.

Ett av dina projekt har varit att måla en massa sura gubbar i olika hus, rivningshus och övergivna hus. När det blir jämställt i samhället mellan kvinnor och män så kommer gubbarna du målar att bli glada. Bra grej du gör! Här i vår intervjuserie så har vi med 2 tjejer som målar. Vad är dina tankar om detta. Varför är det så få tjejer som målar graffiti?
Svaret är enkelt. Män har ett behov av att försöka skapa något annat när de inser att de inte är gjorda för att delta i foster/barnprocessen mer än i ett par minuter. Yngre män har också ett behov att skapa nya saker för att utmana äldre män som redan är etablerade. Därför skapar kreativa yngre män subkulturer. (Som i alla teorier finns det undantag. Lady Pink deltog i hög grad till graffitins ursprungshistoria.)


Är graffiti en grabb kultur? Hur kan vi graffitimålare forma en kultur som är schysstare och bättre för alla?
Graffitin är en, till en början, tuff kultur där både tjejer/killar som nybörjare får visa att det genuina intresset verkligen finns där. Då får/finner man sin plats inom kulturen. Annars ignoreras man. Skolor och kurser är platser där denna kultur inte finns för dem
som tycker det är jobbigt och som vill pröva en annan väg.


Vad tycker du allmänt som Sveriges graffiti kultur?
Jag tyckte den var nära på urusel ett tag under slutet av 90-talet och början på 2000-talet. Idag vill jag säga att den verkligen blommar! Det är superkul att se. Fan vad många och dynamiska målningar det kommer upp hela tiden. Grymt.

Du har själv en kid som målar graffiti om jag förstått det rätt? Vilka råd kommer du att ge henne om hon börjar ränna ute på nätterna och måla?
Hon målar men inte mer än annat hon gillar att göra ibland. Jag ger henne samma råd som jag skulle göra till vilket barn/vuxen som helst. Gör det inte. Fråga om lov. Till skillnad från Stockholm så får man i mycket hög utsträckning lov att göra graffiti/gatukonst här. Det är nämligen mycket uppskattade konstformer hos en riktigt stor del av alla människor som bor här. 9 av 10 människor som bor i Malmö gillar graffiti samtidigt som 99% avskyr tags och klotter.

För några år sedan skulle jag posta ett brev och klistrade på ett frimärke, jag tyckte jag kände igen bilden och fick sedan reda på att det var din konst som blivit frimärken. Det var 2008 och du fick i uppdrag av posten att göra 8 frimärksmotiv. Är inte det the ultimate för en konstnär, att miljoner svenskar slickar på och dreglar på sin konst?
Hehe. Det var klistermärken.



Nu lite klassiker! Vilka graffitimålare ger dig inspiration idag?

Just idag? Eftersom Ligisd var i stan rätt nyligen och imponerade så vill jag nämna honom. Snyggt jobbat! (Han har fortfarande kvar en färgburner på Anna som mitt i vintern har högsommarkvalitéer. Cyklar förbi ofta o blir lika pepp varje gång.) Jag inspireras också mycket i det graffiti/konstnärskvarter jag och ett 20-tal andra skapat, hänger och jobbar i varje dag.

Vilken burk gillar du mest?
Den som täcker och inte bäckar igen.

Vilken cap gillar du mest?
Den som inte bäckar igen. Finns inte. Vill någon bli miljonär? Uppfinn en.

 

 

Vad handlar graffiti om för dig?
Den har blivit mitt liv, kärlek och profession. För alla är det den största konstism i världshistorien. Pga antalet målningar som görs, antalet utövare världen över samt antal
betraktare. Men även hur mycket den påverkat samhället på många plan överallt den hamnat.

Vad gör du om tio år?
Jag målar helt klart nya brännare med Ångest. Jag jobbar med någon skolform men kanske inte Spinneriet. Är sugen på någon form av resande konstakademi. Jag gör modigare konceptuella måleri/konstprojekt och jag bor fortfarande kvar i Malmö som tagit över Berlins roll som Europas Gatukonstmetropol.

Någon hälsning till dem som läser?
Vi ses!

Något tips att skicka med till nya och yngre graffitimålare?
Varför blev Kaos årets graffitimålare 2012 i Sverige? Vad gjorde du senaste jul/midsommarafton? Vad gjorde du kl.08.00 på nyårsdagen? Han målade… Gott Nytt till honom, er och alla som tog er tid att kolla igenom detta!


Tack Ruskig för denna intervju! Vi önskar dig en grym födelsedag och fortsatt lycka till med spinneriet och konsten! / Smet

Lucka 23 – Intervju: Mamma

Den här går ut till alla mammor och pappor som stöttar och peppar sina graffitimålande kids. Många graffitimålare har gjort målningar till särskilt sina mammor och det har blivit en fin tradition i graffitivärlden. Hur är det egentligen att vara Mamma till en graffitimålare? Dessutom några tips och råd till kids som vill få päronen att acceptera deras graffitimålande!

 

V – Hej Mamma! Om du hade en tag, vad skulle du skrivit då?

M – Ma cares eller lovingmama.

 

Hur har det varit att vara mamma till en graffitimålare?

Ibland har det varit lite scary. Lugnare på senare år.

 

Vad har varit roligt och vad har varit jobbigt?

Det har varit roligt att se utvecklingen på skissandet och nyansval av färger och helheten i konsten, och resultatet.

 

Har du inte tänkt någon gång att det vore bättre om jag varit en fotbollspelare, punkare eller kicker eller vad som helst men inte en sådan där klottrare?

Nej, du är du och man ska inte bestämma sina barns intressen. Påverka kan man!

 

 

Har du något tips till dem kids som inte får uppmuntran och stöd hemifrån?

Glöm inte att du är värdefull.

Har du några visdomsord till alla föräldrar där ute som läser det här?

Uppmuntra till kreativitet och intressera dig för ungdomarnas liv.  Var rak och säg din mening – med kärlek.

 

Ge 3 bra tips för föräldrar med graffitimålande kids!

Uppmuntra till att fixa en studiecirkel eller liknande för att skissa m.m.  Hjälp kidsen att få material typ skivor att måla på. Erbjud dem att göra en väggmålning i sitt rum eller spraya en tavla till hallväggen.

 

Någon annan hälsning till dem som läser det här?

Det har varit häftigt att läsa i kalendern och ta in lite tänk om era liv. Min önskan är att graffitikonsten ska bli accepterad som konst i det offentliga rummet och bli mer efterfrågad i installationer och tavlor.  Graffiti is art. Ta hand om dig och dina vänner.

 

Tack Mamma för intervjun! Du är bäst! / Victor